Spelling suggestions: "subject:"våld i när relation"" "subject:"våld i lära relation""
231 |
Våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet inom vården : En litteraturstudieNilsson, Anja, Forsmark, Kristina January 2022 (has links)
Introduktion: Våld i nära relation, framför allt våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem som drabbar ungefär en tredjedel av alla kvinnor i världen. Våldet kan handla om sexuella övergrepp samt fysiska eller psykiska övergrepp. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om hur de ska bemöta dessa kvinnor för att de ska få den hjälp de behöver. Syfte: Att undersöka hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation upplevt bemötandet inom vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt bestående av tio kvalitativa originalartiklar, som identifierades genom sökning i PubMed och Cinahl. Artiklarnas resultat analyserades med analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier med två respektive tre subkategorier. Kvinnorna i studierna uttryckte att det var viktigt att få frågan om våldsutsatthet från vårdpersonalen, samt att empati och en bra kommunikation var viktigt för att kunna tala om våldet. Kvinnorna upplevde det även som betydelsefullt när vårdpersonalen hade tid för dem och hade kunskap inom området. I flera fall beskrevs möten där de inte fick det bemötande de önskade. Slutsats: De våldsutsatta kvinnorna upplevde ett varierande bemötande från vårdpersonalen. För att bemötandet ska bli bättre behöver vårdpersonalen mer utbildning och kunskap om hur de ska bemöta våldsutsatta kvinnor. Det behövs även mer forskning om detta för att kunna utbilda personal som då kan arbeta evidensbaserat. / Introduction: Intimate partner violence, especially violence against women, is a big public health problem, which about a third of all the women in the world have been exposed to. The violence could be of sexual, physical or psychological nature. It is important that health personnel are educated and know how to properly approach these women so they can receive the help they need. Aim: To study how women who have been exposed to intimate partner violence experienced the encounters with health personnel. Method: A literature review that consists of ten original qualitative articles, which were divided into categories and subcategories after being analyzed. Results: The results were presented in two categories with two and three subcategories respectively. The women in the studies highlighted the need to be asked about exposure to intimate partner violence by health personnel but added that good communication and health personnel displaying empathy was important for them to be able to talk about the violence. The women also experienced it as meaningful when the health personnel had time for them and were educated on intimate partner violence. Several encounters where women did not get the treatment they wished for were described. Conclusion: The abused women experienced a varying treatment from health personnel. In order to improve the treatment of women exposed to intimate partner violence, there is a need for more education and knowledge among health personnel. Further research is needed on the subject to be able to educate and work, based on evidence.
|
232 |
Våldsutsatta kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande : En litteraturöversiktBengtsson, Sanna, DiBiaso, Olivia January 2022 (has links)
Introduktion: Våld mot kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem och utgör ett allvarligt hot mot kvinnors fysiska såväl psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att identifiera våldet samt ha kompetens att hjälpa kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Studierna som användes i denna litteraturöversikt var kvalitativa. Resultat: Temat upplevelser av vårdtillfället presenterades med tre kategorier. Tidsaspekten framförde att tiden påverkade kvinnornas upplevelser av mötet. Frågan om våldet redogjorde att kvinnorna kände sig värdefulla när personalen frågade om våldet men att frågan sällan ställdes. I personalens åtgärder framförde flera kvinnor att personalens åtgärder fokuserade på annat än våldet. Temat intryck och påverkan av bemötandet presenterades med tre kategorier. I det goda mötet framförde kvinnorna att de kände sig trygga, trodda på och bekräftade av personalen. De upplevde även att personal bemötte dem med empati. Det bristfälliga mötet redogjorde att flera kvinnor upplevde att de inte togs på allvar, blev förminskade och ifrågasatta. De upplevde även att personalen saknade empati i bemötandet. I kategorin skuldbeläggande framfördes det att flera kvinnor kände sig skuldbelagda av personalen när de berättade om sin våldsutsatthet. Slutsats: Kvinnorna upplevde både goda och bristfälliga bemötanden av hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna uttryckte i många fall att de inte fick den hjälp de var i behov av. