Det här arbetet gjordes i samarbete med organisationen Stockholm Tiny House Expo. Syftet med arbetet var att försöka ta fram en fungerande off-grid-lösning för uppvärmning och elproduktion, för en specifik typ av småhus med två våningar. Femton småhus kommer placeras på en flytande plattform i vattnet utanför Kastellholmen i Stockholm till en utställning år 2022. Simuleringarna utfördes på ett sådant hus under premissen att en eventuell lösning skulle vara applicerbar på samtliga småhus. Det var på förhand inte givet att en fullständig lösning skulle påträffas, eller vilken metod som skulle vara mest lyckad. Off-grid-lösningen undersöktes genom simuleringar i programvaran IDA Indoor Climate and Energy. Arbetet innefattade dimensionering av husets klimatskal, värmesystem samt system för elproduktion och energilagring. Först konstruerades en enkel modell av huset. Två olika värmesystem undersöktes. Den ena modellen använde en pelletspanna för värmeproduktion och den andra modellen använde en värmepump med sjövärme som värmekälla. I båda modellerna arbetade värmeproducenterna mot en ackumulatortank, vars vatten värmdes och sedan försåg husets tre radiatorer med varmvatten. Båda modellerna använde ett kompletterande FTX-system för uppvärmning. Målet med uppvärmningen var att på årlig basis förse huset med värme motsvarande dess effektbehov, för att hålla en jämn inomhustemperatur. Båda modellerna lyckades upprätthålla en medelinnetemperatur nära förvald temperatur på 21℃ _under höst och vinter. Ingen hänsyn togs till kylning av huset vilket resulterade i att innetemperaturen steg under sommaren. För elproduktion dimensionerades en solcellsanläggning som kompletterades med energilagringskapacitet från ett solcellsbatteri. Målet var att förse huset med en elenergi motsvarande en normal årsförbrukning för hus av den storleken samt elenergi för att driva ventilationssystemets fläktar. I värmepumpmodellen behövde även värmepumpen förses med elenergi vid drift. När hänsyn togs till energibalansen under ett år kunde ingen av modellerna förses med elenergi under hela vinterhalvåret. Detta berodde på att elförbrukningen var större än vad solcellsanläggningen tillsammans med batterilager tillförde systemet under samma period. Pelletsmodellen klarade av att vara off-grid under cirka åtta månader av året, med undantag för årets två första och sista månader. Värmepumpmodellen klarade endast av att vara off-grid under vår och sommar.

I flerbostadshus är radiatorer det vanligaste uppvärmningssystemet. Inte alls många har golvvärme i deras lägenheter. I dagens nyproduktion av flerbostadshus bygger man för det mesta husen med radiatorer och har elburen golvvärme som komfortvärme i badrummen. I villor är det däremot mycket vanligare att man använder sig av vattenburen golvvärme över större delen av huset. Detta examensarbete undersöker varför det inte används golvvärme lika mycket i flerbostadshus, det undersöker även intresset för privatpersoner att ha golvvärme i lägenheter samt om dessa personer isåfall hade kunnat tänka sig betala mer pengar om de fick vattenburen golvvärme installerat vid nyproduktion.Resultaten har fåtts fram genom en enkätundersökning samt intervjuer där vi intervjuat kunniga inom området. Våra resultat visar att nästan 40% av de enkät intervjuade hade velat ha endast golvvärme som uppvärmningssystem medan ungefär 55% hade velat ha både radiatorer och golvvärme som ett gemensamt uppvärmningssystem. De flesta hade då velat ha golvvärme i bland annat toalett, badrum, hall, kök, vardagsrum och sovrum. Resultaten visar även att nästan hälften av de enkät besvarande hade kunnat tänka sig betala mer för en bostad med golvvärme medan den större delen av den andra hälften var osäkra och förmodligen behövde mer tid för att tänka. Resultaten gällande varför man inte använder vattenburen golvvärme i lägenheten lika ofta som man använder radiatorer visade sig variera lite mellan de intervjuade vilket vi tror har med erfarenheter att göra men att ett