Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur Sveriges feministiska utrikespolitik är tänkt att förändra rådande maktförhållanden. Framförallt hur arbetet med de tre förhållningssätten resurser, rättigheter och representation ska bidra till kvinnors stärkta egenmakt. Studien är en policyanalys av den feministiska utrikespolitiken och det analytiska ramverket är baserat på feministisk institutionalism. Undersökningen utgick från en modifierad version av Naila Kabeers modell av processen för stärkt egenmakt. Där förstås stärkt egenmakt som en förändringsprocess som inträffar samtidigt på individuell, institutionell och strukturell nivå, samt inom dimensionerna resurser, aktörskap och åstadkommanden. Undersökningen visade att den feministiska utrikespolitiken förstår stärkt egenmakt som en självförstärkande process som inträffar inom flera nivåer och dimensioner. De föreslagna åtgärderna berör samtliga nivåer men är koncentrerade till förändringar på institutionell nivå och syftar framförallt till att minska spelutrymmet för informella institutioner. Det är dock inte alltid klart hur detta konkret ska ske. Även om åtgärderna berör samtliga av analysmodellens dimensioner, så förblir det oklart hur den feministiska utrikespolitiken ser på kopplingarna mellan dimensionerna. Eventuellt skulle det kunna innebära att åtgärderna ökar kvinnors tillgång till, och möjlighet att utnyttja, enskilda dimensioner utan att deras egenmakt nödvändigtvis stärks.

<p>Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess åtagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har påverkat nämnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera på tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militära kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmänna opinionen.</p><p>För uppsatsens tillkommelse har litteratur så som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner använts. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys där den hermeneutisk tolknings metoden har används för att få fram resultatet.</p><p>Resultatet av uppsatsen är entydiga och klara i huruvida USA påverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats är att fram till slutet av det kalla kriget är rädslan för kommunismens spridning den alltigenom förhärskande tonen i utrikespolitiken. Från 1990 och framåt har kommunistskräcken ersatts av ekonomiska föresatser, tillgång på olja, neo-ekonomisk liberala tankegångar och till viss del humanitära föresatser. Den 11 september 2001 drabbades USA av terrorattackerna mot World Trade Centre och försvarshögkvarteret Pentagon. Allt sedan dess har utrikespolitiken formats av kampen mot den globala terrorismen vilket också har satt sina märkbara spår i FNs verksamhet.</p>

Sveriges feministiska utrikespolitik förde vid sin lansering 2014 med sig höga förväntningar, och för svenskt utvecklingssamarbete avser den att höja ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Generella problem med implementeringen har dock identifierats i en studie två år efter lanseringen. Denna uppsats syftar till att analysera den feministiska utrikespolitikens styrning och implementering inom biståndsmyndigheten Sidas operativa verksamhet. Sida har en lång tradition av jämställdhetsarbete och antas därför ha goda förutsättningar för implementeringen. Den feministiska utrikespolitikens implementering är ett aktuellt och omdebatterat ämne inom biståndskretsar, men forskningsfältet är inte omfattande. Det analytiska ramverket för studien utgår från ett top-down perspektiv och inkluderar ett antal faktorer som kan påverka implementeringen. Ramverket har fungerat som ett verktyg för att analysera uppsatsens empiriska material. Slutsatserna för studien är dels att utformningen av den feministiska utrikespolitikens styrning riktad mot Sidas verksamhet påverkar implementeringen. Främst är det otydligheten i formuleringar och status för dokumenten men även styrningskedjans längd. Studien har vidare kommit fram till att inställningen hos de implementerande aktörerna är en faktor som inte tros ha försvårat implementeringen. Däremot kan en brist på resurser och tid samt en varierande förståelse bland anställda på Sida försvåra tillämpningen av den feministiska utrikespolitikens mål och metoder.

No description available.