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal gällande våld i nära relation samt kommunikation skulle kunna utveckla det bristfälliga bemötandet. / Introduction: Violence against women is a widespread public health problem and constitutes a serious threat towards women's physical as well as mental health. Healthcare personnel have a responsibility to identify the violence and to have knowledge in how to help the women. Purpose: The aim of this study was to explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters with healthcare personnel. Method: Descriptive design with literature review as method. In this literature review the included studies were qualitative. Results: The theme experiences of the care occasion was presented with three categories. The time aspect stated that time affected the women's experiences of the meeting. The question about the violence expressed that the women felt valuable when the healthcare personnel asked about the violence but that the question rarely was asked. Provided care reported that several women experienced that the healthcare personnel focused on providing care against other issues than the violence. The second theme, the impact and effect of the encounters, was presented with three categories. The good encounter stated the women felt safe, believed and confirmed by the healthcare personnel. They also felt that they were encountered with empathy. The inadequate encounter expressed that several women felt that they were not taken seriously, felt diminished and questioned. They also felt that the staff lacked empathy in their encounter. Blaming stated that several women felt blamed by the healthcare personnel when they told them about their exposure to violence. Conclusion: The women experienced both good and inadequate encounters by healthcare personnel. In many cases the women expressed that they did not receive the help they needed. Increased knowledge among healthcare providers regarding intimate partner violence and communication would improve the inadequate encounters.
|
233 |
Fattar vi poängen? : Våld i nära relation: Förståelsen för våldets grunder och dess betydelse i det bekämpande arbetet. / Do we get the point? : Domestic violence: The understanding of the causes for the violence and the effects it has on the preventive work against it.Holgersson, Filippa January 2023 (has links)
Denna uppsats skildrar synen på våld och kön och dess samband utifrån Europarådets konvention om avskaffande av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Sveriges nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att granska dessa teman i texterna ges en aning kring vilka perspektiv som texterna utgår ifrån. Valet av perspektiv och utgånspunkt när det kommer till att jobba med att bekämpa våld i nära relation är av stor vikt och kan vara avgörande i åtgärdernas effektivitet och träffsäkerhet. Våld i nära relation är ett väldigt komplext ämne som innehåller flera olika parametrar att ta hänsyn till och debatten om ur vilket perspektiv man bör se frågan ur har pågått under lång tid. För att kunna tillgodose de åtaganden som en ratificering av konventionen innebär bör det innebära att det krävs att anta ett samstämmigt eller i alla fall liknande förhållningsätt i frågan som det som framkommer i självaste konventionen. Uppsatsen har för avsikt att göra en bedömning om så är fallet med upprättandet av den nationella strategin. / This essay depicts the vision on violence and gender and the connections between them from the perspective of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence and Swedens national strategy against mens violence against women and honour related violence and oppression. By reviewing these themes in these texts it will show an idea of what perspectives the texts assume. When it comes to working towards elimination of domestiv violence it is of great importance what kind of perspective that is choosen to work from and can be crutial to the actions effectivness and accuracy. Domestic violence is a complex subject and contains several diffrent parameters to take into account and the debate about what perspective to adapt has been going on for a long time. To be able to accommodate the commitments that a ratification of the convention implies the adoption of a unanimous or at least simiar approach in the matter as the convention should be needed. This essay aims to asses if thats the case with the national strategy.
