I detta arbete görs en värdefilosofisk reflektion över begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundläggande värde som egenvärden, grundläggande värden som konventionella värden och grundläggande värden som målvärden. Jag undersöker också några möjliga konsekvenser av att se grundläggande värden som synonyma med någon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag några möjliga konsekvenser av detta arbetet för läraren.

<p>Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?</p><p> </p><p>Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län. </p><p> </p><p>Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.</p>

Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?   Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län.    Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.

No description available.

<p>This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.</p><p>In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the “common” meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.</p><p>My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis. This leaves, for that specific issue, two alternatives; a weak conception of values with a strong conception of the will of the people, and, a strong conception of values with a weak conception of the will of the people. I also conclude that there are problems with both alternatives. A weak conception of values could result in moral diffi-culties, such as a majority oppresses a minority. And a strong conception of values could result in an excavation of democracy.</p><p>As for the conceptions of democracy, I conclude that the pluralistic democracy has a relativistic view on values and an (more or less) unlimited conception of the will of the people. The delibera-tive democracy has a similar conception with a few exceptions. The constitutional democracy have a somewhat relativistic conception of values but with objectivistic elements, and hence a limited conception of the will of the people.</p>

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>

The aim of this bachelor thesis is to explore the reasons fifteen-year-old students give for not using their school library. One of the objectives of this study is to contribute to increasing the relevance of school libraries for as many students as possible by investigating what non-users think of their school library. The questions posed are: Why do some students not visit their school library? What are the non-users’ perceptions of their school library? What value do the non-users’ attach to their school library? The theoretical framework used to analyze the results is the theory on economies of worth developed by Boltanski and Thévenot (2006). The empirical material consists of transcripts from group interviews at four different schools. The results of the thesis show that students have a wide range of reasons for not visiting the school library. Some of the students didn’t particularly enjoy reading and therefore didn’t feel that the library was a place for them. Other reasons given were that their school library was closed most of the time, was uninviting, didn’t have a great selection of books or that the students forgot that it existed. In conclusion, in order for the school library to be relevant to more students, clearer communication about what the library has to offer to students and school staff alike is needed. The school library needs to be reevaluated and adapted in order to include all students.

Sedan början av 2000-talet har hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare i den svenska fastighetsbranschen och under den här perioden uppfördes de första miljöcertifierade byggnaderna. I september 2015 beslutade FN:s generalförsamling om Agenda 2030 som är ett program för hållbar utveckling. Sveriges regering har tagit beslut om att vara ledande i genomförandet av agendan, vilket innebär en successiv omställning till en modern och hållbar välfärdsstat. Fastighetsbranschen har en stor miljöpåverkan och det är därför viktigt att företag inom branschen arbetar med sitt miljömässiga ansvarstagande. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka värdeskapande faktorer som driver fastighetsägare till att investera i miljöcertifierade byggnader samt vilka hinder de upplever motverkar en sådan investering. Studiens teori utgörs av den befintliga litteraturen som återfinns om miljöcertifierade byggnader med utgångspunkt i grundläggande värdeteori. Empirin till den här studien har tagits fram genom en kvalitativ metod där vi gjort besöks- och telefonintervjuer med sju högt uppsatta personer inom svenska fastighetsbolag med fastigheter utspridda över ett större område i Sverige. Intervjuerna som genomförts var av semistrukturerad karaktär och därför har vi till stor del utgått från en intervjuguide. Av empirin har det framgått att respondenterna upplever vissa hinder som motverkar en investering i miljöcertifierade byggnader, men framförallt hur de många fördelarna överväger hindren och således driver dem till att genomföra en investering. I analysen kopplar vi samman studiens teorier med empirin för att beskriva både likheter och skillnader, det framkommer bland annat att empirin tenderar att vara mer positivt inställd till miljöcertifierade byggnader i jämförelse med den befintliga litteraturen. Vår slutsats är att miljöcertifierade byggnaders fördelar kommer överväga dagens hinder och att den långsiktiga ekonomiska lönsamheten kommer överväga de högre investeringsutgifterna, vilket driver fastighetsägare till att investera i sådana byggnader. / Since the beginning of the 21st century, sustainability have become increasingly important in the Swedish real estate industry and during this period the first environmentally certified buildings were built. In September 2015, the UN General Assembly decided on Agenda 2030, which is a program for sustainable development. The Swedish Government has decided to be the leader in the implementation of the agenda, which means a gradual conversion to a modern and sustainable welfare state. The real estate industry has a substantial environmental impact and it is therefore important that companies within this industry work with their environmental responsibility. The purpose of this essay is to describe which value-creating factors drive property owners to invest in environmentally certified buildings and what obstacles they experience counteract such an investment. The study's theory consists of the existing literature which is found on environmentally certified buildings based on fundamental value theory.   The empirical study for this study has been developed through a qualitative method in which we made visits and telephone interviews with seven high-ranking persons within Swedish real estate companies with properties spread over a larger area in Sweden. The interviews that have been conducted are of a semi-structured nature and it is therefore largely based on an interview guide. The empirical evidence shows that the respondents experience certain obstacles that counteract an investment in environmentally certified buildings, but above all how the many advantages outweigh the obstacles and thus drive them to carry out an investment. In the analysis, we link together the study's theories with empiricism to describe both similarities and differences. Our conclusion is that the benefits of environmentally certified buildings will outweigh the current obstacles and that the long-term economic profitability will outweigh the higher investment expenditure, which drives property owners to invest in that kind of buildings.

