Mitt examensarbete belyser lärarnas arbetssätt med etik och värdegrund från en skola. Det innehåller redogörelser för hur de definierar begreppen etik och värdegrund. Jag belyser även deras uppfattning när det gäller arbetet och värderingar. Slutligen klargör jag lärarnas upplevelser och hantering av etiska dilemman. Som forskningsmetod valde jag att genomföra en kvalitativ studie med sex intervjuer. De intervjuade personerna är lärare som arbetar i grundskolans tidigare och senare år. Ur mitt undersökningsresultat har jag kommit fram till att lärare som medverkade är medvetna om sin betydelse för etik- och värdegrundsarbetet. De var eniga om arbetets syfte och betydelse och anser etik- och värdegrundsarbetet som en självklar del av skolans verksamhet. Lärare använder sig av likartat arbetssätt som främjar elevernas lärande kring etik och värdegrund. De arbetsformer de använder för att främja lärandet och utveckla kompetensen är exempelvis; samtal, värdeövningar, skönlitteratur, tv program, reflektionsstunder. Därtill beskriver lärare viktiga värderingar som anses vara avgörande för ett etiskt och demokratiskt förhållningssätt. Många lärare verkar ha svårt att hantera särskilda etiska dilemman och upplever det som ett arbete som aldrig tar slut.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering. Inkluderingstanken måste först och främst vara förankrad i skolledningar och dess personal, utan den förankringen ser vi inte eleverna skulle ta till sig dessa värderingar och attityder som kommer att bidra till acceptans och tolerans för alla samhällets invånare. / Inkludering är ett begrepp vi kom i kontakt med under vår avslutande verksamhetsförlagda tid. Därför valde vi att basera vårt examensarbete kring inkludering eftersom det verkade som kunskapen var begränsad då det gällde begreppets innebörd och syfte. Vi genomförde undersökningen genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer och litteratur som var väsentligt för ämnet. Inkludering handlar om att förändra våra attityder och värderingar vilket ska leda till acceptans och tolerans för alla våra olikheter och visa på allas lika rätt till en plats i samhället. Denna attitydförändring måste implementeras redan tidigt i grundskolan hos våra elever för att få önskvärd effekt i vårt framtida samhälle.

Syftet med studien var att utforska tränares syn på och attityder till doping och antidopingarbete inom ungdomsidrott. De specificerade frågeställningarna var: hur uppfattar tränare föreningens roll inom antidopingarbete? hur ser tränarna på sin roll som förmedlare av normer, kroppsnormer, prestation och doping? hur anser tränare att de kan påverka och utveckla antidopingarbetet inom ungdomsidrott? Den metod som valdes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex tränare från olika ungdomslag medverkade. Intervjuerna genomfördes via zoom/teams och live. Analysverktyget som användes var tematisk innehållsanalys och via de verktyget framkom 78 koder som blev till fem teman. Resultatet av studien visade på att tränarna hade dålig kännedom om doping dock var det tydligt att doping inte var acceptabelt. Det saknas ett aktivt antidopingarbete i majoriteten av föreningarna och mycket var kopplat till tidsbrist och inställningen att doping inte förekommer inom deras sport. Tränarna påstod sig själva vara viktiga för ungdomarna och deras sätt att agera och uttrycka sig kan ha en bidragande effekt i hur ungdomarna formas. Slutsatsen av studien var att tränare saknar kunskap inom doping och föreningens antidopingarbete är väldigt vagt. Det finns förbättringsmöjligheter i utbildningar kopplat till doping. Då många tränare under sin utbildning inte blivit informerade om doping skulle möjligtvis en större del läggas till i tränarutbildningen som belyser antidoping. Tränarna har en betydande roll i sina attityder och värderingar kopplat till doping och kroppsnormer, att fortsätta prata med ungdomar om sunda värderingar till kroppen kan vara en viktig bidragande faktor för att undvika framtida dopningsproblematik.