|
234 |
Våldsutsatta kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande : En litteraturöversiktJakobsson, Sofia, Thörn, Elin January 2023 (has links)
Introduktion: Kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation finns överallt i samhället. Våldet orsakar ett stort lidande för kvinnan och har negativa konsekvenser för samhället på flera olika sätt. Dessa kvinnor finns i alla vårdens olika verksamheter och tidig upptäckt av pågående eller tidigare utsatthet av våld kan vara livsavgörande. Det är vanligt att kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation känner sig otrygga att berätta om situationen och mötet med sjukvårdspersonal kan betyda mycket för hur kvinnan går vidare i sin livssituation. Syfte: Att beskriva hur våldsutsatta kvinnor i nära relation upplevt bemötandet av vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design där tio originalartiklar med kvalitativ ansats studerades. Resultat: Kvinnornas upplevelser av vårdpersonalens bemötande från studierna beskrivs i tre huvudkategorier. Dessa kategorier är: upplevelser av tidsbrist hos vårdpersonal och att inte bli prioriterad, upplevelser av stigmatisering av den våldsutsatta kvinnan och den sista kategorin är upplevelser av brister i vårdpersonalens bemötande. Slutsats: Kvinnorna upplevde ett negativt bemötande av vårdpersonalen när de inte togs på allvar, kände sig bortprioriterade och när de kände sig dömda eller beskyllda för våldet. Det bemötandet som kvinnorna uppskattade var när de blev sedda, hörda och när vårdpersonalen var empatiska. / Introduction: Women exposed to intimate partner violence exist everywhere. The violence causes suffering for the woman and has negative consequences for society in different ways. These women can be found in all the different healthcare settings, and early detection of ongoing or previous exposure to violence can be life-changing. It is common for women who have been exposed to intimate partner violence to feel insecure to tell about the situation and meetings with healthcare personnel can mean a lot for how the woman moves forward. Aim: To describe how women who have been exposed to intimate partner violence experienced encounters with healthcare personnel. Method: A descriptive literature review based on ten original articles with a qualitative approach. Result: The women's experiences of the healthcare personnel treatment from the articles are described in three main categories. These categories are: experiences of lack of time on the part of healthcare personnel and not being prioritized, experiences of stigmatization of the abused woman and the last category is experiences of shortcomings in the treatment from the healthcare personnel. Conclusion: The women experienced negative treatment by the healthcare personnel when they were not taken seriously or felt deprioritized, judged or blamed for the violence. The treatment that the women appreciated was when they were seen, heard and when the healthcare staff were empathetic towards them.
|
235 |
Kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande då de utsatts för våld i nära relationer : En litteraturöversikt / Women´s experiences of healthcare professionals treatment when they have been exposed to intimate partner violence : A literature reviewBexar, Robin, Håkansson, Sandra January 2023 (has links)
BakgrundVåld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och en kränkning av den mänskliga rättigheten. Konsekvenser av våldet är olika psykiska, reproduktiva och sexuella hälsoproblem. Vårdpersonal bör identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer genom observationer, riktlinjer och screening. SyfteSyftet är att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande i situationer när de utsatts för våld i nära relation av sin partner. MetodEn litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid en systematisk översikt. Resultatet är sammanställt av 13 artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. ResultatTre huvudkategorier identifierades till resultatet. Huvudkategorierna är: Bemötandet viktigt för främjande av värdighet, Att uppleva ett bristfälligt bemötande från vårdpersonalen samt Brist på integritet. SlutsatsKvinnor upplever till största del att vårdpersonal saknar empati, inte har tid eller inte tar kvinnorna på allvar när de talar om att de utsätts för våld i nära relation. Ett fåtal kvinnor upplever bemötandet positivt med empati och förtroende från vårdpersonal. Fortsättningsvis bör fokus ligga på att ge våldsutsatta kvinnor ett lugnt och empatiskt bemötande där kvinnorna får den tid de behöver. / BackgroundIntimate partner violence is a global health issue and a violation of human rights. Consequences of the violence are psychological, reproductive and sexual health problems. Healthcare professionals should identify women who have been subjected to intimate partner violence through observations, guidelines, and screening. AimThe aim is to describe women's experiences of how healthcare professionals’ meet them in situations when the women have been subjected to intimate partner violence. MethodA literature review with elements of the methodology used in a systematic review. The result is made from 13 articles found in the databases Cinahl and PubMed. ResultsThree main categories were identified for the results. The main categories are: Treatment important for the promotion of dignity, Experiencing inadequate treatment from healthcare professionals and Lack of integrity. ConclusionsWomen mostly feel that healthcare professionals lack empathy, don't have time or don't take them seriously when the women talk about being exposed to intimate partner violence. A few women experience the treatment positively with empathy and trust from healthcare professionals. In the future, the focus should be on giving women subjected to violence a calm and empathetic treatment where the women get the time they need.