<p>The socialdemokrats’ long possession of government power from the 1930’s to 1976 gave them the opportunity to put their stamp on Swedish domestic and foreign affairs in the shadow of the cold war. The government policy in security and foreign affairs, therefore, was that of the socialdemokratic party. The stance of the government has been researched, but it lacks focus on the opposition. The purpose of this paper is to analyse Folkpartiet´s view of security and foreign affairs in comparison with government policy. The study is built around three years that are case studied: 1956, 1965 and 1974. More specific is the Folkpartiet’s stance in the foreign affairs debates in the parliament during those specific years that are being investigated. For this purpose, five questions have been formulated: What kind of goals did the Folkpartiet have with security and foreign policy during the investigated period of time? Did there exist an agreement between the goals of the government and the Folkpartiet? Did the Folkpartiet mark their own line in specific security and foreign policy questions? On which specific security and foreign policy questions was the Folkpartiet in agreement with the government? Finally, does Folkpartiet’s present stance in favour of Swedish membership in NATO have any historical substance?</p><p>The study shows that the Folkpartiet are in agreement with the government’s policy of being neutral during the whole investigated period of time. The Folkpartiet are constantly critical towards the Soviet Union, defend Israel in the state’s conflict with neighbouring countries and favour third world countries. The parties are in most agreement when the government decides to side with either part in a conflict. When the government decides not to do so, it causes criticism from the Folkpartiet.</p>

No description available.

Studien behandlar de motiv den amerikanske presidenten Ronald Reagan fann till att USA skulle intervenera på Grenada, samt hur denna motivbild skapades. Som teori användes John J Mearsheimers offensiva realism och metoden tog sin utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalys. Materialet som undersöktes bestod av texter och uttalanden med Reagan som avsändare. I analysen visade sig både motiv tillhörande den realistiska och liberala diskursen. Den liberala diskursen var dock underställd den realistiska, vilket visade på en hegemoni för den senare.

The socialdemokrats’ long possession of government power from the 1930’s to 1976 gave them the opportunity to put their stamp on Swedish domestic and foreign affairs in the shadow of the cold war. The government policy in security and foreign affairs, therefore, was that of the socialdemokratic party. The stance of the government has been researched, but it lacks focus on the opposition. The purpose of this paper is to analyse Folkpartiet´s view of security and foreign affairs in comparison with government policy. The study is built around three years that are case studied: 1956, 1965 and 1974. More specific is the Folkpartiet’s stance in the foreign affairs debates in the parliament during those specific years that are being investigated. For this purpose, five questions have been formulated: What kind of goals did the Folkpartiet have with security and foreign policy during the investigated period of time? Did there exist an agreement between the goals of the government and the Folkpartiet? Did the Folkpartiet mark their own line in specific security and foreign policy questions? On which specific security and foreign policy questions was the Folkpartiet in agreement with the government? Finally, does Folkpartiet’s present stance in favour of Swedish membership in NATO have any historical substance? The study shows that the Folkpartiet are in agreement with the government’s policy of being neutral during the whole investigated period of time. The Folkpartiet are constantly critical towards the Soviet Union, defend Israel in the state’s conflict with neighbouring countries and favour third world countries. The parties are in most agreement when the government decides to side with either part in a conflict. When the government decides not to do so, it causes criticism from the Folkpartiet.

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd.

The purpose of this study is to gain an increased understanding of the Moderate partys’ changed attitude towards a Swedish NATO membership. The study will be based on domestic and international foreign policy factors which underpin the changing attitude. The most suitable choice to fulfill the purpose of this study and answer the research question is to use a case study as a method. Initially the reader will be presented with a background of the moderate partys history and the perception of a Swedish NATO membership.   The foundation which this study is based and analyzed on is the Swedish Foreign Declaration of the following years 2005, 2007, 2014 and 2015. Reports of the public opinion and the moderate voters attitude towards a membership is used as well. Previous research will be presented in order to gain a deeper understanding of politics policy change.   Results and analysis shows that the moderate partys´ political changing attitude is partly due to a more alter worldview with increased threats and disorder in our vicinity. Other results indicate an increasing support from both public opinion and the moderate voters but also from the Alliance parties. These results can give a deeper understanding why the moderate party have chosen to take action and unanimous want Sweden to apply for membership in NATO.