Att leda i en organisation handlar primärt om att leda en grupp människor mot gemensamma mål och resultat genom samarbete och kommunikation. För en arbetsgivare är det nödvändigt och viktigt att nya ledare blir effektiva och etablerar sig i sina roller så fort som möjligt. Det kan vara en krävande process att tillträda som ny ledare då normer, förväntningar och värderingar påverkar hur ledaren kan forma sin nya roll. Förstagångsledare ska forma en ledarkaraktär, utveckla en identitet som ledare och lära sig vad det innebär att vara ledare. Den nya ledaren ska arbeta med en ledande identitet i en komplex, förändringsbenägen och multibestämd organisation. Den professionella rollen förändras – från att bidra och ansvara för ett mer avgränsat och preciserat uppdrag. De egna prestationerna och resultaten i relation till att sätta och implementera agendan för en hel grupp. Förstagångsledaren ska axla en roll som kräver kompetenser och färdigheter som kanske ännu inte finns. Att vara ledare är en praktisk kompetens som utvecklas genom att vara ledare, genom att skaffa sig erfarenheter och reflektera över dem.Syftet med denna studie är att utforska vad det innebär att bli ledare för första gången. Den avser att studera det identitetsskiftet och den process den nya rollen innebär för individen. Vidare vill studien identifiera områden där organisationen kan stötta de ledare som är nya i sin roll.Kvalitativ data har tolkats och analyserats enligt fenomenologisk metodansats och satts i relation till tidigare forskning. Data har delats upp i fyra olika kategorier: 1) Ny ledare, 2) Identitetsskifte, 3) Organisatorisk socialisering och 4) Förkunskaper och Organisatoriskt stöd. Resultatet av studien visar på att kategorierna påverkas av och påverkar varandra. Stöttning i processen som ny ledare ger förutsättningar och möjligheter att utvecklas som ledare och att kunna påverka med sitt ledarskap. Studien visar på att adekvat stöd, enligt tidigare forskning, inte tillämpas i realiteten enligt informanternas upplevelser.

No description available.

Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.

No description available.

Den pågående BB-ockupationen i Sollefteå har varit utgångspunkt för detta arbete. Syftet har varit att studera rörelsen och analysera den med hjälp av forskning inom värderingar och värderingsförändringar. Frågeställningarna som arbetet bygger på är vad som driver människor på platsen till att agera och om ockupationen kan vara ett uttryck för en ökad postmaterialism. Ingleharts teori ”The silent revolution” samt Welzels teori ”Values and action” har använts i syfte att analysera ockupationen. Båda teorierna förutsätter att en långsam värderingsförändring pågår, där människor i allt högre utsträckning antar ett postmaterialistiskt värdesystem som bygger på självförverkligande och frihetsgörande ideal. Effekterna av denna förändring, menar Inglehart, kan resultera i en högre medborgarkompetens där individer finner nya sätt att agera. Resultatet har visat att ockupationen kan vara en effekt av en allmänt ökad postmaterialism, där människors inneboende värden är den starkaste faktorn till ett agerande. Att studera ockupationen genom värderingsforskning kan dock inte ensamt besvara alla aspekter av fenomenet men den lyfter hur värderingar kan relateras till samhällsförändringar i stort.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att analysera vad man forskat om närdet gäller arbetet med värdegrunden som ska förmedlas i skolan. Tanken med att göradetta är att få verksamma som blivande lärare att reflektera över och inspireras avvilka värden som förmedlas, liksom hur och varför de förmedlas. Urvalet består avinternationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar som på ettvarierande sätt behandlar undervisningen om värden och värdegrunden i den svenskaskolan. Texterna har granskats och analyserats med utgångspunkt i följandefrågeställningar: Vilka värden lyfter forskningen fram att lärare undervisar om?Varför väljer lärare att undervisa om dessa värden? Hur undervisar lärarna omvärdegrunden och vilka för-och nackdelar lyfts med dessa metoder? och Närundervisar lärare om värden? Resultatet visar att det finns ett stort fokus pårelationella värderingar. Undervisningen uppges oftast att den sker spontant och denkan både vara medveten och undermedveten. Den mest framträdandeundervisningsmetod som forskningen visar är att lärare är en förebild till eleverna. ISverige undviker lärare att arbeta med värdegrunden på grunda av osäkerhet och litekunskap om uppdraget men i andra länder lägger lärare mycket tid på att undervisa omvärden.

Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning IKEAs vision och värderingar präglar medarbetarnas arbete och hur företagskulturen i sin tur påverkar medarbetarnas identiteter. En fallstudie har genomförts där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, diverse dokument och observation. För att analysera resultatet har vi använt oss av teorierna; styrning genom företagskultur, normativ styrning och neo-normativ styrning. Studien visar att medarbetarnas arbete präglas av företagskulturen i stor utsträckning. Värderingarna som utgör en central del i IKEAs företagskultur har en vägledande funktion i organsiationsmedlemmarnas dagliga arbete. Värderingarna utgör ett ramverk för hur medlemmarna ska uppföra sig och de förväntningar som medlemmarna ska uppfylla för att passa in i verksamheten. I synnerhet uppmärksammas värderingen tillsammans som genomsyrar hela verksamheten. Vidare fann vi att företagskulturen används i syfte att forma identiteter som går i linje med organisationens normer och värderingar.

The purpose of this case study is to investigate how employees feel about working in an organization with a value foundation where there is a discrepancy between the value base and the employees' perceived reality of the workplace. The case study has been conducted with four semi-structured interviews of employees, all of whom work in the same business within the healthcare-concern Ambea, one of the market-leading private care companies in much of the Nordic region. To understand the phenomenon we have used the sociological concepts of alienation with the dimension meaninglessness, powerlessness, normlessness and alienation from oneself and identity of regulation. In the analysis we find that the employees use different strategies to counteract the feeling of alienation and different role conflicts. / Syftet med den här fallstudien är att undersöka hur anställda upplever att det är att arbeta i en organisation där det finns en diskrepans mellan organisationens värdegrund och dess praktik.  Fallstudie har utförts med fyra semistrukturerade intervjuer av anställda som alla arbetar i samma verksamhet inom vård- och omsorgskoncernen Ambea, ett av de marknadsledande privata omsorgsföretagen i stora delar av norden.  För att förstå fenomenet används de sociologiska begreppen alienation med dimensionerna meningslöshet, maktlöshet, normlöshet och främlingsskapande från sig själv samt identitetsreglering. I analysen finner vi att de anställda använder olika strategier för att motverka känslan av alienation och olika rollkonflikter.

I takt med att globaliseringen blir alltmer omfattande, har många människor valt att röra sig övernationsgränser och i bagaget har de med sig sina religiösa övertygelser. Religion har alltid varit etthett debatterat ämne och det senaste decenniet har ämnet frekvent varit framträdande i media. Detta gör det viktigt att förstå och analysera religiösa fenomen. I ett sekulariserat samhälle med inslag av religiöst mångfald, är utmaningar normala. I denna litteraturöversikt identifieras befintliga utmaningar samt vilka hjälpmedel som lärare kan använda sig utav för att underlätta sin undervisning. Utifrån följande frågeställningar genomförs studien; Hur ser det ut när sekulära värderingar och religiösa övertygelser kolliderar? Förekommer det att elever känner sig felrepresenterade i religionsundervisningen? Vilka hjälmedel finns det för att underlätta inkludering under religionsundervisningen? Studien grundar sig på 10 vetenskapliga studier för att få en insikt i vilka utmaningar som finns inom religionsämnet och vilka verktyg som kan användas för att möta utmaningarna. Slutsatserna visar att det finns ett flertal olika utmaningar inom ämnet. Utmaningarna kan bland annat vara att religionsundervisningen har fått en sekulär prägel som kan skapa en arena där religiösa elever framställs som annorlunda. En annan utmaning är att elever kan bära på fördomar som gör att de har svårt för att relatera till och förstå sig på undervisningen. Ytterligare utmaningar är att man simplifierar och skapar stereotyper som appliceras på utövare av en viss tro, vilket kan öka ignoransen och respektlösheten hos icke-troende för utövarna. Forskningen visar också att det finns olika hjälpmedel som lärare kan tillämpa för att få bukt med utmaningarna. Att undervisa om ett flertal religioner samtidigt, göra studiebesök och utgå från varje individ för att få en mer nyanserad bild av en viss trosuppfattning, gör att man skapar bättre förutsättningar för religionsundervisningen.

