Franchising växer sig allt större i Sverige och är en modell som följer den moderna synen på karriär som handlar om en individs egen utveckling och kompetens. I och med att arbetet tar större plats samt har en större påverkan i människor liv i dagens samhälle har syftet i studien varit att få en ökad förståelse för utvecklingsmöjligheterna inom franchising. För att besvara studiens frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har varit semistrukturerade och vi har intervjuat nio respondenter utifrån ett strategiskt urval bestående av tre grupper i ett försäkringsbolag som befinner sig inom franchise; franchisegivare, franchisetagare och anställda. För att få svar på det vi ämnade undersöka ställdes frågor inom fyra områden; bakgrund, karriär, motivation och franchising. Materialet bearbetades genom transkriberingar följt av kodning och tematiseringar för att sedan analyseras. Sekundärdata i form av tidigare teorier hämtades främst genom elektroniska källor, men även genom tryckta källor. Studien visar att det inte finns samma hierarkiska struktur i franchiseorganisationen som andra traditionella företagskoncept är uppbyggda av. Det innebär att de utvecklingsmöjligheter som finns inom franchise är betydligt färre.Vi fann dock att vad som motiverar respondenterna i arbetet är att utvecklas inividuellt och i den roll de besitter idag, inte att klättra i organisationen. I studien framgår det därför att respondenterna i franchiseorganisationen följer den horisontella synen på karriär som innebär en personlig utveckling snarare än att avancera inom organisationen. De franchisetagare som ingått i studien har visat en stark entreprenörsanda och talat positivt om frihet under ansvar. Möjligheten att bestämma över sin egen tid samtidigt som man har ett stort stöd och kontaktnät bakom sig är en stor motivationsfaktor för samtliga franchisetagare i studien. Betydelsen av att den studerade organisationen har ett franchisekoncept är därför stor för franchisetagarna, men är av mindre betydelse för de anställda vars arbete inte skiljer sig från ett arbete i ett vanligt företagskoncept.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning. Undersökningen visar att samtliga lärare inom både de kommunala och de fristående skolorna överlag är negativa till dagens konkurrenssituation, men trots detta finns det några faktorer som lyfts upp som positiva. Samtliga lärare var eniga om att konkurrensen påverkar dem i deras arbete. Några stora skillnader gällande åsikter mellan fristående och kommunal verksamhet har vi inte funnit.

No description available.

Title: Development opportunity and motivation - A qualitative study about how individuals with different educational backgrounds experience that development opportunities affect their motivation to perform. Authors: Mohamed Hassan and Charlotte Wennerholm School: Halmstad University Term: Spring term 2020 The purpose of the study was to investigate how individuals with different educational backgrounds experience development opportunities and in what way they feel it affects their motivation to perform. The research questions were: “What experiences do individuals have regarding their development opportunities?”, “How does the experienced development opportunities affect the motivation to perform?” and “Does individuals different educational backgrounds have an effect on how they experience their development opportunities?”. To answer these questions, we used a qualitative method in the form of interviews. We have eight respondents with whom we have held semi-structured interviews. The selection consists of individuals from different professions and educational backgrounds and all of them are between the age of 24 and 35 years. The findings show that educational background has an effect on how individuals experience their development opportunities. The individuals who has a Swedish upper secondary level education as their highest are more likely to be dissatisfied with their advancement possibility because they will reach a ceiling which requires higher education. The results of this study also show that there is a connection between development opportunities and the motivation to perform. A good experience related to development opportunities leads to higher motivation.