|
236 |
Kvinnor utsatta för våld i nära relationer och deras upplevelser av möten med vårdpersonal : En litteraturöversikt / Women of intimate partner violence and their experiences meeting with healthcare professionals : A literature reviewStröm, Emélie, Löwenhielm, Michelle January 2023 (has links)
Bakgrund: Statistik visar att var tredje kvinna har någon gång under sitt liv blivit utsatt för våld i nära relation, detta gör det till ett av väldens mest omfattande folkhälsoproblem. Vidare finns det en medvetenhet i samhället om att våld i nära relation förekommer men en mindre omtalad sida är hur våldet påverkar kvinnornas hälsa. Kvinnor som utsatts för våld i nära relation tenderar att söka hälso- och sjukvård mer frekvent än kvinnor som inte utsatts och många gånger för andra anledningar än våldet. Hur kvinnan blir bemött av vårdpersonalen kan påverka om hon väljer att lita på personalen eller ej. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever möten med vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt har genomförts genom att granska tio stycken vetenskapliga orginalartiklar relaterade till syftet. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Kvinnor utsatta för våld i nära relationer beskrev möten där vårdpersonalen hade ignorerat dem, fått dem att känna sig obekväma, ensamma och utlämnade. Kvinnorna förklarade att de ville att vårdpersonalen skulle visa mer empati, intresse och support. Men också visa på respekt, vara snäll, bry sig och lyssna. De ville ha mer information eftersom okunskapen gjorde att de skapade inre rädslor för att prata ut om våldet till vårdaren. Även olika externa omständigheter avgjorde hur dessa möten gick, då kvinnorna beskrev hur de inte hade varit ensamma med vårdaren, att vårdaren inte hade tid och stigmatisering. Kvinnorna nämnde endast ett fåtal gånger då vårdpersonalen verkligen hade lyssnat och kvinnorna kunde ventilera om våldet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att kvinnor utsatta för våld i nära relation vill bli sedda av vårdpersonalen, de upplevde skam och stigma. De ligger hos sjuksköterskan att skapa en trygg miljö och vara uppdaterad kring riktlinjer samt resurser. / Background: Statistics show that one in three women have experienced domestic violence at some point in their lives, making it one of the world's most widespread public health problems. Furthermore, there is an awareness in society that domestic violence occurs, but a less talked about aspect is the impact of violence on women's health. Women who are victims of domestic violence tend to seek healthcare more frequently than women who are not victims and often for reasons other than the violence. The way a woman is treated by health professionals can affect whether she chooses to trust them or not. Aim: The aim of this study was to describe how women of intimate partner violence experience treatment by healthcare professionals. Method: A literature review was conducted by reviewing ten original articles related to this study's aim. Results: Women of intimate partner violence described experiences where the healthcare professionals had made them feel ignored, uncomfortable, lonely, and were left to feel like they needed to handle their problems themselves. The women explained that they wanted the healthcare professionals to show more interest, empathy, and support, but also show respect, be kind, care, and listen. They also wanted more information, since not knowing would create inner fears that could determine if the women would speak about the violence. Even different external circumstances would make a difference in how the meeting with the healthcare professionals went. These external circumstances could be stigma, time, and the possibility of being alone with your healthcare professional. The women only mentioned a few times when the healthcare professionals had listened, and women had time to ventilate. Conclusions: The results of the literature review show that women exposed to intimate partner violence wanted to be seen by healthcare professionals, they experienced shame and stigma. It is up to the nurse to create a safe environment and be updated on guidelines and resources.
