This study aim to investigate the implementation and utilization of welfare technology in elderly care, focusing on its benefits and risks by identifying knowledge gaps and challenges through previous research and our own data collection. By interviewing caregivers we tried to capture their perspective of both benefits and challenges to find out the optimal way to use welfare technology. The study also aimed to contribute to a better understanding of how welfare technology can be effectively and safely integrated to improve the quality of life for the elderly and facilitate caregivers’ work.   The findings of this study demonstrate that the use of welfare technology is advantageous for both care recipients and caregivers when used with care. These technologies enhance the safety and independence of care recipients while enabling efficient resource usage for caregivers. Increased independence for caretakers reduces the daily visits for medication and supervision, freeing up resources to provide care and support where it is most needed. Combined with the use of technical aids, such as cameras and sensors, it enables caregivers to streamline their work.   However, it is crucial not to view welfare technology as a solution to the caregiver shortage but rather as a complement to provide the best possible care while ensuring that the caregiver personnel are sufficient.

Demographic trends are challenging social welfare in Europe. To be able to offer effective social care and health care and meet the population's needs, requirements and expectations, a transition to Good quality, local health care is required. Digitalization and welfare technology are highlighted as important complements to be able to meet the social welfare challenges, but for digital solutions to be used and useful, they must meet the needs of users. Introducing new innovations into a complex system is also a very complicated processes, and nothing that individual actors can do on their own. In realizing the transition to Good quality, local health care to be implemented, cross-sectoral collaboration between different actors is needed. All actors in the society need to break new ground and together explore new, innovative ways of offering welfare services. The purpose was to describe participants' experiences of cross-sectoral collaboration between the municipality, region and supplier in the development of a digital solution in healthcare. The study was conducted through a participant-based approach, a so-called action research approach. The study context was a collaborative project / R&D- program that involved five workshops with cross-sectoral representation of strategically selected participants. An inductive qualitative research approach was used to gain an in-depth understanding of the experiences of the collaboration work. The data collection consisted of nine individual interviews.  Through thematic analysis, three themes and ten subthemes were identified. The result suggests that there are great similarities between cross-sectoral collaboration work and usual teamwork, but that cross-sectoral collaboration probably requires more, possibly based on its need for an interprofessional composition of people from different areas and its special focus on the development of new innovations. The analysis shows that the three themes relate to each other in a certain order, in a linear movement, which is about creating the conditions before the collaboration work, collaborating in partnership, and accelerating the joint work from collaboration to action-oriented co-creation. Furthermore, the analysis shows that there seem to be common intersections, both among the three themes, and for all of them together. From that perspective, it can be assumed that that all three themes should be included for the work to lead to expected delivery. More knowledge is needed about how different actors of society can work together in the development of digital solutions. There is also a need for more research on how national governance, laws and regulations affect this type of collaborative work and what would be needed to facilitate and enable collaborative work in the digital transformation. Keywords: cross-sectoral collaboration, digitalization, health and welfare, qualitative study, welfare technology

Background: Municipal elderly care is facing several challenges to cope with tomorrow's care and care initiatives. Implementing and using welfare technology, with a focus on the elderly persons increasing their independence and security while improving the employees' work environment, is seen as a possible way to succeed in maintaining quality in elderly care in the future. Aim: The aim of this work was to describe the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology in elderly care in the Nordic countries, and which factors are important to consider when implementing new technology. Method: Ten articles were analyzed and processed through a systematic literature review with a qualitative approach. Results: The results revealed three themes that described the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology. These were the elderly person's needs and qualifications, the employees' needs and qualifications and the employees' changed assignments. Conclusion: The conclusion is that municipal elderly care has a general poor preparedness for changes that need to be made based on the implementation and use of welfare technology, both in terms of knowledge and skills but also in terms of digital infrastructure. It is important that organizations invest in training to make employees confident and comfortable with the technology so that they can in turn make the elderly person feel secure.