Inom förskolans verksamheter möter pedagoger dagligen människor med olika bakgrund, förutsättningar och egenskaper. Min erfarenhet är att pedagogernas förhållningssätt gentemot både vuxna och barn med diverse bakgrund är varierande. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget i Läroplanen för förskolan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på en kommunal förskola. Jag valde teori i form av förskollärardimensionen i Sheridans och Pramling Samuelssons (2016) modell över fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet, samt Emilssons (2008) modell om kommunicerade värden i förskolan. Dessutom valde jag att lyfta hållbar utveckling i samband med min studie, då det i nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling så att barn utvecklar ett förhållningssätt till viktiga etiska frågor som, bland annat, förhållandet människor emellan. Resultatet visar förskollärares stora medvetenhet om vikten av att arbeta med demokratiuppdraget men även på ett stort behov av att diskutera innebörden av begreppen värdegrund och demokrati i arbetslag för att uppnå samsyn om vad dessa begrepp kan innebära i den pedagogiska praktiken.

I det här examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framställs i fem svenska läroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts är alla skrivna för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet är att undersöka om postkoloniala tankar och värderingar återfinns i framställningen av en främmande religion, hinduismen i det här fallet. Vilka värderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrån texterna. Undersökningen är hermeneutiskt präglad då min förförståelse ligger bakom tolkningarna jag gör. Som undersökningsverktyg används textanalys där innehållet i texterna har varit i fokus. I undersökningen delade jag upp hinduismen i fyra teman som är, trosuppfattningar, gudavärld, religiösa ceremonier och leva som hindu. Med hjälp av dessa fyra delar ska jag få en förståelse för helheten. När undersökningen genomfördes kom jag fram till att postkoloniala tankar och värderingar finns i böckerna i varierande mängd. Många av de fördomar som finns om hinduer förstärks av texterna i läroböckerna. Även om det fanns skillnader mellan böckerna gav de alla ett liknande slutresultat, det var mest detaljer såsom namn och termer som skiljde dem åt.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt föräldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två olika förskolor samt tre föräldrar, fått erfara att fostran kan innebära att lära sig om det sociala samspelet, att lära sig skillnaden mellan rätt och fel eller vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Flertalet av de intervjuade, såväl pedagoger som föräldrar, uppfattar att lärande och fostran i mångt och mycket är samma sak och att det i slutändan handlar om att föra, dels den egna familjens, men också de rådande samhällsvärderingar, vidare till barnet för att på så vis skapa goda, empatiska samhällsmedborgare. Vår slutsats av detta är att genom mellanmänskliga samspel, särskilt vuxnas förhållningssätt, fostras barn in i det samhälle som för närvarande råder och därmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet. Lärarna tycks medvetna om vilka värderingar de vill förmedla till eleverna men tycks inte ha problematiserat dessa utifrån sig själva som person. Man verkar också göra en åtskillnad inte bara mellan skola och fritid, utan också mellan lust och lärande, där populärkulturella texter enbart står för lust.

Produktutveckling anses vara en riskfylld bransch där det dagligen fattas beslut på begränsad information. Skillnader i individers riskvillighet kan därav vara av stor betydelse för de beslut som fattas. Forskning påvisar skillnader i riskvillighet mellan könen vilket har väckt intresse för att undersöka om skillnaderna framträder i denna riskfyllda bransch. I detta arbete har en studie utförts för att undersöka individens riskhantering vid tidiga beslut i produktutvecklingsprocessen. Studien innefattar även en jämförelse mellan kvinnor och mäns riskvillighet. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie för grundläggande förståelse om olika teorier som berör risker, dess konsekvenser och genus kopplat till riskhantering. För djupare kunskap inom ämnet kompletterades litteraturstudien med en förstudie. Denna bestod av intervjuer med tre forskare inom riskhantering, projektpsykologi och genus där risker och riskhantering diskuterades utifrån de olika forskningsperspektiven. Vidare utfördes en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda inom produktutvecklingsbranschen. Dessa syftade till att undersöka hur risker definieras inom produktutveckling samt hur individer förhåller sig till riskfyllda beslut. Vidare användes resultatet från den kvalitativa undersökningen för analys mot litteraturen och förstudien samt för att jämföra riskvillighet mellan kvinnor och män. Denna studie visade på att risker inom produktutveckling definieras som alla faktorer som kan påverka tid, kostnad och kvalitet i ett projekt. Hur man förhåller sig till dessa risker skiljer sig mellan individer och studien påvisar även att det finns skillnader i riskbenägenhet mellan kvinnor och män.

