Medellivslängden i Sverige stiger och utmaningarna inom äldreomsorgen ökar. Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares syn på välfärdsteknik och dess implementering inom äldreomsorgen i Dalarna. Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer av sju biståndshandläggare framkom att biståndshandläggare ser positivt på välfärdsteknik inför framtiden men att den behöver vara pålitlig och individanpassad till brukarna. Biståndshandläggare beskrev att välfärdsteknik kan bidra till förbättrad livskvalitet och en ökad känsla av trygghet. För att underlätta implementering av välfärdsteknik behövs stödjande organisationsstrukturer och resurser som möjliggör att personal får information och utbildning. Bland annat ekonomiska begränsningar, tidsbrist och låg prioritet ansågs hindra implementering av välfärdsteknik. / Life expectancy in Sweden is increasing and the challenges in the care of older people are rising. This study aimed to examine social workers’ view of welfare technology and its implementation in the care of older people in Dalarna. Following thematic analysis of semistructured interviews of seven social workers, it was found that they view welfare technology positively for the future, but that it needs to be reliable and individually adapted to the users.Social workers described that welfare technology can contribute to an improved quality of lifevand an increased sense of security. To facilitate the implementation of welfare technology,supporting organizational structures and sufficient resources that enable staff to receive information and training are required. Among other things, economic limitations, lack of time,and low priority were considered barriers to the implementation of welfare technology.

Because of the demographic change and staff shortage during night shifts, the elder care have to find new sources to lower the workload. Many have studied ways to digitize and automate some work routines to take off load from the personnel. One that is in use today is digital cameras that helps personnel to routine check elder patients during the night. The study is based in northern Sweden where different locations have been examined and on their experience of digital technology. The society’s attitude toward technology have changed over the past 10 years, where people have become accustomed to use tools in different ways. Elderly Care have begun approaching digitalization and as today, various technical tools are being used. Several pilot projects are being launched in which new technologies are being tested. The goal is to find tools that help elder care to respond to future workload and to offer a more adapted aid for the elder. This study have focused on today's elderly care and how their activity focuses on digitizing their routines and services. An example of the phenomenon is digital night supervision, which is a way to offer night supervision through a digital camera. The purpose of this study is to open a discussion regarding digital solutions in the field of elder care, where to study the tools that are available today that can support the personnel. The goal is to contribute with  increased understanding and examine attitudes towards digital tools as well as examine what is required to gain increased acceptance toward digitization.

Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.

Den svenska välfärden och äldreomsorgen står inför en enorm utmaning vad avser en allt åldrande befolkning och att det kommer finnas fler äldre i behov av vård och omsorg, än vad det kommer finnas vårdutövare. Välfärdsteknik presenteras ofta som en lösning på detta för äldreomsorgen, vilket är något som ingår inom kommuners ansvar. Att välfärdsteknik måste implementeras inom både juridiska och etiska ramar samt främja god omsorg gör arbetet komplext. Dessutom kräver det handling från kommuner som redan arbetar med begränsade resurser. Kommunala beslutsfattare behöver således ta hänsyn till många aspekter vid frågor och beslut om välfärdsteknik inom äldreomsorgen, som i sin tur påverkar både kommuninvånare och det nationella arbetet med vision eHälsa 2025. Syftet med detta arbete är att undersöka kommuners tillämpning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen samt, utifrån tjänstemäns perspektiv, belysa konkreta möjligheter och utmaningar med välfärdstekniken. Genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med fyra kommuner samt Socialdepartementet, har empiriskt underlag samlats in som sedan, i kombination med SOU 2020:14, analyserats med en teoretisk referensram bestående av institutionell logik och isomorfism. Resultatet indikerar på att de huvudsakliga institutionella logiker som genomsyrar tjänstemännens uppfattningar om välfärdsteknik inom äldreomsorg är byråkratisk logik, marknadslogik samt omsorgslogik. Slutsatsen är att kommuners tillämpning av välfärdsteknik för att bemöta den demografiska förändringen beror på befintlig kompetens, juridiska samt administrativa flaskhalsar och brist på samverkan mellan kommuner. Det finns däremot en vilja och ambition för kommuner att samverka, med andra ord att anta isomorfa tendenser, vilket kan gynna den byråkratiska logikens betoning på att erbjuda medborgare likvärdiga tjänster och dessutom bidra till marknadslogikens preferens om resurseffektivisering.

