Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod En litteraturöversikt genomfördes och resultatet baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Inkluderade artiklar var av både kvantitativ och kvalitativ design och inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes med hjälp av en integrerad analys som resulterade i huvudkategorier och subkategorier. Resultat I studien framkom fem huvudkategorier som presenterades med tillhörande subkategorier. De fem huvudkategorier som framkom var: sjuksköterskan om att identifiera och fråga om våld, sjuksköterskan om barriärer, sjuksköterskan om faciliterande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt samt sjuksköterskan om känslor.  Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation visade att brist på kunskap utgjorde det största hindret för att kunna hjälpa dessa kvinnor samtidigt som kunskap sågs som en faciliterande faktor. För att kunna tillgodose sjuksköterskors behov av kunskap relaterat till våld i nära relation krävs mer utbildning. / Background One third of women worldwide are exposed to intimate partner violence. The female victim usually has a strong emotional bond to her abuser which decreases the possibility for her to break free from the relationship. The violence affects women's psychical and psychological health negatively, they are therefore frequently healthcare seeking. The healthcare encounter gives nurses an opportunity to identify and care for these women.  Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences in contact with women exposed to intimate partner violence. Method The approach of this study was a literature review and the results were based on 18 scientific articles. The included articles in this study were collected from the databases PubMed and CINAHL and were of both of quantitative and qualitative design. The articles were examined using the Sophiahemmet University assessment basis for control of the quality. The results of this study emerged from an integrative analysis that resulted in main categories and sub-categories. Results Five main categories emerged from this study which were presented with associated subcategories. The five main categories were: nurses about identifying and asking about intimate partner violence, nurses about barriers, nurses about facilitating factors, nurses’ approach and nurses about emotions.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem och i Sverige är våld i nära relation ett stort samhällsproblem. Då sjukvården ofta träffar våldsutsatta kvinnor i det akuta skedet är det av största vikt att de har kunskap om våld i nära relationer och vet hur de ska agera. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var “Inte tas på allvar” och “Bemötas med respekt”. Konklusion: Kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ofta negativa erfarenheter av möten med vårdpersonal. De kände sig ignorerade, skuldbelagda och upplevde att vårdpersonalen inte tog sig tid för dem. Vidare forskning behövs om kvinnor utsatt för våld i nära relationers upplevelser av vårdmötet för att synliggöra bristerna. / Background: Violence against women is a global issue and in Sweden is intimate partner violence a major social problem. Healthcare personnel often meet women exposed to violence in the acute stage, therefore it is important that they have knowledge of intimate partner violence and know how to act. Aim: The aim of this study was to illuminate women's experiences of encounters with health care personnel after being exposed to intimate partner violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis was conducted using Fribergs five-step model. Results: The analysis resulted in two categories and five subcategories. The categories were “Not taken seriously” and “Treated with respect”. Conclusion: Women exposed to intimate partner violence often had negative experiences in encounters with healthcare personnel. They felt ignored, burdened with guilt and felt that the healthcare personnel did not take time for them. Further research is needed on the experiences of the encounters with healthcare personnel among women exposed to intimate partner violence to expose the shortcomings.

Introduction: Within all societies there are women being exposed to intimate partner violence. These experiences can have an impact on these women’s health and cause them to seeking help in connection with the ill health or injuries that stem from this violence. The interpersonal meeting experienced in the encounter with the health care system, and in many cases, with a nurse, can therefore be of importance for how the women experience the care given and lead to physical and psychological relief.  Aim: To explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters within health care.  Method: A literature review based on ten qualitative articles. Thematic data analysis was used to analyze the findings.  Result: The result of the study showed that there is room for improvement of knowledge for health care professionals. The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional is of importance for the experience of health care. The encounter with the health care professionals could create fear and for some women reinforce traumatic memories. The result made it evident that validation, understanding, time for conversation and offering counseling was of importance for the women.  Conclusion: There is room for improvement of knowledge for health care professionals.  