Abstract This study is about the work of the social services and the assessment of the risk of continued gender-based violence. The purpose of the study is to investigate what is needed to carry out a risk assessment with high validation of continued gender-based violence within the Social Services. Based on the purpose of the study, four issues have been raised regarding what is needed to carry out a risk assessment with high validation, the use of method / tools, the underlying knowledge (education) and work experience and the professional's own confidence in his risk assessment. The method used in this study is quantitative in the form of a survey study. In order to get answers to these questions, a survey study was conducted and sent out to professional socialworkers. The study has chosen to target practitioners who work with gender-based violence and who investigate the risk of continued violence. The questionnaire was sent to all 26 municipalities in Stockholm County and was also left open for the opportunity for other municipalities outside Stockholm County to respond. The survey's answers were then summarized using the SurveyMonkey program for best results. The results of the survey have been analyzed based on the theory of street-level bureaucracy and ecological systems theory. The survey showed that the majority of administrators worked between 6-15 years in social work and 0-5 years in social services. 99% of the respondents completed the NCK web course on violence in close relation, which is considered relevant to their current target group. The majority of respondents use the standardized assessment method called FREDA. Knowingly, the minority of respondents had undergone some form of college education in violence in close relation. All respondents replied that they use some kind of tool to make a good assessment of the risk of violence in close relation and the majority believe that what is needed to carry out a good risk assessment is work experience, special knowledge in violence in close relation and an assessment instruments, in this case FREDA. What the study discusses based on its conclusions are the most important results that are considered to answer the essay's questions. The study discusses the limitations, shortcomings and difficulties of the survey. The study was concluded with questions for further research.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka behandlingsmodeller som finns för män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer och vilka effekter de mest vanligt förekommande behandlingsinsatserna har. Vidare är syftet att undersöka behandlingsmodellernas teoretiska grundantaganden och behandlingsinnehåll. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där kunskaper om behandlingsmodeller för våldsutövande män i nära relation sammanställs. Studiens resultat visar att de behandlingsmodeller som är mest vanligt förekommande är Emerge, The Duluth Model, Change och ATV (Alternativ till våld). Utvärderingar visar att de flesta behandlingsmodeller uppvisar små men signifikanta effekter och att återfall av våldsbrott minskar på kort sikt. Studier lyfter dock upp frågan kring de svårigheter som finns i samband med att utvärdera behandlingsprogram. / The purpose of this study is to identify which treatment models that are available for men who use violence against women in intimate relationships and the effects of the most commonly used treatment interventions. The further aim is to examine the theoretical assumptions and processing content of treatment models. The present study was conducted as a literature review where knowledge about treatment models for violent men in intimate relationships are compiled. Our results demonstrate that the treatment models that are most commonly used are Emerge, The Duluth Model, Change and ATV (Alternatives to Violence). Evaluations show that most treatment models exhibit small but significant effects and recurrence of violent crime decreases in the short term. Research highlights, however problems about the difficulties associated with evaluating treatment programs.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vilka föreställningar om våld i nära relationer som socialsekreterare på olika enheter inom Socialtjänsten ger uttryck för samt hur deras handlingsutrymme kan tänkas påverkas av dessa föreställningar. Syftet besvarades genom två fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten. I resultatet framkom att män oftast förknippas med våldsutövande och kvinnor med våldsutsatthet.  Mäns våld uppfattas allvarligare än kvinnors våld och våld i samkönade nära relationer vilket kopplades samman med könsstereotypa föreställningar. Hjälpen till våldsutsatta kvinnor uttrycks bestå i att hon ska lämna mannen och motiveras till detta. Det framkom också föreställningar om att våldsutövare inte vill ha hjälp och att motivera våldsutövare inte ansågs lika viktigt som att motivera kvinnliga offer. En viktig slutsats i studien har varit att de föreställningar Socialsekreterare bär på är betydelsefulla i förståelsen om vem som är offer respektive förövare samt att arbetet med våldsutövare bör lyftas och utvecklas för att förbättras. / Conceptions about domestic violence – who are the victim, who are the perpetrator?   The purpose of this study was to investigate the conceptions social worker, in various units, have of domestic violence, and how their capabilities can be affected by these beliefs. The purpose is answered by two focus group interviews with social workers in Social services. The result showed that men most often associated with the use of violence and women's vulnerability to violence. Men's violence is perceived more severe than women's violence and violence in same-sex intimate relationships, which were connected to gender stereotypes. Help for abused women according to the social workers expression is that she should leave the man, and as a social worker justify that action. It also emerged that aggressors do not want help and to motivate aggressors were not considered as important as to justify female victims. An important conclusion of the study was that the conceptions social worker has are important for the understanding of who are the victims and perpetrators, and the work with perpetrators of violence should emphasize and develops to improve.