golvvärmesystem var installationsmässigt dyrare än ett radiatorsystem verkade vara huvudsaken. / In prefabricated apartment blocks the most common thing people have in their homes is radiators as their waterborne heating system but very few have underfloor heating in their apartments. Nowadays the most usual thing to do is to install radiators and have underfloor electric heating in the bathrooms. Most residentials however usually have waterborne underfloor heating across the bigger part of the house. This report digs into why underfloor heating isn’t being used as often in apartment buildings, it also investigates people’s interest to have underfloor heating in apartment buildings plus if they then would be interested in paying more for a new apartment with waterborne underfloor heating.The outcome from our results has been achieved through a survey and interviews where we have questioned competent persons within the sector. Our results show that 40% of the people in the survey would like to have only underfloor heating as their waterborne system while 55% of the people would like to have a combined system with both radiators and underfloor heating. Most of them preferred to have underfloor heating in their toilets, bathrooms, entrance hall, kitchen, living room and bedroom. The results also show that almost half the persons in the survey could pay more money for a place with underfloor heating while the bigger part of the other half weren’t sure and probably needed more time to think. Our outcome on why waterborne underfloor heating in apartment buildings isn’t being used as often as radiators showed to differ between the interviewed persons which we assume have to do with their different backgrounds and experience but the main reason seemed to do with the part that a waterborne underfloor heating system in an installation point of view is more expensive than a radiator system.

Dagens miljömedvetna samhälle ställer allt högre krav på minskade utsläpp av fossila bränslen. Detta är en bidragande faktor till att många hushåll under 2000-talet valt att byta ut sina värmepannor med intern förbränning (olja, ved, koks, pellets och flis) till fördel för alternativa värmesystem. I statistik från MSB (2017) framgår att cirka 15 % av landets drygt 2 miljoner småhus år 2016 hade intern förbränning som uppvärmningssystem. De positiva effekterna av ett byte från ett internt förbränningssystem till ett av de alternativa värmesystemen, exempelvis berg- eller fjärrvärme, är väl studerade och dokumenterade. Sådana positiva effekter är bland annat minskade utsläpp av växthusgaser samt de kostnadsbesparingar ett byte av värmesystem medför för den enskilde fastighetsägaren. Någonting som saknas när det kommer till byte av värmesystem är dock studier av de byggnadstekniska risker ett byte medför.   Denna rapport ämnar att undersöka och analysera vilka risker som uppstår vid en modernisering av värmesystemet i ett tidstypiskt 1960-talshus. För att avgränsa rapporten görs en ytlig genomgång av risker som uppstår i byggnaden vid ett byte av värmesystem och fokus läggs sedan på hur vindsutrymmet i huset påverkas. Syftet med rapporten är således att besvara;   • Hur påverkas vinden i ett småhus från 1960-talet vid byte av uppvärmningssystem där intern förbränning byts ut?   Rapporten baseras på litteraturstudier och risksimuleringar i datorprogrammen WUFI pro 6.2 och WUFI Mould Index. I slutsatsen konstateras att risk kan förekomma för mikrobiell påväxt i vindsutrymmet om det interna förbränningssystemet byts ut och inga ytterligare åtgärder utförs för att anpassa huset till ett nytt värmesystem. För att begränsa risken för eventuella fuktskador som kan uppkomma efter ett byte från internt förbränningssystem ges följande rekommendationer; • Övervaka klimatet på vinden • Försäkra att ventilationen i bostaden förblir i god funktion • Byt eller täta vindsluckan • Isolera ovanpå råsponten • Installera sorptionsavfuktare på vinden • Om möjligt, elda i öppna spisen