Inledning: De flesta poliserna inom polisens brottsförebyggande/ingripande verksamhet (BF/IGV) är män, och kvinnor väljer i högre utsträckning än män att avsluta sin tjänst inom BF/IGV. Orsakerna till detta är okända och kommer att studeras i denna uppsats. Syfte: Studiens syfte är att studera varför kvinnor väljer att lämna BF/IGV.   Problemformuleringar: • Vilka är de huvudsakliga orsakerna till att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV? • Vilken betydelse har den manskodade verksamheten för att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV?   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har avslutat sin tjänst inom BF/IGV.   Teori: Uppsatsen utgår från glastaksteorin, som berör orsaker till att kvinnor begränsas karriärmässigt genom osynliga hinder och strukturer.     Resultat och analys: De huvudsakliga orsakerna till att studiens deltagare avslutat sina tjänster inom BF/IGV beror på deras upplevelser av utebliven kompetensutveckling, uteblivna karriärmöjligheter, hur gravida hanteras samt synen på kvinnor inom Polismyndigheten. Inom BF/IGV råder villkor och strukturer som begränsat deltagarna, vilket kan kopplas till den manskodade verksamheten och beskrivas utifrån glastaksteorin samt begreppet klibbiga golv.   Diskussion: Studiens resultat och analys diskuteras utifrån tidigare forskning om ojämlika arbetsvillkor, könsstereotyper/normer, effekter av manskodad verksamhet samt begreppsbildningar som glastak, glashiss och klibbiga golv.   Slutsats: Poliserna i studien har slutat i yttre tjänst på grund av att de upplevt att de varken har givits utrymme eller fått möjlighet att ta utrymme i den manskodade verksamheten inom BF/IGV.

Varje år väljer ungefär 7% av eleverna i Sverige att avbryta sina gymnasiestudier innan de fullföljt sin utbildning, en konsekvens som ger eko inte bara för individen utan även för samhället. Syftet med denna studie är att genom enkät undersöka det förebyggande arbete studie- och yrkesvägledare gör för att förebygga avhopp från gymnasieskolan i relation till nyckelfaktorer Skolverket listat som särskilt framgångsrika i arbetet med att minska avhopp från gymnasieskolan. Syftet är också att studera vilka förutsättningar det finns för det förebyggande arbetet, samt vilka utvecklingsmöjligheter yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan ser i arbetet med att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi vill med andra ord undersöka om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vår analys utifrån Skolverkets nyckelfaktorer (individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, koll och uppföljning och flexibilitet), visar att våra respondenter inte prioriterar dessa nyckelfaktorer i särskilt hög utsträckning, förutom nyckelfaktorn samverkan. Dessutom anser få av respondenterna att vägledarens stöd är tillräckligt för att förebygga avhopp på den egna skolan. Detta tolkar vi som om respondenterna inte tycker att de räcker till i att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

På den allt mer konkurrensutsatta arbetsmarknaden blir det viktigt för organisationer att attrahera och behålla sin kompetenta personal, något som kan göras med hjälp av arbete med intern employee branding. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar anställda på Exsitec och hur företagets employer branding-arbete påverkar detta, samt kopplingen mellan dessa. För att göra detta undersöktes de anställdas behov samt deras uppfattning av företagets employer brand för att se om företagets arbete kunde tillfredsställa behoven. Studien har undersökt de brister som finns inom det interna employer branding-arbetetet och vad som kan göras för att förbättra motivationen hos de anställda. En fallstudie med semistrukturella intervjuer genomfördes med nio anställda på företaget, alla med olika arbetserfarenheter inom både anställningstid och avdelning. Utifrån de valda teoretiska referensramarna om employer branding och motivationsfaktorer togs en sammanfattande modell fram som genom den teoretiska bakgrunden ämnade att analyser hur employer branding påverkar motivationen hos de anställda och därmed deras prestation. Inom employer branding undersöktes aspekterna arbetsuppgifter, karriärmöjligheter, utbildning och kompetensutveckling samt företagskultur. De två första kopplades till motivationsteorins motivationsfaktorer och de två sista till hygienfaktorer. I analysen undersöktes processerna inom employer branding med dess effekter gentemot de anställdas motivation. Det visade sig att företaget har en god och genuin arbetskultur med en fri inställning till arbete, något samtliga respondenter såg som positivt för deras arbetsprestation. I studien framkom dock att det fanns en avsaknad av kortsiktiga mål från företaget vilket bidrog till att respondenterna tyckte det var svårt att se de kortsiktiga effekterna av sitt arbete, något som skulle kunna ge upphov till lägre motivation. Studien fann belägg för att Exsitec placerar sig högt i skalan motivationsfaktorer men lägre för för hygienfaktorer, en anledning till detta var att vi kunde se att det fanns ett behov till tydligare utvecklingsmöjligheter och möjligheter till utbildning inom alla affärsområden. Även det interna employer brandet på Exsitec såg vi kunde förbättras genom att utveckla den interna kommunikationen.