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmässiga och organisatoriska förutsättningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt våld i en HBT-relation. Syftet är vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och föreställningar kring begreppen makt, normer och värderingar kopplat till det praktiska arbetet med våld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger på intervjuer med socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Maktperspektiv har använts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att både de egna och samhällets normer och värderingar har stor påverkan på bemötandet i det praktiska arbetet. Socialarbetarna framhåller vikten av reviderade riktlinjer och handlingsplaner då de utgör en trygghet i det dagliga arbetet. Att HBT-personer är en osynlig grupp är socialarbetarna överens om då endast en av våra informanter har erfarenhet av att ha träffat personer som upplevt våld i HBT-relationer. Socialarbetarna framhåller vikten av att vara könsneutral i sitt bemötande samtidigt som det är viktigt att föra en kritisk diskussion inom organisationen för att synliggöra målgruppen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet i vår studie att makt förekommer både på individ-, organisations- samt samhällsnivå när det gäller socialt arbete med våld i HBT-relationer. / The objective of the study at hand is to analyze and study which educational and organizational conditions the social workers believe exist in order for them to meet the need for support for those who have experienced violence in an LGBT-relationship. Furthermore, the purpose is to investigate and analyze the social workers' descriptions and notions of the terms "power", "norms" and "values" in conjunction with the practical work with violence in LGBT-relationships. The study has a phenomenographical approach and is based on interviews with social workers who work with violence in close relationships. In the study, we have used the perspective of power as a theoretical frame of reference. The result shows that personal as well as the society's norms and values have a great influence on how the clients are treated in the practical work carried out. The social workers accentuate the importance of revised policies and action plans, since they make a good support in the daily work. The fact that LGBT-persons are a neglected group, the socialworkers agree upon, since only one of our informants have experience of meeting people who have been subjected to violence in LGBT-relationships. The social workers stress the importance of being gender-neutral in their approach, at the same time as it is crucial to keep a scrutinizing discussion within the organization, in order to make this group visible. To sum up, the result in our study shows that power is present in both individual, organisational and community levels, when it comes to social work regarding violence in LGBT-relationships.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och attityder gällande män som är utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på tre kvalitativa studier, sex kvantitativa studier och en mixad studie. Resultat: Tre teman kunde urskiljas utifrån syftet; Kunskap, Attityder och Upplevelser. Ur dessa teman urskiljdes fyra subteman; Teoretisk kunskap och utbildning, Praktisk kunskap, Upplevda hinder och Upplevd frustration. Slutsats: Kompetensen om våld i nära relationer hos hälso- och sjukvårdspersonalens är bristfällig. Fortsatt forskning kan leda till att ämnet belyses och hälso- och sjukvården får större beredskap, vilket kan leda till bättre omvårdnad för patienten. Klinisk betydelse: Ökad kunskap om män utsatta för våld i nära relationer kan leda till förbättrad attityd gentemot utsatta män. Kunskapen kan till exempel integreras i sjuksköterskeutbildningen genom att vid utbildning om våld i nära relationer ge männens utsatthet större uppmärksamhet. / Background: Intimate partner violence is a global health problem which leads to physical and mental illness. The violence can be physical, psychological and/or sexual. The men experiences fear to lose their male identity and also to be ridiculed when they seek help. There are few researches about men exposed to intimate partner violence, which has led to limited understanding and consciousness about men’s experiences of violence and their needs of support and help. Aim: To illuminate health care professional´s knowledge and attitudes regarding men exposed to intimate partner violence. Method: A literature review based on three qualitative studies, six quantitative studies and one study with mixed method. Result: Three themes could be identified based on the aim; Knowledge, Attitudes and Experiences. Out of these themes four subthemes could be identified; Theoretical knowledge and education, Practical knowledge, Perceived barriers and Perceived frustration. Conclusion: Health care professional´s competence of intimate partner violence is inadequate. Further research would bring more knowledge on the topic and give the health care greater preparedness, which in turn would result in better care for the patient. Clinical significance: Increasing the knowledge about men exposed to intimate partner violence can result in improving the attitude against these exposed men. For example, such knowledge could be integrated in the nursing program and bring more attention about intimate partner violence and men´s vulnerability.