The aim of this study was to analyze how high-tech assistive technology in the elderly care are represented in selected Swedish newspapers during the time between August 2018 and March 2020. The initial perspective of this study was to conduct a discourse analysis based on social constructivism. I have investigated what daily newspapers describe to be central needs for the elderly care and for elderly people. I have also looked at what the daily newspapers describe to be important for elderly people during implementation of high-tech assistive technology in the Swedish elderly care. In the study’s result, I concluded the need for autonomy was central for what the daily newspapers described as important for elderly people. The result also showed that the daily newspapers described high-tech assistive technology to be important for the organization, due to shortage of staff and demographic challenges.

Sverige har en vision om att digitalisera samtliga delar av den offentliga sektorn, med målet att uppnå en god hälsa och välfärd för hela befolkningen. De verksamheter som allt mer blir föremål för digitalisering är bland annat verksamheter som handlägger ärenden om ekonomiskt bistånd. Syftet med denna undersökning är att försöka få svar på hur digitaliseringen av ansökan om ekonomiskt bistånd påverkar det sociala arbetet och klienterna. För att få svar på detta har vi skickat webbenkäter till 15 olika verksamheter för ekonomiskt bistånd i Sverige. Resultatet visar att handläggarna övervägande ser positivt på den digitala utvecklingen där de menar att handläggningen blivit enklare och mer effektiv. Det framkommer även att handläggarna blivit tilldelade fler klienter än tidigare där tiden med varje enskild klient har minskat. En begränsning som är framträdande gällande digitaliseringen av ansökan är att enskilda som inte har tillgång till de digitala verktyg som krävs blir hänvisade att ansöka via pappersansökan. Våra resultat visar att digitaliseringen kan bidra till ett mer effektivt och för klienterna mer lättillgängligt socialt arbete men som behöver utvecklas för att kunna inkludera alla medborgare i det svenska samhället. / Sweden has a vision of digitizing all domains of the public sector, with a goal of achieving good health and welfare for the entire population. The organizations that are increasingly becoming the subject of digitalization are, among other things, those that deal with financial aid matters. The purpose of this study is to investigate how the digitalization of the application for financial aid affects the social work and its clients. To answer this, we have sent out web surveys to 15 financial aid organizations in Sweden. The results show that the social workers for the most part are positive concerning the digitalization since the application process has become easier and more efficient. The social workers express that they have been assigned more clients than before and that they have gotten less time with each individual client. One prominent limitation regarding the digitalization of the application is when individuals who do not possess the digital tools required to apply have to apply via paper application. Our results show that digitalization can contribute to social work being more efficient and easily accessible for clients. Thus, for it to be accessible for the whole Swedish population more development needs to be done.

En upplevd ensamhet hos äldre personer i vårt samhälle kan bidra till ohälsa eller en känsla av utanförskap. Brister på sociala kontakter eller ofrivillig isolering kan vara faktorer som bidrar till att äldre personer, upplever en känsla av ensamhet. Välfärdstekniska lösningar har bland annat som syfte, att bidra till att användaren kan bibehålla sin självständighet för att kunna vara delaktig i samhället, vilket i sin tur kan leda till en minskad upplevelse av ensamhet, hos användaren. Syftet med studien är att undersöka om välfärdsteknik med trygghetslarm kan ha betydelse för upplevelsen av ensamhet hos brukaren. En empirisk studie genomfördes via semistrukturerade intervjuer, med äldre personer som har haft ett trygghetslarm, som beviljad insats i minst ett år. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i fyra huvudteman: val av välfärdsteknik, användning av trygghetslarmet, varför valdes trygghetslarmet och upplevd ensamhet, som är det bärande temat i denna studie. I resultatdelen framkom det att trygghetslarmet inte minskar en upplevd känsla av ensamhet hos brukaren, men i det fall trygghetslarmet användes för att få mänsklig kontakt, minskades en upplevd ensamhet hos brukaren, det är dock inte trygghetslarmets primära syfte. I diskussionsdelen diskuteras resultatet, utifrån aktuell forskning och utifrån egna reflektioner av resultatet, som framkom i denna studie.

