Våld i nära relation förekommer i alla samhällsklasser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap kring olika samhällsinstansers arbete i närområdet kring våldsutövare och våldsutsatta i våld i nära relation, samt hur de arbetar med att minska våldet. Intervjuer genomfördes med åtta olika samhällsaktörer för att få reda mer och undersöka våld i nära relation. Genom att använda normkritiska glasögon vill studien undersöka om resultatet stöder antagandet att ett samhällsnormbrytande beteende härstammar från normer. Intervjuerna var semistrukturerade med en intervjuguide med öppna frågor. Det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visar på att våldet i nära relation är fysiskt våld som ofta är kombinerat med andra olika former av som sexuellt och psykiskt våld. Våldet i våld i nära relation leder förutom fysiska skador och psykiska besvär, till långsiktiga konsekvenser för de enskilda individerna, samhället och familjen. Våld i nära relation anses som ett stort samhällsproblem både internationellt och i Sverige ochär en kränkning mot de mänskliga rättigheterna. Det svenska samhällets ansvar är arbeta förebyggande mot våld i nära relation och samtidigt stödja de medborgare som är och varit utsatta för våld i nära relation. Resultatet visat att Trollhättans stad samarbetar med flera olika samhällsinstanser för att motverka mäns våld i nära relation och de ligger i framkant i Sverige när det gäller att förebygga och samtidigt minska konsekvenserna som uppstår i våld i nära relation och samtidigt sänka samhällskostnaderna / Violence in close relationship occurs in all social classes. The purpose of the study was to gain in-depth knowledge of the work of various social institutions concerning violence and particularly violence in close relationships, as well as how they work to reduce violence. Interviews were conducted with eight different actors in society to find out more and to investigate violence in close relationships. Using a norm-critical perspective, the study investigated whether the results support the assumption that a society-breaking behavior stems from norms. The interviews were semi-structured with an open-ended interview guide. The empirical material was analyzed with thematic analysis. The result shows that the violence in close relationship is physical violence, often combined with other forms of sexual and psychological violence. The violence in close relationships leads in addition to physical injuries and mental disorders, to long-term consequences for the individual individuals, society and the family. Violence in close relationship is considered a major social problem both internationally and in Sweden and is an infringement of human rights. The responsibility of Swedish society is to work against violence in close relation while supporting the citizens who are and have been exposed to violence in a close relation. The result showed that Trollhättan's city collaborates with several different social institutions to counter men's violence in close relationships and that they are at the forefront in Sweden in preventing and at the same time reducing the consequences of violence in close relationships while reducing social costs.

Denna uppsats ämnar undersöka kvinnors utsatthet i våldsamma relationer och vilka konsekvenser som uppkommit till följd av dessa. Uppsatsen belyser varför en kvinna stannar i en våldsam relation, vad som får henne att lämna den samt hur hennes självidentitet har påverkats efter att hon lämnat mannen och den våldsamma relationen. Metoden som har tillämpats har haft en kvalitativ utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer av fem kvinnor som utsatts för våld i en nära relation. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, becoming an ex: the process of rote exit, våldets dynamik och normaliseringsprocessen samt social kapital har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar som nämnts ovan. Resultaten visar att våldets normalisering under relationen är en betydande bidragande faktor till att en kvinna stannar i en relation där hon är utsatt för våld. Uppsatsens resultat visar att en bidragande faktor till varför kvinnan väljer att lämna en våldsam relation är finnandet av en symbolisk mening till att inte kunna stanna kvar.  En symbolisk mening kan vara att barnen far illa samt instinkten att mannen inte kommer ändra sitt beteende.  Studiens resultat påvisar en tydlig förändring i självidentitet hos samtliga kvinnor som medverkat. Nyckelord: Kvinna, intervjuer, våld i nära relation, våldsutsatt, separation, normalisering / This study aims to investigate how five women have been affected by intimate partner violence and what consequences it has brought upon them. It also clarifies why women stay in violent relationships and what it takes to leave it at the end. The study also explores the effects on women’s self-esteem after leaving a violent relationship.    The methodology used for this study has a qualitative approach and is processed through semi-structured interviews with five women who have experienced intimate partner violence. The theoretical theories that have been used and applied to this study are, “Becoming an example: the process of rotating the exit”, “The dynamics of violence and normalization” and “Social capital”.   The results of the study show that the normalization of intimate partner violence is a major (contributing) factor to why women stay in violent relationships. The contributing factor to why women choose to leave violent relationships is finding of a purpose and a symbolic meaning to not participate in these types of relationships. Examples of these purposes and meanings are the potential harm to children, if children are involved in the situation, or realization of that there are no signs of behavioral change. All five women who participated in this study show a significant change in regards of identity.   Keywords: Woman, interviews, intimate partner violence, victim of violence, separation, normalization.