Ett centralt problem i strävan efter att minska energianvändningen i hushåll genom beteendeförändringar är att energi till stora delar är en osynlig produkt. Avhandlingen strävar efter att utveckla kunskap som kan bidra till mer hållbar utveckling genom att analysera tre företeelser som på ett konkret sätt synliggör energi och energirelaterat beteende: ett lokalt värmesystem, en s.k. Power Aware Cord och en dagboksmetod. Hur människor förstår sin energianvändning analyseras med hjälp av en modifierad version av den domesticeringsteori som utvecklats av Silverstone et al (1992). I centrum står paradoxen att de visualiserande företeelserna riskerar att själva osynliggöras genom att de domesticeras. Värmesystemet har haft en bristande funktion, vilket har varit den faktor som mest effektivt visualiserat systemet. Solfångarnas visuella dominans i områdets arkitektur har bidragit till att medvetandegöra solen som energikälla. Ett teknikrum och olika experter har också medvetandegjort själva värmesystemets existens. Såväl systemet som helhet som hushållens egen del i detta har visualiserats. Power Aware Cord liknar en vanlig grendosa, men den visar elanvändningen (effekten) hos den utrustning som kopplas till den. Energin visualiseras med hjälp av ett blått ljus i sladden vars intensitet anpassas efter watttalet som passerar genom sladden. Power Aware Cords styrka ligger i att den bidrar till att apparaters energianvändning visualiseras. Tidsdagboken visualiserar hushållsmedlemmarnas vardagliga aktiviteter på ett bredare plan än enbart i relation till energianvändning. Analysen visar att den redan osynliga resursen energi, som blivit än mer osynliggjort genom domesticering, kan avdomesticeras genom olika former för visualisering. Visualiseringsformerna riskerar dock att själva domesticeras. För att dessa ska ha varaktig effekt behövs strategier för att undvika detta. / One problem in promoting sustainable energy use is that energy is taken for granted. Energy as resource needs to be made visible. This dissertation aims to develop knowledge that can contribute to more sustainable development by analyzing different ways to visualize domestic energy systems. Three different forms of visualization are analyzed: a locally situated heating-system, the Power Aware Cord, and a diary method. How people understand their energy use is analyzed using a modified version of domestication theory as developed by Silverstone et al. (1992). Another focus is the paradox that forms of visualization themselves risk becoming invisible by virtue of being domesticated. The heating system still does not function as intended, and the non-functioning of the heating system has been the most effective means of visualizing the system. The solar collectors are visible and are a dominant element of the area’s architecture; this has helped visualize, make people aware of, and confer an understanding of the sun as an energy source. A technical control room and technicians have also helped visualize the existence of the heating system. The system as a whole, and the households’ own parts of it, has been visualized. The Power Aware Cord is the general shape of an extendable power strip, with the additional integration of voltage-measuring electronics and electroluminescent wire. This additional wire contains a phosphor layer that glows when an altering current is introduced. The cords’ strength lies in visualizing the household energy use of particular electrical devices. The time diary method visualizes the household members’ individual and inter-related ctivity patterns in a broader, more general way. The analysis shows that the already invisible resource energy, which has been made doubly invisible through domestication, can be de-domesticated through the domestication of forms of visualization. At the same time, the forms of visualization themselves risk being made invisible by being domesticated; for forms of visualization to have any lasting effect, strategies for avoiding this must be developed.