This thesis addresses topics of public values and decision making in relation to the use of technology in the public sector. The research is conducted in the Swedish government context. A range of values that is specific to the public sector has been defined and classified in prior research. These public values can be defined as normative agreements of how a government should act. The Swedish government spends SEK 46.5 billion on information technology every year. Some of these funds are invested in improvements that are intended to increase efficiency and openness, as well as to make it easier for citizens to use government services. Such ambitions are studied in the e-Government research field. The literature suggests that reasons to question the promised values of implementing technology in the public sector exist and that many initiatives ultimately fail. The public sector has some unique features that may increase complexity, such as the variety of stakeholders and multitude of organizations that are both involved in the development process and affected by the outcomes. The purpose of this thesis is to explore public values and decision making in the Swedish e-Government context by posing three research questions. 1: How can public values be utilized in decision making? 2: Under what conditions are decisions made in the studied context? 3: How can value-based decision making be adopted by e-Government practice? The thesis is based on quantitative and qualitative data gathered from case studies and a survey. Its theoretical contribution is a comparison of theoretical concepts from decision theory and public values, which are then applied to e-Government. Several fragmented concepts from e-Government can be tied together under decision theory. The study’s results show that many decisions are taken under a great deal of uncertainty due to the absence of formal support mechanisms. The Swedish public administration leans toward a variety of project models in its work with e-Government, and these models constitute the arena in which decisions are made and risk analysis is performed. However, many risks as well as opportunities reside beyond the studied projects’ control. Holistic stakeholder inclusion and risk analysis are suggested as practices beneficial for increasing value and reducing uncertainty. The thesis concludes by suggesting that further research should continue to apply concepts from decision theory on e-Government. This includes revealing the motivations and values behind digitalization of the public sector. / <p>Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 och 4 accepterade.</p><p>At the time of the defence the following papers were accepted, but unpublished: Paper 3 and Paper 4.</p>

Digitization is an increasingly important subject within the archival profession, especially as our society grows more and more dependent on digital assets. People generally expect everything to be available to them online no matter the time or place, otherwise the material might as well not exist. When it comes to preserving and making our cultural heritage available through digitization this poses an issue. Digitization takes time and requires resources, which forces the archives to decide which material to digitize, on what grounds and how to best make the digital material accessible. This essay explores the digitization of our cultural heritage through the lens of value theory. By examining what type of materials the archives prioritize for digitization, why, and how they utilize the digitized material we can observe the values and principles these approaches stem from. The study is conducted by using content analysis to examine documents such as annual reports, budget documentation and digitization strategies from two archival organizations during the time periods 2010–2015 and 2020–2024. The results show that the choices the archives make regarding what to digitize are based largely on preservation, demand and research requests. Both organizations also view digitization as a key element to working in alignment with democratic values. The approaches to this varied however as one organization focused more on streamlining their organization through digitization, while the other focused more on accessibility and spreading knowledge through their digitized materials.