Background: Domestic violence is a major social problem both nationally and internationally. Around the world 35% of the women say that they have experienced physical and/or sexual violence. In most cases it is the woman's partner who subjected her to violence. Every year, 12,000 -14,000 women in Sweden seek medical help as a result of injury incurred of domestic violence. The healthcare in Sweden has a responsibility when it comes to detecting, treating and documenting, but also to prevent violence and its consequences. Aim: To examine the extent to which nurses and midwives asking women about domestic violence, barriers for asking the question and making visible steps to increase the ability to ask the question. Method: A literature review, were included articles reviewed and quality determined. Articles results were then analyzed and presented in three main themes and related sub-categories. Main results: The literature review is based on 13 pieces of scientific articles from Sweden, USA, England, Northern Ireland, Belgium, Turkey, Israel and Canada. Of the analyzed results three main themes were derived, "To question," "Obstacle" and "Opportunities". Both nurses and midwives underestimate the prevalence of domestic violence and only 50% of nurses and midwives routinely ask the question of domestic violence. However, it is common that the question is asked at times when suspicion of violence is at hand. Obstacles to not ask the question describe as lack of time, lack of knowledge and training, lack of privacy and present partners. Opportunities for routine screening of domestic violence are described to be further education and knowledge, clear policies and procedures from employers. Conclusion: The literature study results show that both nurses and midwives need to be better at routinely ask about domestic violence. This is due to more cases of violence against women coming to light and enable more people to have the opportunity to support and help. It also suggests that the greatest obstacles to ask the question are lack of knowledge, training, time and privacy. By giving healthcare professionals access to education and training in domestic violence and how to ask the question and handle the response, the authors believe that several of these obstacles can be rectified in the future. / Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem både nationellt och internationellt. Av kvinnorna runt om i världen så uppger 35 % att de någon gång har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld. I de flesta fall så är det kvinnans partner som utsatt henne för våldet. Varje år tvingas 12 000 -14 000 kvinnor i Sverige att uppsöka sjukvård till följd av skador som uppstått när de utsatts för våld i nära relation. Hälso- och sjukvården har ett ansvar vad det gäller att upptäcka, behandla och dokumentera, men även att förebygga våld och dess konsekvenser.   Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor och barnmorskor frågar kvinnor om våld i nära relation, hinder till att ställa frågan samt att synliggöra åtgärder för att öka möjligheten att ställa frågan. Metod: En litteraturstudie där inkluderade artiklar granskats och kvalitetsbestämts. Artiklarnas resultat har sedan analyserats och presenterats i 3 huvudteman med tillhörande underteman. Huvudresultat: Litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar från Sverige, USA, England, Nord Irland, Belgien, Turkiet, Israel och Kanada. Av resultatet analyserades tre huvudteman fram, “Att fråga”, “Hinder” och “Möjligheter”. Både sjuksköterskor och barnmorskor tenderar att underskatta förekomsten av våld i nära relation och cirka 50 % av sjuksköterskorna och barnmorskorna ställer rutinmässigt frågan om våld i nära relation. Det är dock vanligare att frågan ställs vid tillfällen då misstanke om våld finns. Hinder till att inte ställa frågan beskriv vara tidsbrist, bristande kunskap och utbildning, brist på avskildhet samt närvarande partner. Möjligheter till rutinmässig screening om våld i nära relation beskrivs vara vidare utbildning samt mer kunskap, tydliga riktlinjer och rutiner från arbetsgivarna. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar samstämmigt på att både sjuksköterskor och barnmorskor kan bli bättre på att rutinmässigt ställa frågan om våld i nära relation. Detta på grund av att fler fall av våld mot kvinnor ska uppdagas och att fler ska kunna ges möjlighet till stöd och hjälp. Det framkommer även att de största hindren till att ställa frågan är brist på kunskap, utbildning, tid och avskildhet. Genom att ge vårdpersonal möjlighet till utbildning och träning inom våld i nära relation samt hur man ställer frågan och hanterar svaret, tror författarna att flera av dessa hinder kan avhjälpas.