En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020. I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen. I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet. Mätningar utfördes på två kontorsbyggnader vid namn Fräsaren 10 och Fräsaren 11. Båda byggnaderna är belägna i Sundbyberg och har Kabona Ecopilot installerat. Mätdata loggades genom redan utsatta givare och en enklare form av validering av dessa gjordes. I Fräsaren 10 och Fräsaren 11 jämfördes Ecopilot i normal drift med driftfallet då prognosstyrningsfunktionen stängdes av i Ecopilot. Även ett tredje driftfall undersöktes i Fräsaren 10. Under detta driftfall stängdes Ecopilot av och framledningstemperaturen styrdes med hjälp av reglerkurvor. I luftbehandlingsaggregaten sattes tilluftstemperaturens börvärde, till 19-20 °C. Varje driftfall hade en mätperiod på minst 14 dagar. Energisignaturer användes för att jämföra energianvändningen och en osäkerhetsanalys av de anpassade linjerna gjordes. En egen modell för att undersöka toppbelastningar i radiatorsystemet, VS1, i Fräsaren 10 togs fram. Även en modell för att undersöka hur temperaturen varierat inomhus mellan de olika mätperioderna togs fram. Energisignaturer för radiatorsystemen VS1 och VS2 i Fräsaren 10 visade på att likvärdiga energisignaturer kunde fås för samtliga av de undersökta driftfallen under det temperaturintervall som undersöktes. Energisignaturer för värmeanvändning i luftbehandlingsaggregatet, LB2601, visade på att en konstant tillufttemperatur på 19 °C som användes då Ecopilot var avstängd, kunde ge en högre värmeanvändning jämfört med fallen då Ecopilot var i normal drift och då Ecopilot hade sin prognosstyrning avstängd. Från jämförelse mellan fallen då Ecopilot var i normal drift och då Ecopilots prognosstyrning var avstängd kunde inga substantiella skillnader hittas mellan energisignaturerna. Det betyder dock inte att prognosstyrningen inte ger upphov till energibesparingar, utan att eventuella energibesparingarna var för små relativt mätningarnas osäkerhet vid en konfidensnivå på 65 % eller 95 %. Osäkerheten kan minskas om mätningar utförs över en längre tidsperiod än som var möjligt under detta examensarbete. Värmetoppbelastningar som undersöktes i radiatorsystemet i VS1 Fräsaren 10 visade inte på att några signifikanta skillnader mellan antalet uppmätta värmeeffekttoppar under de olika mätperioderna. Det förekom dock en viss indikation att det kan leda till fler värmeeffekttoppar om prognosstyrningen stängs av i Ecopilot. För att få ett mer tillförlitligt resultat behöver mätningar göras under en längre tidsperiod. Inomhustemperaturen undersöktes i Fräsaren 10 och Fräsaren 11. I Fräsaren 10 uppgick medeltemperatur till 21,5 °C för fallen då Ecopilot var i normal drift och då prognosstyrningen var avstängd. Då Ecopilot var avstängd var medeltemperaturen 22,1 °C. Under mätperioderna uppmättes en variation som understeg ± 1 °C från medelvärdet för respektive mätperiod. Baserat på resultaten presenterade i detta examensarbete antaganden angående hur stor besparing av värme som Ecopilot ger upphov till revideras. Att jämföra energianvändning före och efter installation av styrsystem såsom Ecopilot kan ge en dålig bild av hur stor del av energibesparingen som orsakats av Ecopilot, speciellt om reglerkurvorna i det gamla systemet var dåligt intrimmade.

Systemtemperaturer i värmesystem är en debatterad fråga i Sverige. Vid projektering av ett värmesystem har valet av systemtemperatur en avgörande roll för kostnaden av värmesystemet. Frågan vilka systemtemperaturer i värmesystemen som är det mest ekonomiska är viktig för att värmesystemet ska ha en fördel jämfört med konkurrenterna på marknaden. Historiskt sett har systemtemperaturerna i de svenska värmesystemen varit 80/60 medans idag är den vanligaste temperaturerna 55/45. Under 60-talet stod Östen Sandberg som förespråkare för ett nytänkande värmesystem kallat lågflödesystem (LF). Detta värmesystem använder sig av låga flöden i rörledningarna och stora temperaturskillnader på framledningen och returledningen. Förespråkare av dessa lågflödesystem hävdar att vid rätt användning kan en omjustering av det befintliga värmesystemet från ett högflödesystem (HF) till ett lågflödesystem drastigt reducera energiförbrukningen för fastigheten och samtidigt uppnå acceptabla inomhusförhållanden. Hade ett LFsystem kunnat konkurrera mot ett HFsystem ekonomiskt? För att undersöka detta kommer ett 55/45-HFsystem att användas som ursprungsfall vid jämförelser