Ett folkhälsoarbete inriktas på hälsofrämjande- eller förebyggande insatser vilket kan ske på lokal nivå mot den enskilde individen. Missbruks- och beroendevården ansvarar för att ge stöd och behandling till personer som har ett missbruk eller beroende av ohälsosamma levnadsvanor. De ansvarar även för att förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Med utvecklingen av välfärdsteknik, har behandlare inom missbruks- och beroendevården börjat använda e-hälsoverktyg i allt större utsträckning i behandlingsarbete. Det anknyter till vision e-hälsa 2015 som bland annat fokuserar på ett arbete inom vård-och omsorgssektorn på individnivå. Digitala arbetsmiljön ämnar underlätta det vardagliga arbetet som stödjer de processer personalen medverkar i, som i slutänden kan bidra till att individen erbjuds digitala stödverktyg för att förbättra sin hälsa samt öka sin delaktighet. Syftet med studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att använda välfärdsteknik i form av e-hälsoverktyg i deras behandlingsarbete. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av Antonovskys teori KASAM, känslan av sammanhang.  Resultatet utgörs av två kategorier med fyra underkategorier och visar behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete bidrar till ökade möjligheter som underlättat för motivationsarbetet samt till utökad samverkan med enheten barn-och familj, behandlingshem och företagshälsovården. Resultatet visar även behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete skapar tillkommande utmaningar i form av ytterligare arbetsuppgifter samt en ökad situationsanpassad användning utefter exempelvis klientens psykiska ohälsa. / A public health work is focused on health promotion or prevention efforts, which can be done at the local level towards the individual. Addiction units is responsible for providing support and treatment to people who have an addiction or dependence on unhealthy lifestyles. They are also responsible for improving and developing their methods and tools. However, With the development of welfare technology, Social workers in addiction units, have increasingly begun to use e-health tools in treatment work. It is related to vision-health 2015, which among other things, focuses on work in the health and care sector at the individual level. The digital work environment aims to facilitate everyday work that supports the processes in which social workers participate, which can ultimately contribute to the individual being offered digital support tools to improve their health and increase their participation. The aim of this study was to investigate social workers’ experiences using welfare technology in the form of “e-health tools” in their work. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analyzed based on a manifest qualitative content analysis. The theoretical perspective of the study consists of Antonovsky’s theory SOC, sense of coherence. The analysis resulted in two categories with four subcategories and shows social worker’s experiences that e-health tools in treatment work contribute to increased opportunities that have facilitated motivational work and such as increased collaboration with the unit for children and families, treatment homes and occupational health care. The results also show social worker’s experiences that e-health tools in treatment work create additional challenges in the form of additional tasks and an increased situation-adapted use according to, for example, the client's mental illness.

Den här studien undersöker i vilken grad 360° video betraktad i en HMD kan ha för livskvalitetshöjande effekt på boende inom äldreomsorgen i Malmö. Ensamhet och depression är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland personer över 65 år idag. En av anledningarna till detta är fysiska och psykiska hinder som minskar möjligheterna för dem att kontinuerligt delta i sociala sammanhang och få ett miljöbyte. Med 360° video kan vad som helst upplevas och med en HMD kan känslan av att vara närvarande på platsen förstärkas. Med hjälp av denna teknik har ett prototyptest utförts på 2 olika äldreboende i Malmö där 9 stycken deltagare har fått testa att betrakta 360° video i en HMD, i form av olika utflyktsmål i Malmö som har skapats som prototyp i denna studie. Utifrån observationer, ”think-aloud”-tekniken och enkätsvar har slutsatserna kunnat dras att prototyptestet behöver göras under en längre period för att påvisa ett säkert resultat om vilken livshöjande effekt 360° video kan ha på de boende. Resultatet av testet kunde även påvisa en ökad positivitet om deltagarna fick se en plats de besökt tidigare. / This study examines the degree to which 360 ° video viewed in an HMD can have a life-quality enhancing effect on residents of elderly care in Malmö. Loneliness and depression are one of the most common health problems today among people with an age over 65. One of the reasons for this is physical and mental barriers that reduces the opportunities for them to continuously participate in social contexts and get an environmental change. With 360° video, anything can be experienced and with an HMD the feeling of being present on the site can be enhanced. With the help of this technique, a prototype test has been performed on 2 different retirement homes in Malmö where 9 participants have been tested to view 360° video in an HMD, in the form of various excursion destinations in Malmö that have been created as a prototype in this study. Based on observations, think-aloud technology and questionnaire responses, the conclusions have been drawn that the test needs to be done for a longer period to be able to demonstrate a safe result on which life-enhancing effect 360° video can have on the residents. The result of the test could also show an increased positivity if the participants saw a place they visited in the past.