Autismspektrumet har en bred problematik. För att nämna några aspekter kan personen med autismspektrumstillstånd ha svårt för att kommunicera socialt, det kan vara svårt att läsa av situationer och andra människor och det är vanligt att de lider av ångest. Detta tillsammans med en aversion mot nya situationer, som platser, kan tänkas göra det särskilt svårt för dessa personer att ta sig till nya ställen för att till exempel träffa en kompis eller doktor, på grund av ovana. För denna studie genomfördes djupintervjuer på distans med ett urval av sju personer på den relativt högfungerande änden av spektrumet för att diskutera hur de upplever trygghet kopplat till platser och vad det nu kan innebära. Vad är trygghet för dem? Kan man dela upp det i beståndsdelar? Vad tycker de om en teknisk lösning att utforska en plats via en 360-video? Det visade sig att trygghet i huvudsak påverkas av en kombination av klara föreställningar av förväntningar av hur saker går till på platsen, typen av människor där, sinnesintryck och ett bristande lokalsinne. Informanterna berättar att en trygg plats är en plats som känns lugn och välkomnande, är förutsägbar och enkel att ta sig ifrån. 360-videon är en mycket uppskattad lösning som de bedömer vara lustfylld och informativ. Den uppskattades vara användbar för att kunna se exakt hur det ser ut och lite runt om vilket hjälper en att öva hitta där och ibland kunde den även användas för att dra slutsatser om personer och sinnesintryck att förvänta där. Vidare arbete hade varit intressant med personer på spektrumet som upplever mer omfattande problem med nya platser och en video som inkluderar en tydlig väg till kollektivtrafiksrutter och mer material över tid för att kunna ge en mer representativ bild och förstärka videons användbarhet: öva hitta och sätta sig in i den specifika platsen genom att få titta runt själv.

Den här rapporten är en sammanställning utav processerna och resultat av ett examensarbete som har utförts i samarbete med Sundsvalls stadsbibliotek. De planerar att utforma en visningsmiljö för välfärdsteknik. Den ska uppfylla målgruppernas behov samtidigt som visningsmiljön blir en integrerad del av bibliotekets miljö. Vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal har för dålig eller för liten kunskap om välfärdsteknik. För att göra den känd, och också visa på nyttan behövs visningsmiljöer. Syftet med detta projekt har varit att ta fram olika koncept för hur en visningsmiljö kan se ut. Detta projekt har utförts utifrån designprocessen. Den består av en analytisk fas, en kreativ fas och avslutningsvis en presentationsfas. Under analysfasen har information inhämtats med hjälp av enkäter, en marknadsanalys, funktionsanalys, kravspecifiation, aktivitetsanalys, intervjuer och ett studiebesök. Under den kreativa fasen så har idégenereringar utförts, skisser och testmodeller har utformats och användartester har genomförts. I presentationsfasen så presenteras det slutgiltiga konceptet i form av renderingar, miljöbilder och en slutmodell. Utifrån svaren från enkäterna framkom det att respondenternas topp tre alternativ för att testa välfärdsteknik var en fysisk plats där de kunde känna på grejerna, en informationsvideo eller en visningsmiljö i VR (Virtual reality). Dessa tre koncept har därefter gått igenom användartester. Resultatet av användartesterna visade att ett VR-koncept var att föredra framför en fysisk modell eller en instruktionsvideo. Det slutgiltiga konceptet blev en visningsmiljö i VR. Denna visningsmiljö kan användas på tre olika sätt: genom att besöka DigidelCenter inne på Sundsvalls stadsbibliotek, få besök av Mobidig, eller själv hemifrån med hjälp av ett VR-headset.

This thesis deals with attitudes regarding robots, specifically those seen within health and social care. The purpose of this paper is to look into and analyze as to why the implementation of robotics as a complement to health and social care moves at a slow pace in Sweden, compared to Japan - which we believe is due to skepticism and a presumed social aversion in Sweden. In the beginning of writing this paper, we suspected that the media had played a part in affecting the opinions of the public, which we later could confirm in interviews done by us, and by doing a Google search analysis. However, we were disproved that Japan is as far ahead of Sweden as we first thought. We came to realize that Sweden has a goal of becoming the world’s leading country in welfare technology and digitalization by 2025, which the media has failed to report about, and so it is something that has gone unnoticed.  By asking three research questions we’re looking to compare Sweden to Japan in terms of attitudes towards and the development of robotics, specifically robots directed towards health and social care. The questions are as follows: (1) How does the opinions between caregivers differ from developers and other people working with welfare technology? (2) What is the skepticism, as well as the acceptance based on, regarding robots? (3) How does the search results differ in the search engine Google when googling the term “robot” in Swedish and Japanese?  Our research showed that there is a lack of information and communication by politicians and developers of robotics pointed towards the public and specifically caregivers, who are left out of the conversation to do research on their own - which leads them to find Swedish websites and articles about robotics that, in comparison to Japanese websites and articles, puts the robots in a negative light.  Finally, we suggest some sort of normalization process regarding robots, for example by downplaying the scare tactics by the media, and letting the public see the robots for what they really are - something to serve as a complement in health and social care, and not as a threat that could replace you. We believe that fairs and educational talks open to the public would be helpful, so that they can “meet and greet” the robot. This might help the public warm up to the idea of welfare robotics, which in turn may bring forward societal changes.

Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg. / The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.