mellan HFsystem och LFsystem med olika systemtemperaturer för att utreda om ett 55/45-HFsystem är det mest ekonomiska värmesystemet. Studien visar många fördelar med 55/45-HFsystemet. Ett 55/45-HFsystem har relativt låga investeringskostnader vid projekteringen i jämförelse med de andra värmesystemen. En annan fördel är att detta värmesystem är kompatibelt med både fjärrvärme samt bergvärme vilket gör detta system passande som ett standardiserat värmesystem. Det mest ekonomiska värmesystemet är ett 80/60-HFsystem, vilket har lägre investeringskostnader för både radiatorer samt rörkostnader. Förespråkare av LFsystem hävdar att de reducerade flödena medför reducerade elkostnader för cirkulationspumpen vilket i längden gör LFsystemet energisnålare. Denna studie visar att de reducerade flödena och dess påverkan av energiförbrukningen hos cirkulationspumpen är förhållandevis så låga i jämförelse med de totala energiförbrukningen hos värmesystemet att den möjliga vinsten är försumbar. Däremot kan de reducerade flödena minska risken för en snedfördelad värmefördelning i fastigheten. LFsystemens stora nackdel är ökade investeringskostnader jämfört med HFsystemen. / The choice of temperatures in heating systems has long been a question for debate in Sweden. For the design engineer, the choice of system temperatures in a heating system has a decisive impact on the cost and in order to stay competitive on the market it is crucial to design the heating system as cost effective as possible. Historically the system temperature in Swedish heating systems has been 80/60 but today we see that the most common temperatures are 55/45. During the 1960´s Östen Sandberg became the leading advocate for a new type of heating system using a low flow principle (LF) for heat distribution. The LF principle requires a larger temperatur difference between the supply and return temperatures for the adequate heating. Advocates of the LF principle claims that large energy savings are possible if an exsisting high flow heating system (HF) undergoes an adjustment to a LF heating system. The question is how accurate is this claim? This article shows many advantages with the nowadays common 55/45-HFsystem. A 55/45-HFsystem has relatively low investment costs in comparison with other types of heating systems. Another advantage is the fact that the 55/45-HFsystem is compatible with both district heating and geothermal heat pump heating systems which makes this radiator system suitable as a standardized system. The most economical radiator system is the 80/60-HFsystem, which has a lower investment cost for both radiators and piping in comparison with a 55/45-HFsystem. The claim that LFsystems and the associated LF principle could result in a reduced energy cost for the heating system was not supported. This article shows that the energy savings that comes from the LF principle is negligible in comparison with the heating systems total energy cost. The LF principle could however reduce the risk of an uneven heating distribution in the building due to a more unpredictable regulation of the flow through the radiators. LFsystem disadvantage is an general overall larger investment cost in comparison with a HFsystem.

The quest to balance occupant comfort with energy efficiency is a key challenge in the field of heating systems, particularly for hydronic radiators. This study addresses this issue by investigating the integration of body heat predictions into a gain-scheduling controller for a hydronic radiator system. Although the benefits of gain-scheduling control strategies are acknowledged in HVAC systems, this exploration into the integration of body heat predictions in hydronic radiator systems presents a novel approach. A Linear Parameter-Varying (LPV) controller was employed and its impact on comfort, energy consumption, and robustness in the face of varying parameters such as the number of occupants, inaccuracies in body heat prediction, and set-point temperature changes was examined. This proposed controller was tested in a simulated house heating system made in Simulink. Findings indicated a substantial enhancement in comfort, especially under low-load scenarios. The controller demonstrated notable robustness against disturbances, highlighting the system’s reliability. Although energy consumption did not show significant reduction, the ability to maintain comfort levels without increasing energy use is a valuable contribution to sustainable heating practices. The results of