Bakgrunden till denna studie är för att ett av de stora folkhälsoproblemen globalt såväl nationellt är mäns våld mot kvinnor. Att utöva våld mot en annan människa kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som våldet kan orsaka ekonomiska, fysiska och psykiska konsekvenser för individen och samhället. Syfte var att öka kunskapen om vilka preventiva åtgärder som behövs för att hindra män att utöva våld i nära relation, på individnivå och samhällsnivå utifrån behandlares perspektiv. Metoden var kvalitativ som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, genom sju semistrukturerade intervjuer av behandlare som arbetar inom frivillig sektor, inom frivården samt på anstalt med män som utövat våld i nära relation. Resultatet visade på fyra teman; kompetenser, uppmärksamma beteendemönster, uppmärksamma relationsmönster och samverkan. Alla fyra teman delades upp på individuell nivå och samhällsnivå. Resultatet visade att insatser behöver göras tidigt i livet. Att se och fånga upp signaler på att vara utsatt för våld inom skola och barnomsorg är av största vikt. Att som barn vara utsatt för våld för med sig ett destruktivt beteende över tid som är en riskfaktor. Våldsutövare behöver hjälp och stöd för att förändra det våldsamma beteendet. Slutsatsen i denna studie är att samverkan mellan myndigheter är viktigt för att uppmärksamma våldet och på så sätt förhindra våldets uppkomst. Ökad kunskap och kompetens inom alla myndigheter, för att tidigt upptäcka signaler på utsatthet är andra sätt att förhindra att våldet fortsätter. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Denna uppsats är en diskursanalys över Sveriges kvinno- och tjejjourers två riksförbunds (Roks och Unizon) konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem. Syftet är att belysa hur riksförbunden bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor som socialt problem och hur riksförbunden bidrar till konstruktionen och beskrivningen av det sociala problemets orsaker och lösningar. Materialet består av pressmeddelanden från respektive förbund under perioden 2013–2015. Med socialkonstruktionismen som forskningsansats och Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod har samtliga texter analyserats och sedan sammanfattats i en schemamodell skapad av Håkan Jönsson. Resultatet visar på fyra diskurser inom diskursordningen; två för förbunden gemensamma (strukturkritisk diskurs och diskursen om offentlig sektor som inkompetent samarbetspartner) samt två diskurser specifika för var sitt förbund (Roks professionaliseringskritiska diskurs och Unizons våldspreventiva lösningsorienterade diskurs). Uppsatsen avslutas med en diskussion kring vidare forskning utifrån frågorna hur sociala problem kan konstrueras och förstås med hjälp av civilsamhällets aktörers kommunikation utåt och i relation till resultatet hur civilsamhällets aktörers upplevelser kring samarbetet med offentlig sektor ser ut och kan tänkas förbättras.

Bakgrund: I Sverige har ungefär fjorton procent av alla kvinnor någon gång blivit utsatt för fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våld i nära relationer är något som fortsätter att skörda kvinnoliv och kan effektivt beröva henne på både hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan, som träffar kvinnor i alla åldrar har här en stor möjlighet att delta i identifieringen av våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet är att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors identifiering av kvinnors utsatthet för våld utfört av en manlig partner.Metod: Resultatet i litteraturöversikten baseras på 18 vetenskapliga originalartiklar som publicerats mellan åren 2011 och 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: I resultatet framkommer det faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Dessa är kunskap, arbetsmiljö, personliga åsikter, kultur, skam, normalisering, erfarenhet och kommunikation.Slutsats: Slutsatsen visar på ett behov av utbildning och ökad kunskap kring mäns våld mot kvinnor. Arbetsmiljön (exempelvis brist på tid och rutiner) tycks även vara en faktor som påverkar sjuksköterskan, såväl som stigmatiseringen av kvinnors våldsutsatthet. Tidigare erfarenhet, bra kommunikation, tillit och trygghet underlättar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Därav dras slutsatsen att detta är områden som behöver uppmärksammas. / Background: About fourteen percent of all women in Sweden has at some point been subjected to physical violence by a current or former partner. Intimate partner violence is something that keeps ending women’s lives and can effectively rob her of both her health and quality of life. The nurse, who meets women of all ages have a great opportunity to partake in the identification of women who are exposed to violence.Aim: The aim is to examine factors that affect nurse's identification of men’s violence against women in intimate partner relationships.Method: The result in this literature Review is based on 18 original research articles published between the year of 2011 and 2021. The articles were searched for in the databases Cinahl and PubMed.Results: The results show factors that affect the identification of women who are exposed to violence. These factors are knowledge, work environment, personal opinions, culture, shame, normalization, experience and communication.Conclusion: The conclusion shows that there is a need for more education and added knowledge about men’s violence against women. The work environment (for example lack of time and routines) also seems to have an impact on the nurse, as well as the stigmatisation of women’s exposure to violence. Previous experiences, good communication, trust and safety eases the identification. Therefore, the drawn conclusion is that these are areas that requires more awareness.