Bakgrund: Med den växande äldre befolkning och folksjukdomar som tillkommer med åldrandet står hälso- och sjukvården inför en stor utmaning att möta de äldres behov. Allt fler äldre vill ta hand om sig själva så länge de orkar samt leva och bo självständigt. Utvecklingen av hälso- och välfärdsteknik går snabbt framåt och anses vara en möjlig lösning för att möta de äldres behov samt underlättar deras vardagliga liv. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av hälso- och välfärdsteknik. Metod: En litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom två teman. I temat "Fördelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det två subteman, bidrar till en känsla av trygghet och säkerhet samt bidrar till ökad självständighet och egenvård. I temat "Nackdelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det tre subteman, svårigheter att använda tekniken, minskad mänsklig kontakt och ett hot mot integritet, värdighet och självbestämmandet. Slutsats: Användning av hälso- och välfärdsteknik kan ha en positiv och negativ inverkan på äldre personer beroende på den typ ab hälso- och välfärdsteknik som används. Det är viktigt därför att ta hänsyn till de äldres upplevelser för fortsatt utveckling av hälso- och välfärdsteknik.

Kognitiv sjukdom kan innebära en successiv försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor. Många personer med kognitiv sjukdom vill bo kvar hemma även under den sena palliativa fasen. För att möjliggöra det finns olika tekniska hjälpmedel för att underlätta vardagen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom. En icke systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design valdes som metod för arbetet, med målsättningen att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar valdes ut via databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten. I resultatet framkom tre kategorier för att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom: trygghet, livskvalitet samt hinder och utmaningar. Slutsatsen i litteraturöversikten var att välfärdstekniken var en förutsättningoch hade betydelse för anhöriga i palliativ vård inom vården av personer med kognitivsjukdom. Förutsättningarna för en positiv upplevelse hos anhöriga var tydlig information samt stöd från offentliga vården. / Dementia can mean a gradual deterioration of social, psychological and physical abilities. Many people with dementia want to stay at home even during the late palliative phase. To make this possible there are various technical aids to facilitate everyday life. The aim of this study was to describe relatives’ experiences of welfare technologies’ importance in palliative care for person who have dementia. A non-systematic literature review with a qualitative design was chosen as a method with the aiming to provide the latest research in the study domain. Included articles were chosen via the databases CINAHL Complete, Pubmed and PsycInfo. After the quality assessment, a total of 16 scientific articles were included in the literature review. In the result three categories emerged to describe relatives' experiences of the importance of welfare technology in palliative care for people with cognitive illness: security, quality of life and obstacles and challenges. The conclusion in the literature review was that welfare technology was a prerequisite and had significance in palliative care for relatives´ in the care of people with dementia. The prerequisites for a positive experience with relatives were clear information and support from public health care.

Sveriges välfärdssystem står inför nya utmaningar, demografiska förändringar och ökade krav på hållbar utveckling kräver nya strategier. Äldreomsorgen beskrivs vara speciellt utsatt eftersom andelen äldre ökar i snabbare takt än resten av befolkningen. Välfärdsteknik beskrivs vara en hållbar strategi utifrån sociala aspekter genom att öka äldres livskvalité och samtidigt förenkla arbetet för omsorgspersonal. Det har visat sig vara svårt att implementera välfärdsteknik vilket har skapat stora skillnader mellan Sveriges kommuners äldreomsorg. Syftetvar att kartlägga Dalarnas välfärdsteknik och utforska skillnader mellan kommunerna, även att undersöka kommunernas främsta skäl för att användatekniken utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. En tvärsnittsstudie med surveydesign genererade kvantitativ kartläggande data samt kvalitativa data där kommunernas främsta skäl för att använda välfärdsteknik undersöktes genom riktad innehållsanalys. Välfärdsteknik var ojämnt fördelat mellan kommunerna och skälen för användning av sådan teknik i äldreomsorgen var främst kopplad till sociala aspekter. / Sweden's welfare system is facing new challenges, demographic changes and increased demands for sustainable development require new strategies. Elderly care is described as particularly vulnerable because the proportion of older peopleis increasing at a faster rate than the rest of the population. Welfare technology is described as a sustainable strategy based on social aspects by increasing the quality of life of older people while simplifying the work for care staff. It has proven difficult to implement welfare technology, which has created major differences between Sweden's municipalities' elderly care. The purpose was to map Dalarna's welfare technology and explore differences between the municipalities, also to investigate the municipalities' main reasons for using the technology based on ecological, social and economic sustainability aspects. Across-sectional study with survey design generated quantitative mapping data as well as qualitative data where the municipalities' main reasons for using welfare technology were investigated through targeted content analysis. Welfare technology was unevenly distributed between municipalities and the reasons for using it in elderly care can mainly be linked to social aspects.