Titel: Anställdas reaktioner på kulturell styrning inom industribranschen: En kvalitativ studie om hur arbetare med olika anställningsförhållanden reagerar på kulturell styrning.  Metod: I denna studie har en kvalitativ metod genomförts med en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning medan empirin är utförd genom 10st semistrukturerade intervjuer.   Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att det finns både gemensamma reaktioner och skilda reaktioner på kulturell styrning. Symboler och ritualer som var gemensamma för de olika anställningsformerna var företagsloggan, morgonmöten, uniformer, vad ledningen symboliserar samt att arbetet symboliseras som ett mellanjobb. Skilda reaktioner var arbetarnas sätt att se på möten och vad de symboliserar samt vad anställningsformen symboliserar. Slutsatsen vi kan dra är att det finns både skillnader och likheter i de anställdas sätt att reagera på kulturell styrning beroende på anställningsförhållanden.   Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv har studien bidragit med de anställdas perspektiv på organisationskulturen i en produktionsorganisation. Den bidrar även teoretiskt vikten för organisationskultur inom företag. Det praktiska bidraget studien kan ge är utökad kunskap om kulturell styrning för företag inom industribranschen och hur olika anställningsförhållanden kan påverka reaktionerna på kulturell styrning.  Förslag till vidare forskning: Studien tar upp tre förslag till vidare forskning, att först och främst undersöka flera liknande organisationer då vi valt att inrikta oss på en organisation. En annan intressant aspekt är att undersöka om det finns andra begrepp, förutom organisationskultur som påverkar. En ytterligare aspekt kan vara att undersöka hur globala produktionsorganisationer fungerar i förhållande till de svenska produktionsorganisationerna i och med organisationskultur. / Title: Employees´ reactions to cultural steering in the industrial sector: A qualitative study of how workers with different employment conditions react to cultural steering.   Method: In this study a qualitative method has been implemented with an inductive method. The theoretical frame of reference is based on previous research, while the empirical work is carried out through ten semi-structured interviews.   Result & Conclusion: The results of the study show that there are both common reactions and different reactions to cultural steering. Symbols and rituals that were common to the various forms of employment were the company logo, morning meetings, uniforms, what the management symbolizes and that the work is symbolized as an intermediate job. Different reactions were the workers' way of looking at meetings and what they symbolize as well as what the form of employment symbolizes. The conclusion we can draw is that there are both differences and similarities in the employees' way of reacting to cultural governance due to employment conditions. Contribution of the study: From a theoretical perspective, the study has contributed with the employees' perspective on the organizational culture in a production organization. It also theoretically contributes to organization culture within the organization. The practical contribution the study can make is increased knowledge about cultural governance for companies in the industrial industry and how different employment conditions can affect the reactions to cultural governance.  Suggestions for further research: The study deals with three proposals for further research, to first and foremost examine several similar organizations because we have chosen to focus on one organization. Another interesting aspect is to investigate whether there are other concepts, in addition to organizational culture that influence. An additional aspect may be to examine how global production organizations function in relation to the Swedish production organizations in terms of organizational culture.