|
237 |
Dubbelt uppbrott : – En kvalitativ studie om arbetet med våldsutsatta kvinnor medmissbruksproblematik. / DUBBLE BREAKUPKling Vieweg, Emmie, Rydert, Moa January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten och personal vidskyddade boenden upplever att tillgången till och utformningen av skyddsinsatser ser ut förvåldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik. Syftet är även att undersöka hur deupplever att denna målgrupps möjligheter till skydd fungerar i relation till våldsutsattakvinnor utan missbruksproblematik. Studien utgår från en kvalitativ metod där de teoretiskabegreppen stigma, handlingsutrymme och ideala offret används för att analysera resultatet.Studiens slutsatser är att arbetet med våldsutsatta kvinnor beskrivs som särskilt komplext dåbåde våldsutsattheten och missbruket ska beaktas. Ett hinder i arbetet med målgruppen ärstigmatiseringen som resulterar i att många kvinnor inte vill söka hjälp. Tillgången tillskyddade boenden är begränsad för målgruppen. Både tillgången till och utformningen avskyddade boenden måste förbättras för att kunna tillgodose behoven. Studiens slutsatser geren inblick i den särskilda utsattheten som finns hos våldsutsatta kvinnor medmissbruksproblematik, samt bidrar med förslag till utvecklingsmöjligheter i arbetet medmålgruppen inom det sociala arbetet. / The aim of the study is to investigate how social workers within the Social Services and staffat sheltered accommodation perceive the access to and the design of protection efforts forabused women with an addiction problem. Also to investigate how they perceive this group'sopportunities for protection work in relation to abused women without an addiction problem.The study is based on a qualitative method where the theoretical concepts of stigma,professional discretion and the ideal offer are used to analyze the results. The conclusions arethat the work with women exposed to violence is described as particularly complex as boththe exposure to violence and the abuse must be taken into account. An obstacle in workingwith the group is the stigma that contributes to many women not wanting to seek help.Access to sheltered accommodation is limited for the women. Both the availability and thedesign of sheltered accommodation must be improved to meet the needs. The conclusions areconsidered to be able to give an insight into the vulnerable that exists in abused women withaddiction problems and contribute with suggestions for development opportunities in thework with the women within the social work sector.
|
238 |
Hur gestaltas offer för dödligt partnervåld i media?Olsson Stjernberg, Emilia January 2024 (has links)
Media kan genom sin gestaltning av offer påverka hur samhället ser på offer vilket i sin tur kan påverka människors rädsla för brott. Studier har visat att rädslan tenderar att öka när offret framställs som en vanlig person. Studier visar också att de offer som anses vara ideala offer lättare får mer medial uppmärksamhet och sympati av läsaren. Stor medial uppmärksamhet får också mord, särskilt med säregna drag, exempelvis där gärningspersonen är en kvinna. Studiens syfte var att undersöka hur offer för dödligt partnervåld framställs i media samt hur framställningen skiljer sig beroende på om offret är man eller kvinna. Studiens teoretiska utgångspunkt var Christies teori om det ideala offret samt gestaltningsteorin. Metoden bestod av kvalitativ tematisk analys där datan bestod av totalt 119 artiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. 91 av artiklarna avsåg kvinnliga offer och 28 artiklar avsåg manliga offer. Efter insamling och kodning av materialet kvarstod sex teman; Det “vanliga” offret som levde ett “vanligt” liv, Det utsatta offret, Offret som inte ville leva med gärningspersonen, Offret som (delvis) ansvarig för sin utsatthet, Det underlägsna offret och Fåtalet offer som sökt hjälp. Resultatet visade att kvinnor som offer i större utsträckning än män beskrevs vara svaga, vara upptagna med en respektabel aktivitet vid dådet samt vara utsatta för våld i olika form av sin gärningsperson även innan dådet, och de gestaltades även som rädda för gärningspersonen. Det framkom även avseende manliga offer att de var fysiskt svaga jämfört med sin kvinnliga gärningsperson, men att de trots det inte framställdes som ideala offer. Generellt framställdes kvinnor som ideala offer i större omfattning än manliga offer.