this study extend our understanding of control strategies in hydronic radiator systems, providing a promising approach towards more comfortable, robust, and energy-efficient solutions. Further research should focus on improving the accuracy of body heat prediction algorithms and incorporating renewable energy sources for increased energy efficiency. In sum, this work represents a significant step towards a more balanced and sustainable future in the operation of hydronic radiator systems. / Denna studie utforskar möjligheten att balansera komfort och energieffektivitet i vattenburna elementsystem genom att integrera kroppsvärmeberäkningar i en gain-scheduling regleralgoritm. Vi presenterar en nyanserad metod som använder en Linjär Parameterberoende (LPV) reglerare. Denna reglerare anpassar sig till varierande parametrar som antal personer i rummet, osäkerheter i kroppsvärmeberäkningar och förändringar i inställd temperatur. Den föreslagna regleraren testades i ett simulerat husvärmesystem skapat i Simulink. Resultaten indikerade en betydande förbättring i komfort, särskilt under låglastscenarier. Regleraren uppvisade också anmärkningsvärd robusthet mot störningar, vilket understrykersystemets tillförlitlighet. Även om ingen signifikant minskning i energiförbrukning observerades, är förmågan att bibehålla komfortnivåer utan att öka energianvändningen ett värdefullt bidrag till hållbara uppvärmningsmetoder. Denna studie utökar vår förståelse för reglerstrategier i vattenburna elementsystem och erbjuder en lovande väg framåt mot mer komfortabla, robusta och energieffektiva lösningar. För framtida forskning bör fokus ligga på att förbättra noggrannheten i kroppsvärmeberäkningsalgoritmer och att integrera förnybara energikällor för ökad energieffektivitet. Sammantaget representerar detta arbete ett betydande steg mot en mer balanserad och hållbar framtid i drift av vattenburna elementsystem.

För småhusägare finns ekonomiska incitament till att sänka det årliga energibehovet för värme och tappvarmvattenberedning, då det utgör huvudparten av det totala årliga energibehovet för bostäder i Sverige. Valet av värmesystem är därför ett viktigt då det kan medföra mer eller mindre gynnsamma ekonomiska konsekvenser sett över längre tidsperioder,då den mängd köpt energi som systemet kräver kan medföra besparingar som viktas mot den ekonomiska investeringen av systemet.Syftet med denna studie har därför varit att skapa ett referensunderlag över fyra olika värmesystem med jämförelser mot småhus av olika storlek, geografisk placering samt olikaisoleringsstandard, där det eller de mest ekonomiskt gynnsamma värmesystemen, sett över en 50-årsperiod, kan utläsas utifrån dessa parametrar.De småhus som studien har jämfört har bestått av enplanshus med tre antagna areor, 89,7/120/150,3 m2. Dessa har jämförts för Malmö, Stockholm, Sundsvall samt Luleå, varpå varje area har innefattat tre olika antagna genomsnittliga värmegenomgångskoefficienter, Umedelvärden. Studien har genomförts med energiberäkningar enligt gradtimmemetoden, och den ekonomiska analysen genom beräknade livscykelkostnader, LCC, för de olika systemkonstellationerna. Fyra värmesystem har undersökts: Fjärrvärme, bergvärmepump, luft-vattenvärmepump samt frånluftsvärmepump. Frånluftsvärmepumpen har inkorporerats som ett FX-ventilationssystem, frånluftsventilation med värmeåtervinning. De övriga tre systemen har för studien kombinerats med ett FTX-ventilationssystem, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning.Resultaten har påvisat att FTX-system, i jämförelse med FX-system, sänker för samtliga studerade byggnader i Malmö det årliga värmeenergibehovet, den energi som måste tillsättas byggnaden, med 36–71%, medan det i Luleå sänks med 32–61%. Den årliga energianskaffningen, den energi som måste köpas för att värmesystemen skall generera erfordrad värmeenergi och tappvarmvattenberedning, är genomgående lägst för systemkonstellationen bergvärmepump i kombination med FTX. Den systemkonstellationenmed studiens genomgående högsta andel köpt energi, är fjärrvärme i kombination med FTX.Vid jämförelse av livscykelkostnader, LCC, har påvisats att fjärrvärme i kombination med FTX är mest ekonomiskt gynnsam endast då det årliga behovet av köpt energi är mycket litet, och att det vid högre behov istället blir det dyraste alternativet. Frånluftsvärmepump utgör ett ekonomiskt gynnsamt alternativ vid majoriteten av analyserade fall, tack vare lägre investeringskostnader som väger upp de högre värmeenergibehov