The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional, in many cases a nurse, is of importance for the experience of the health care. Healing could be achieved through aspects of the interpersonal relationship between health care professionals and the women, if the conditions are favorable. / Introduktion: Kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation förekommer överallt i samhället. Erfarenheter av våld i nära relation kan påverka dessa kvinnors hälsa och leda till att de söker vård relaterat till ohälsa eller skador som våldet orsakat. Upplevelsen av mötet med hälso- och sjukvård, och i många fall mötet med sjuksköterskan, kan bli avgörande för hur dessa kvinnor kommer vidare i sin livssituation och ges möjlighet till fysiskt och psykiskt läkande. Syfte: Undersöka hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar har sammanställts med tematisk dataanalys.  Resultat: Resultatet visade på att kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevde kunskapsluckor hos vårdpersonalen och att det påverkade hur kvinnorna upplevde mötet och hjälpen de fick. Mötet med vårdpersonal kunde utlösa rädsla och präglas av att minnen av traumatiska erfarenheter gjorde sig påminda. Det visade sig betydelsefullt att vårdpersonalen kunde erbjuda extra tid, ha förståelse och ge validering av kvinnornas berättelser samt hjälp att, genom bearbetning av sina erfarenheter av våld i nära relation komma vidare. Slutsats: Studien visade ett behov av att hos vårdpersonal öka kompetensen inom ämnet våld i nära relation. Studien visade också att det interpersonella mötet mellan kvinnor som söker vård och vårdpersonalen, ofta sjuksköterskor, har en betydelse för upplevelsen och att mötet, under rätt förutsättningar, kan bidra till läkande.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem. Det bidrar till konsekvenser för samhället och kvinnan. Sjuksköterskor har det yttersta ansvaret för omvårdnadsarbetet. De ska främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. I sin profession ska de förhålla sig till den etiska koden för sjuksköterskor. De ska med hjälp av kommunikationen skapa vårdmöte där kvinnornas behov och hälsoprocesser respekteras för att få kvinnorna delaktiga i sin vård. Kvinnorna ska känna en förtroendefull relation till sjuksköterskorna för att en mellanmänsklig relation ska kunna uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod ​En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar. Artiklar som hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed har använts. Artiklarna analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkom det fyra teman; (1) Emotionella utmaningar för sjuksköterskor vid våld i nära relationer, (2) Sjuksköterskors engagemang och attityder, (3) Brist på kunskap och utbildning och (4) Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våld i nära relationer. Sammanfattning Den brist på kunskap som framkom i resultatet visade att sjuksköterskor kände en osäkerhet i hur man på ett lämpligt sätt, utan att kränka kvinnornas integritet skulle ta upp frågan om våld i nära relation och hur man sedan skulle hantera svaret. Att se till kvinnornas autonomi är viktigt i omvårdnaden av de våldsutsatta kvinnorna, eftersom ett autonomistödjande förhållningsätt stärker kvinnornas integritet. / Background Intimate partner violence is a social problem on a global level. It contributes to consequences both for the society and for women. Nurses have the ultimate responsibility for the nursing of patients. They shall promote health, prevent illness and alleviate suffering. In their profession, they shall relate to the ethical code for nurses. They shall, through communication, create a health care- meeting, where the women´s needs and health processes are respected, to make sure the women are involved in their own care. The women should experience trust in order for an interpersonal relationship to arise- between women and the nurses.​ Aim The aim with this study was to shed light on nurses' experiences of the health care meeting with women who have been exposed to intimate partner violence.​ Method A literature review based on ten scientific articles. The article were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's analysis model.​ Results Four themes were identified in the results; (1) Emotional challenges for nurses in cases of intimate partner violence, (2) Nurses' commitment and attitudes, (3) Lack of knowledge and training and (4) Nurses' experiences of identifying intimate partner violence   Summary The lack of knowledge that were identified in the results showed that nurses felt uncertain about how to appropriately address the issue of intimate partner violence, without violating women's privacy and how to later approach their response. Taking care of the women's autonomy is important in the care of women who are exposed to violence, since an autonomy-supportive approach strengthens the women's integrity​

Bakgrund: Våld i nära relation erkänns vara ett stort samhällsproblem och förekommer globalt. Våldshandlingarna kan uttryckas olika och uppträder i samtliga miljöer där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Uppskattningsvis drabbas en av tre kvinnor av fysiskt eller sexuellt våld någon gång under livet. Sjuksköterskan är en nyckelperson för att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relation och förser dessa kvinnor med fortsatt vård. Våldsutsatta kvinnor har ofta starka emotionella band till förövaren, vilket leder till svårigheter att bryta relationen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio empiriska studier. Huvudresultat: I resultatet framkom sju teman; misstanke om våldsutsatthet, att fråga om våld i nära relation, bygga en förtroendegivande relation, hur sjuksköterskor hanterar våldsutsatta kvinnor, behov av kunskap, personliga hinder och hinder på organisations och samhällsnivå. Slutsats: Resultatet av föreliggande litteraturstudie påvisar sjuksköterskors erfarenheter att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation med avseende på flera aspekter. Om