Syftet med denna studie är att undersöka konceptet eventdesign samt hur man tar fram design till olika event. Utefter det hitta och ta fram hållpunkter till kommunikationen av eventdesign för företaget JustGo. Även viss undersökning om hållbarhet kring event. Studien börjar med att brottas med två problem, vad event och eventdesign är samt hur marknadsföringen kan förbättras för företaget JustGo. Men ju mer studien löper vidare kommer det upp förbättringsområden som JustGo kan utveckla för att bli ett bättre företag. Hela studien utgår ifrån företaget JustGo, samt teoretiska tillägg. Därför är designprocessen bunden till detta företag och kan därmed se annorlunda ut på ett annat. Metoden som använts i denna studie är fallstudie kring företaget JustGo. Inom fallstudien har fyra olika datakällor använts, deltagande observation, direkt observation, intervju, samt arkivmaterial. Resultaten av denna studie har lett till följande: En förståelse kring vad ett event är. Begrepp som eventmanager, eventdesigner och eventdekoratör och skillnaden mellan dessa har diskuterats fram. Där det argumenteras för att JustGo håller på med eventdekoration mer än eventdesign. En designprocess över hur designen till ett event tas fram har sammanställts i en illustration. Eventbranschens förhållningssätt till hållbarutveckling kommer fram och hur man skulle kunna se på det på ett annat sätt. De förbättringsområden som upptäcks under studiens gång diskuteras samt förslag på hur dessa kan utvecklas för att lyfta företaget och få dem att växa. För att sedan hitta punkter som, varför det är viktigt med design i ett event, att ett event ser bra ut, att JustGo kan leverera endast det kunden behöver, att de ser till både helhet och detalj. Dessa punkter skulle JustGo kunna använda vid kommunikation av eventdesign och deras företag.

Det har uppmärksammats under senaste decenniet att socialsekreterares arbetssituation blivit mer belastad och syftet med denna studie är att synliggöra hur arbetssituationen påverkar deras privatliv. Den metod som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området barn och familj. Studiens resultat visar att stressen från arbetet ofta påverkade socialsekreterarnas privatliv samt familjeliv. I relation till tidigare forskning inom området och studiens insamlade material kan en slutsats dras att socialsekreterarnas arbetssituation fortfarande är mycket belastad och har en viss påverkan på deras psykiska hälsa. Förändring- och utvecklingsmöjligheter har en central roll i studien för att finna och belysa förändringar i professionens arbetssituation och hur det påverkar de anställdas privatliv.

Tidigare forskning har visat att rörligheten på arbetsmarknaden har ökat och att det finns en brist på kvalificerade arbetare. Arbetsgivarna har försökt att uppmärksamma detta problem genom att arbeta på sitt employer brand. Detta görs genom att skapa en attraktiv organisation samt genom att behålla de redan anställda med hjälp av att engagera och förstärka dem. Studiens syfte har varit att undersöka hur en större organisation (med ca. 1000 anställda) jämfört med en mindre organisation (med ca. 15 anställda) arbetar med employer branding. Frågeställningarna studien kommer att besvara är “hur arbetar en större organisation jämfört med en mindre organisation för att attrahera nya potentiella medarbetare?” och “hur arbetar en större organisation jämfört med en mindre organisation med att behålla sina medarbetare?”. Studiens syfte delades in i två delar: den externa delen som behandlar hur organisationer marknadsför sitt varumärke samt hur de attraherar nya medarbetare, och den interna delen som behandlar hur organisationen arbetar för att behålla sina nuvarande medarbetare med hjälp av feedback, socialt stöd, engagemang, utvecklingsmöjligheter samt trivsel.   Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från två olika organisationer inom rekryteringsbranschen. Alla valda intervjupersoner besitter en expertis inom området, därmed klassas samtliga intervjuer som expertintervjuer. Trots den semistrukturerade formen på intervjuerna var det viktigt för studien att ha med ett par frågor som var essentiella för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att båda organisationerna arbetar med sitt employer brand, dock hade de väldigt olika tillvägagångssätt med tanke på organisationernas olika storlek. Den större organisationen hade ett mer strukturellt och formellt tillvägagångssätt inom den interna delen. Medan den mindre organisationen använde sig av ett informellt sätt för utförande av de interna delarna.