som ventilationstypen medför. Bergvärme i kombination med FTX, utgör det dyraste alternativet i de flesta fall därdet årliga behovet av köpt energi är lågt, men påvisar ekonomisk gynnsamhet vid höga energibehov. Luft-vattenvärmepump i kombination med FTX, är relativt likvärdig bergvärmepump men har ej påvisats vara det billigaste alternativet i något studerat fall. Vid jämförelse mellan frånluftsvärmepump och bergvärmepump i kombination med FTX, har påvisats att för studiens samtliga analyserade objekt är den största prisskillnaden, utslaget på 50 år, mindre än 1.800 kr/år.Utifrån de parametrar som presenterats, har påvisats genomförbarhet i att skapa ett referensunderlag över optimal gynnsamhet för värme- och ventilationssystem hos småhus, vilket avläses utifrån husets storlek, U-medelvärde samt geografiska placering. / For homeowners, there are economic incentives to reduce the annual energy demand for heating and domestic hot water preparation, as these constitute the main part of the total annual energy demand for houses in Sweden. The choice of heating system is therefore important as it can have more or less favorable economic consequences over longer periods of time, as the amount of purchased energy required by the system can lead to savings that weigh against the economic investment in the system. The purpose of this study has therefore been to create a reference framework for four different heating systems, comparing them across houses of different sizes, geographical locations, and insulation standards, to identify the most economically beneficial heating systems over a 50-year period, that can be interpreted based on these parameters. The houses compared in the study were single-story houses with three assumed sizes: 89.7/120/150.3 m². They have been compared in Malmö, Stockholm, Sundsvall and Luleå, with each size having three different assumed average thermal transmittance values, average U-values. The study was conducted using energy calculations based on the degree-hour method, and the economic analysis was performed using calculated life cycle costs, LCC, for the different system configurations. Four heating systems were investigated: district heating, geothermal heat pump, air-to-water heat pump, and exhaust air heat pump. The exhaust air heat pump was incorporated as an MEVHR ventilation system, mechanical exhaust air ventilation with heat recovery, while the other three systems were combined with an HRVventilation system, mechanical exhaust and supply air ventilation with heat recovery. The results have shown that HRV systems, compared to MEVHR systems, reduce the annual heating energy demand, the amount of energy that must be supplied to the building, for all studied buildings in Malmö by 36-71%, while in Luleå it is reduced by 32-61%. The annual energy procurement, the amount of energy that must be purchased for the heating systems to generate the required heating energy and domestic hot water preparation, is consistently lowest for the geothermal heat pump system combined with the HRV. The system configuration with the highest proportion of purchased energy throughout the study is district heating combined with HRV. When comparing life cycle costs, LCC, it was found that district heating combined with HRVis the most economically beneficial system only when the annual demand for purchased energy is very low, and becomes the most expensive option at higher demands. The exhaust air heat pump is a cost-effective option in the majority of analyzed cases, thanks to lower investment costs that offset the higher heating energy demand induced by this type of ventilation. Geothermal heat pump combined with the HRV is the most expensive option in most cases when the annual demand for purchased energy is low but shows economic advantages at high energy demands. The air-to-water heat pump combined with the HRV is relatively similar to the geothermal heat pump but has not been shown to be the cheapest option in any of the studied cases. When comparing the exhaust air heat pump with the geothermal heat pump combined with the HRV, it is found that for all objects analyzed in the study, the largest price difference is, averaged over 50 years, less than 1,800 SEK/year. Based on the presented parameters, the feasibility of creating a reference framework for the cost-effectiveness of heating and ventilation systems in houses has been demonstrated, which can be assessed based on the house size, U-value, and geographical location.