Mäns våld mot kvinnor i parrelation är ett allvarligt socialt- samt människorättsligt problem. Det är ett internationellt problem som drabbar miljontals kvinnor. Syftet med studien är att undersöka kvinnors egna erfarenheter samt berättelser av mäns våld i parrelation med fokus på makt och kontroll, normaliseringsprocess, skam och skuld. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som har erfarenhet av mäns våld i parrelation. Resultatet visade att respondenterna har olika erfarenheter av våld i parrelation, men samtliga våldsrelationer har börjat med psykiskt våld som sedan utvecklats till andra typer av våld. Av resultatet framkom det också att psykiskt våld är det som varit svårast att prata med andra människor om. Slutsatserna är att det finns en maktrelation mellan mannen och kvinnan där mannen besitter makten. Män som utövar våld i parrelation uppvisar två olika identiteter, en i hemmet och en på offentliga platser. Det finns en koppling mellan våldsutsatthet samt känslorna av skam och skuld. Samtliga respondenter har upplevt både skam och skuld i den parrelation där mannen utsatt dem för våld. Det är av stor vikt att professioner inom socialt arbete känner till de känslor som är vanligt förekommande bland våldsutsatta kvinnor för att bli medvetna om och synliggöra mäns våld mot kvinnor i parrelation.

Studiens syfte är att studera socialsekreterares hantering av ärenden med våldsutsatta kvinnor samt hur denna handläggningsprocess kan påverkas av att kvinnan har ett husdjur. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats och vinjettmetoden använts. Intervjuer har genomförts i fem kommuner med totalt tio handläggare. De teoretiska utgångspunkterna som valts är juridiska ramar, handlingsutrymme samt socialkonstruktivism. Resultatet visar att handläggarna anser sig ha kunskap och förståelse gällande sambandet våld mot husdjur och våld mot kvinnor. Det framkommer också olika faktorer som kan påverka handläggningsprocessen i ärenden med våldsutsatta kvinnor som har husdjur. Exempel på faktorer är rutiner inom organisationen samt tillgängliga insatser. Resultatet tyder även på att handläggningsprocessen och tillgängliga insatser till våldsutsatta kvinnor med husdjur skiljer sig mellan kommunerna. Vidare framgår att beslut gällande husdjur kan bero på den individuella handläggarens egen inställning till djur och kunskap om dess påverkan i våldsärenden.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma i socialtjänsten definierar hedersrelaterat våld och förtryck. Meningen med studien var dessutom att studera hur deras föreställningar påverkar synen på fenomenet. Gränsdragningen mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation utifrån respondenternas utsagor var även ett studiens undersökningsområden. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det använts en kvalitativ undersökningsmetod genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten i Sverige. Resultatet synliggör att hedersrelaterat våld och förtryck inte är enhetligt definierat men att det däremot finns vissa komponenter i respondenternas svar, som spelar stor roll i hur yrkesverksamma definierar fenomenet. Det kollektiva förtrycket, återupprättandet av heder som motiv samt kyskhet är några av dem. Vidare framkommer det att det finns en kulturell föreställning om hedersrelaterat våld som påverkar synen på vem som blir utsatt eller utsätter någon för hedersrelaterat våld. Detta innebär att yrkesverksamma gör en skillnad på hur de definierar våld beroende på vilken kultur eller bakgrund klienten kommer ifrån. Hedersrelaterat våld och förtryck är sammankopplat till icke-svenskar på grund av att det är kulturaliserat. Detta har bidragit till att våld som utförs skiljs åt beroende på vilken etnicitet och kultur våldsutövaren har, detta vill säga om hen är etnisk svensk eller icke-svensk. Denna studie är därmed relevant till socialt arbete på grund av att det kan öka kunskapen om den existerande kulturella föreställningen gällande hedersrelaterat våld och förtryck och hur det kan påverka deras klienter.