Kvinnor och män är inte jämställda på arbetsmarknaden. Högre utbildning till trots, tjänar kvinnor mindre, innehar färre chefspositioner, deltidsarbetar mer och tar större ansvar för hem och barn. Tidigare forskning visar att ungefär hälften av kvinnorna med barn karriärväxlar i medelåldern. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om inverkansfaktorer inför, och upplevda förändringar efter, dessa karriärväxlingar. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i konstruktivistisk karriärteori och Careership-teorin. Respondenterna är kvinnor i åldern 35 till 44 år, som har barn och som genom en fortbildningsinsats har gjort en karriärväxling. De inspelade intervjuerna har transkriberats, kodats och sorterats utifrån innehållsliga kategorier och teman. Tre teman, eller inverkansfaktorer, framträder som de mest avgörande: karriär- och arbetsmöjligheter, familj/tid för familj och värderingar/självförverkligande. Resultatet visar att möjligheten att styra sin tid för att kunna kombinera arbetet med familjelivet har stor betydelse, liksom behovet av att arbeta med något som känns viktigt. Kvinnorna värderar delvis ekonomi och pengar, men det är inte en drivkraft i karriärväxlingen. Faktor karriär- och arbetsmöjligheter har oftast haft betydelse i negativ riktning, det vill säga att kvinnorna har upplevt sig begränsade eller missnöjda på något sätt i detta avseende. Om man ska kunna tillgodose kvinnors behov vid vägledning och på sikt få till en mer jämlik arbetsmarknad behövs kännedom inte bara om yttre begränsningar i samhället. Det krävs också mer kunskap om hur kvinnors karriärer skiljer sig från mäns karriärer, som många karriärteorier bygger på, samt vilka prioriteringar kvinnor gör i olika skeden av livet. För framtida forskning kan jämförande studier mellan kvinnor och män, eller mellan kvinnor med respektive utan barn vara intressanta. Vidare skulle kvantitativa studier med slumpvis urval kunna göra generaliseringar och visa övergripande mönster i kvinnors karriärval.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar. Mottagningarna har olika erfarenheter av att jobba med hbtq-frågor. Båda är belägna i samma mellanstora stad i Sverige. Alla informanter var över 18 år och hade minst tio års arbetslivserfarenhet inom vårdyrket. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier: utveckling, likabehandling, normativitet och kultur på arbetsplatsen. Det framkom att mottagningen som hade längre erfarenhet hade ett öppet och tillåtande klimat på sin arbetsplats. Detta gjorde att personalen kunde skapa en trygg plats för både sina patienter och sina kollegor. Informanterna belyste även att det är viktigt med en icke-heteronormativ inställning och ett neutralt språk. Personalen som hade genomgått hbt-certifiering uppfattade att behovet och viljan av mer kunskap fanns och att även uppföljning av certifieringen hade behövts. Det framkom under intervjuerna att flera informanter kände en rädsla över att säga fel eller göra bort sig. Slutsats: Att sträva efter att jobba med ett neutralt språk och en icke-heteronormativ inställning var viktigt. Det var också av största betydelse att ha ett tillåtande och öppet klimat på arbetsplatsen, både för patienters och för personalens skull. Genomgående i hela studien var också att det finns stort behov av utbildning inom hbtq-frågor inom alla yrkes-grupper inom hälso- och sjukvård. / Aim: The purpose of this study was to determine which experiences and perceptions health professional have of working with lgbt-issues. Background: In Sweden we have come a long way with the observance of equality and anti-discrimination work, but there are studies showing that there are people among the lgbt-community still feel mistreated and violated in health care. Therefore, the authors of this study feel that it is important to shed light on this problem. Method: A qualitative method with interviews was chosen and was conducted in two primary healthcare centers. The centers had different experiences of working with lgbt-issues. Both centers are located in the same medium-sized town in Sweden. All respondents were over 18 years old and had at least ten years of work experience in the health care profession. Qualitative content analysis was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in four categories: development, equal rights, normativity and culture at the workplace. It was showed that the center with longer experience had an open and allowed climate in their workplace. This made it possible for the staff to create a safe place for both their patients and their colleagues. The informants also highlighted that it is important to have a non-heteronormative attitude and a neutral language. The staff that had undergone lgbt-certification perceived that the need and desire for more knowledge existed and the need of a follow-up of the certification was needed. During the interviews several informants talked about fear of saying the wrong thing or making a fool of themselves. Conclusion: To strive to work with a neutral language and a non-heteronormative attitude is important. It is also essential to have a permissive and open environment in the workplace, both for patients and staff's sake. Throughout this study was that there is great need for training in lgbt issues in all professional groups in healthcare