|
239 |
I eftervåldets grepp : En kvalitativ studie om mödrars möjlighet att frigöra sig från våldsutövande fäder efter separation / In the grip of post-separation violence : A qualitative study of the possibility for mothers to break free from violent fathers arfter separationJonsmeden, Lisa, Jarl Steinmetz, Beatrice January 2024 (has links)
The aim of this essay is to gain a deeper understanding of how socialworkers perceive that visitation rights and joint custody affects the mothers exposure to violence and the possibility to liberate themselves from post-separation violence. The essay also aims to understand the underlying mechanisms that hinders their process towards liberation. To answer the aims of the essay, a qualitative study has been conducted by interviewing five socialworkers from different areas of work connected to intimate partner violence. Analysis was made utilizing the theories of power, control, resistance and adaptation. The results of the study shows that mothers who have joint children with abusive men, suffer from post-separation violence to a larger extent than others due to the cooperation that is expected from parents. Furthermore it is more difficult for mothers to liberate themselves from post-separation violence when there are joint children involved. The study also shows that authorities can contribute to maintaining the violence as well as hindering the mothers possibility to liberate themselves from their perpetrator. The social workers portray how the responsibility tends to shift from the abusive father to the victim of violence and that this shift in responsibility needs to be remedied in order to enable the possibility for the mothers to break free from their perpetrator.
|
240 |
Skolkuratorers upplevelser av att vara ett stöd för barn som upplevt våld i hemmet / School counselors' experiences of supporting children who have experienced domestic violenceJozic, Rebecca, Ytterstedt, Madeleine January 2022 (has links)
Barn som upplever våld i hemmet ses som ett samhällsproblem då det kan leda till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Det uppges finnas ett stort mörkertal kring barn som utsätts för våld i hemmet. Skolplikten i Sverige gör att de flesta barn spenderar mycket tid i skolan vilket ger skolkuratorerna en chans att upptäcka och arbeta med dem. Tidigare forskning belyser att bristen på kunskap kanha stor påverkan för barnen, att skolans arbete är en viktig del, att skolkuratorns rollär komplex. Det är viktigt att barn får prata om sina upplevelser och relationsskapandet är en stor del i att kunna ge stöd.Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser av mötet med barn som misstänks uppleva eller har upplevt våld i hemmet. Syftet var även att undersöka hur skolkuratorer upplever sina möjligheter att stötta dessa barn genom socialpedagogiskt arbete. Utifrån en kvalitativ ansats har vi utfört fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer från olika delar av Sverige, dessa arbetade med barn mellan åldrarna 6 och 19. Alla hade högskoleutbildning som var relevant inom socialt arbete. Resultatet visade att många av dem arbetade på likvärdigt sätt i mötet med dessa barn. Skolkuratorernas upplevelser av vad som var betydelsefullt för att genom socialpedagogiskt arbete stötta dessa barn beskrevs likvärdigt. Det som framkom viktigt var, tillgänglighet, ärlighet, relationsskapande, kunskap, förståelse och att utgå från barnet. I diskussionen kom det fram att skolkuratorerna arbetar likvärdigt och mycket med relation och tillgänglighet. Det betydelsefulla var att vara tydlig med sina intensioner för trygghetsskapande. De hinder vi förväntade oss upplevde skolkuratorerna inte som hinder. Däremot kunde sekretessen vara ett hinder om det inte fanns samtycke.
|
Page generated in 0.098 seconds