vårdgivare och sjuksköterskor tar sitt ansvar samt har kunskap i omvårdnadsarbetet, kommer kvinnor utsatta för våld i nära relation få tillgång till förbättrad vård. Globalt sett möter sjuksköterskor våldsutsatta kvinnor på flera vårdinrättningar och har en central roll i vårdandet. / Background: Intimate partner violence is recognized as a major societal problem globally. The acts of violence can be expressed differently and occurs in all environments with the majority of victims being women. It is estimated that one in three women experience physical or sexual violence at some point in their lives. Nurses play a key role in identifying women who exposed to intimate partner violence and provides these women with ongoing care. Women who are exposed to violence often have strong emotional ties to the perpetrator, which makes it difficult to break away from the relationship. Aim: To describe nurses ́ experiences in caring for women exposed to intimate partner violence. Method: A descriptive literature study based on ten empirical studies. Main findings: In the result seven themes emerged; suspicion of violence, asking about violence in a close relationship, building a trusting relationship, how nurses deal with women exposed to violence, need for knowledge, personal obstacles and obstacles at organizational and societal level. Conclusion: This literature review highlights nurses ́ experiences in caring for women exposed to intimate partner violence, covering several aspects. If caregivers and nurses take responsibility and have the knowledge to care for women exposed to violence, they will have access to improved care. Globally, nurses meet women exposed to violence in several healthcare settings and play a central role in their care.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem och kan resultera i allvarliga konsekvenser för kvinnans hälsa. I enlighet med sjuksköterskors etiska kod bär sjuksköterskor ett ansvar över att säkerställa att patienten erbjuds god vård, vilket bland annat omfattas av att värna om patienters säkerhet och motverka att patienten blir utsatt för hot och fara. Socialstyrelsens föreskrifter fastslår hälso- och sjukvårdens ansvar över att fastställa rutiner kring arbetet med våldsutsatta patienter. Med bakgrund av detta är det av betydelse att sjuksköterskor ställer frågor om våld till kvinnliga patienter för att uppmärksamma och identifiera våldsutsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ställa frågor om våld till kvinnliga patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med tolv artiklar; fem kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa artiklar samt tre artiklar med mixad metod. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete.   Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades fyra teman. Arbetsmiljö och arbetsrutiner, brist på kunskap, att bli känslomässigt påverkad och att identifiera tecken på våld.  Slutsats: Sjuksköterskor påverkas känslomässigt av att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Till följd av brister i arbetsmiljön upplever även sjuksköterskor att de saknar tid och möjlighet till att ställa frågor om våld. Vidare finns meningsskiljaktigheter i när och hur frågor om våld ska ställas, vilket relateras till otydliga arbetsrutiner. Sjuksköterskor uppgav även att de hindras från att ställa frågor om våld på grund av bristande kunskap och utbildning. Konsekvensen blir att frågor om våld inte ställs och att våldet därmed inte upptäcks i önskvärd utsträckning. / Background: Men's violence against women is a global social problem and can result in serious consequences for women's health. In accordance with the nursing code of ethics, nurses have a responsibility to ensure that patients are offered good care, which includes safeguarding the safety of patients and preventing patients from being exposed to threats and danger. The regulations of the Swedish National Board of Health and Welfare state the responsibility of health care to establish procedures and routines for working with patients who have experienced violence. Based on this, it is important for nurses to ask women patients about violence in order to raise awareness and identify victimization.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of asking female patients about violence in health care. Method: A literature review with twelve articles; five qualitative articles, four quantitative articles and three articles with a mixed method. The articles are retrieved from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: Based on the data analysis, four themes have been identified. Work environment and work routines, lack of knowledge, being emotionally affected and identifying signs of violence. Conclusions: Nurses are emotionally affected by working with abused women. Due to shortcomings in the work environment, nurses also feel that they lack the time and opportunity to ask questions about violence. Furthermore, there are differences of opinion on when and how questions about violence should be asked, which is related to unclear work routines. Nurses also stated that they are prevented from asking questions about violence due to a lack of knowledge and training. The consequence is that questions about violence are not asked and that violence is not detected to the desired extent.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som förekommer över hela världen och en av tre kvinnor utsätts någon gång i livet. Våldet utsätter kvinnan för fysiskt samt psykiskt lidande och kvinnor upplever dessutom ofta att vårdpersonal inte tar deras situation på allvar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande elva vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Pubmed.  Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att de i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ett ansvar att vårda, stötta och ge information om vilken hjälp som finns att få. Faktorer som sjuksköterskorna upplevde som hinder var i brist på utbildning i ämnet våld i nära relation, brist på erfarenhet av att möta  våldsutsatta kvinnor samt arbetsmiljöfaktorer såsom hög arbetsbelastning. Möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation väckte starka känslor av oro för kvinnans hälsa, rädsla och ilska gentemot mannen samt hjälplöshet och frustration om kvinnan valde att vara kvar i relationen. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Många svårigheter kan uppstå på grund av bristande kunskap och erfarenhet samt tidsbrist. Detta resulterar i att kvinnor inte får den hjälp de behöver, vilket gör att sjuksköterskor känner sig otillräckliga. / Background: Intimate partner violence is a public health problem that occurs worldwide and one of three women are exposed to it at some point in their lives. The violence exposes the woman to physical and psychological suffering, and women also often feel that healthcare professionals do not take their situation seriously. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with descriptive design with eleven scientific articles that were searched in the database Pubmed.  Findings: The results showed that the nurses considered that in the meeting with women exposed to intimate partner violence they had a responsibility to provide care, support and information about what help is available. Factors that the nurses experienced as obstacles were a lack of education on the subject of intimate partner violence, a lack of experience in meeting abused women and work environment factors such as high workload. Meetings with women exposed to intimate partner violence evoked strong feelings of concern for the woman's health, fear and anger towards the man, and helplessness and frustration if the woman chose to remain in the abusive relationship. Conclusion: The study shows that nurses experience various difficulties when dealing with women exposed to intimate partner violence. Many difficulties can arise due to lack of knowledge and experience, as well as lack of time. This results in women not getting the help they need, making nurses feel insufficient.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt problem och det är fler kvinnor än män som drabbas, framför allt av våld från en partner. Det medför konsekvenser för deras välbefinnande. Det finns ett ökat behov av sjuksköterskor att vårda offer, som erfarit fysiskt och psykiskt våld. Den svenska hälso- och sjukvården har en skyldighet att stödja och vårda personer utsatta för våld i nära relation. Detta innebär således att sjuksköterskor har som ansvar att identifiera personer som fallit offer för våld i partnerskap. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vårdmöten med kvinnor utsatta för våld av sin partner. Metod: Det utfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att identifiera studier som var peer-reviewed. Följande granskades titlar och abstrakt varav tolv studier kvalitetsgranskades. Därefter analyserades tolv studier med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien presenterar tre huvudkategorier med medföljande underkategorier. De tre huvudkategorierna benämns: Känslor kring medmänniskan, Att vara beroende av arbetsvillkor och Utmaning i att etablera tillit. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde varierande känslor i möten med kvinnor utsatta för våld av sin partner. Det råder även kunskapsluckor kring omvårdnad för kvinnor utsatta för våld i nära relation. / Background: Domestic violence is a rising global public health problem and more women than men are affected, especially by violence from a partner. This affects their well-being. There is an increased need for nurses to frequently care for the victims that experience physical and psychological violence. Swedish healthcare has an obligation to support and help people exposed to domestic violence. This also implies that nurses have a responsibility to identify people who are victims of domestic violence. Aim: The aim with this literature review was to describe nurses experiences in care meetings with women exposed to violence by their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was performed. The databases Cinahl and PubMed were used to identify peer-reviewed studies. Following title and abstract review 12 studies were subjected to quality assessment. Twelve studies were then analyzed with an inductive content analysis. Result: The literature review presents three main categories with accompanying under categories. The three main categories are: Feelings towards the fellow human, To be dependent on work conditions and Challenge in establishing trust. Conclusion: Nurses experienced varying feelings while meeting with women exposed to violence by their partner. There are also knowledge gaps around nursing care for women exposed to domestic violence.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och leder till många och allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskan ska arbeta för att främja hälsa och mänskliga rättigheter samt lindra lidande och har därför en viktig roll i arbetet mot våld i nära relation. Syfte Syftet var att belysa faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet att identifiera kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna söktes fram genom databassökning och manuell sökning i CINAHL och PubMed. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom underlättande och hindrande faktorer som påverkade identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Underlättande faktorer för identifiering av våld i nära relation var erfarenhet, kunskap, synliga tecken på våld, tillgång till screeningsverktyg och god kommunikation. Hindrande faktorer var begränsad erfarenhet begränsad kunskap, arbetsmiljö, organisation, emotionell distansering, personliga värderingar och attityder. Slutsats Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap både i grundutbildningen och fortlöpande kompetensutveckling om våld i nära relation. Hälso-och sjukvården behöver tydliga riktlinjer samt rätt screeningverktyg för att sjuksköterskan ska kunna identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan behöver hålla ett professionellt förhållningssätt till kvinnor utsatta för våld i nära relation och ignorera egna personliga fördomar. / Background Violence in intimate relationships is a global health problem and leads to many and serious consequences for women. The nurse must work to promote health and human rights and relieve suffering and therefore has an important role in the work against violence in close relationships. Aim The purpose was to highlight factors that can affect the nurses ability to identify women who are exposed to violence in close relationships. Method A literature review based on 13 scientific articles of both quantitative and qualitative approach. The articles were retrieved by database search and manual search in CINAHL and PubMed. The results were analyzed using content analysis. Results The results revealed facilitating and hindering factors that influenced the identification of abused women. Facilitating factors for identifying intimate partner violence were experience, knowledge, visible signs of violence, access to screening tools and good communication. Obstructing factors were limited experience, limited knowledge, work environment, organization, emotional distancing, personal values and attitudes. Conclusions The nurse needs to gain increased knowledge both in basic education and ongoing competence development about violence in intimate relationships. The health care system needs clear guidelines and the right screening tools for the nurse to be able to identify and care for women exposed to violence. The nurse needs to maintain a professional approach to women exposed to violence in a close relationship and ignore their own personal prejudices.

Introduktion: Våld i nära relation är ett utbrett problem som existerar globalt. Våldet utgör ett hot mot de mänskliga rättigheterna och sjukvårdspersonal är en grupp som ofta möter de kvinnor som blivit utsatta. För att kvinnorna ska kunna erhålla god vård är det därav viktigt att sjukvårdspersonalen besitter rätt kompetens i handläggning och bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur våldsutsatta kvinnor upplevde vårdpersonalens bemötande.  Metod: Studien var en deskriptiv litteraturöversikt där kvalitativa studier undersöktes. Artiklar söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet visade både positiva och negativa erfarenheter då kvinnor mött sjukvårdspersonal under tiden de varit våldsutsatta. Tre kategorier framkom efter analys av studierna: positiva erfarenheter, negativa erfarenheter samt önskad vård. De positiva upplevelserna kunde bero på att vårdpersonalen frågade om våldsutsatthet och gav en hjälpsam respons. Viktigt var även att vårdpersonalen bekräftade kvinnornas känslor, brydde sig samt tog sin tid för att lyssna på dem. Negativa upplevelser kunde bero på ignorering av våldsutsattheten, en stressad framförhållning eller osympatisk attityd, samt att frågan ställdes i allmänna utrymmen. Många kvinnor önskade att frågan ställdes upprepade gånger, och att åtgärder och stöttning erbjöds trots nekande av våld.  Slutsats: Det är viktigt att frågan om våldsutsatthet ställs och att tecken på detta uppmärksammas oavsett metod. För att vårdpersonalen ska våga ta upp våldet behöver de erhålla adekvat undervisning i ämnet. Tills detta sker bör vårdpersonal att våga beröra frågan även vid osäkerhet kring det optimala tillvägagångssättet. / Introduction: Intimate partner violence is a widespread problem that exists globally. The violence poses a threat to the human rights of the person’s affected by it, mostly women. Healthcare professionals often meet the women who have been exposed to such violence.  Purpose: The aim of the study has been to describe how abused women experience treatment from healthcare professionals.  Method: The study has been a descriptive literature review where qualitative studies have been examined. The articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. Results: The results of the study showed both positive and negative experiences during the meetings between abused women and healthcare professionals. Three categories were developed after analysing the studies: positive experiences, negative experiences and desired care. The positive experiences described depended on the healthcare professionals asking about exposure to violence and giving helpful response. Healthcare professionals affirming the abused women’s feelings and taking time to listen was also a part of the positive experience. Negative experiences were characterized by health care professionals ignoring the violence, a stressed encounter or unsympathetic attitude, as well as the fact that the question was asked in public spaces. Many women expressed that they wished that the questions were asked repeatedly, and that different measures and support were offered despite denial of violence.  Conclusion: It is crucial that the exposure of violence gets addressed regardless of the method used. In order to feel comfortable raising the issue, healthcare professionals must receive appropriate training in the subject. Until this occurs, it is important to have the courage to broach the subject, even if there is uncertainty regarding the optimal approach.