Bakgrund: Våld i nära relation mot kvinnor är ett pågående folkhälsoproblem i Sverige och globalt. Patienter reagerar olika på våldet och har ibland svårt att identifiera sig med sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvården utgör ofta första instans när kvinnor söker hjälp och har ett ansvar i att identifiera våldsutsatthet. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och spelar en viktig bidragande roll som omvårdnadsansvarig. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och attityder kring möten med kvinnliga patienter, där våld i nära relation berörs. Metod: En allmän litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av tre identifierade teman: Strategier i mötet, Attityder och känslor och Brist på inre och yttre resurser. Slutsats: Sjuksköterskor saknar adekvat utbildning i ämnet och upplever känslomässiga barriärer till att initiera frågan om våld. Rutinmässig screening och en stödjande arbetsplats är återkommande önskemål. Sjuksköterskor och övriga bärande samhällsaktörer behöver utbildning, resurser och stöd på arbetsplatsen då det sannolikt skulle bidra till att stigmat och lidandet kring våld i nära relation minskar. Ytterligare forskning föreslås fokusera på hur förekomsten av etablerade riktlinjer påverkar sjuksköterskors upplevelser och omvårdnad. / Background: Intimate partner violence against women is an ongoing public health issue in Sweden and globally. Patients react differently to the violence and sometimes struggle to identify with their exposedness to violence. The healthcare frequently constitutes as first agency for women’s help-seeking and has a responsibility in detecting exposure. The nurse should promote health and ease suffering and plays an important contributive role, in charge of nursing care. Aim: To explore nurses’ experiences and attitudes from meeting with female patients, in an intimate partner violence context. Method: A general literature review with nine qualitative research articles. Results: The result consists of three identified themes: Meeting strategies, Attitudes and feelings and Lack of internal and external resources. Conclusion: Nurses lack adequate training in the subject and experience emotional barriers towards initiating the question of violence. Mandatory routine screening and a supportive workplace were recurrent requests. Nurses and other significant society participants need education and support from the workplace as this probably would conduce to decrease the stigma and suffering of intimate partner violence. Further research is suggested to focus on how the presence of established guidelines may affect nurses’ experiences and care.

Syftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma socialarbetares upplevda möjligheter och begränsningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i missbruksproblematik. Vi har använt en kombination av ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval där vi genom en kvalitativ metodansats har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom missbruksvård i svensk socialtjänst. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramar som intersektionalitet, handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati samt normaliseringsprocessen har det insamlade materialet bearbetats, analyserats och presenterats i två teman kopplade till studiens syfte: Yrkesverksammas upplevda handlingsutrymme och Yrkesverksammas uppfattning om målgruppen. Studiens primära resultat är att socialarbetare generellt upplever att det finns organisatoriska möjligheter att bistå våldsutsatta kvinnor i missbruk men att möjligheterna kraftigt begränsas utifrån normalisering av våld mot bakgrund av specifika diskurser om missbruk och vem som anses drabbas av våld i nära relation.

Den här studien tar sin utgångspunkt i könsnormer i våld i nära relationer och hur de påverkar manliga våldsoffer. Således om upplevelsen av att vara våldsutsatt skiljer sig mellan könen, och om därmed gränsdragningen av en våldshandling skiljer sig mellan en man och en kvinna. Studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med aktiva på mansjourer runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom, för att sedan transkriberas och användas i en konventionell innehållsanalys. Centralt i resultatet var att kvinnors våld mot män har stora likheter med mäns våld mot kvinnor, det är samhälleliga könsnormer på individ- och samhällsnivå som utgör skillnaden. Män som blir utsatt av våld i nära relation med en kvinnlig våldsutövare upplevs förneka våldet i större utsträckning än vad en kvinna gör, för att det går emot mansnormen att vara i underläge av en kvinna och därmed skapar en stor skam hos dessa män, men även att rättssystemet inte är anpassat för ett manligt våldsoffer när förövaren är en kvinna. Även resultat kring vilka orsaker som kan motivera en kvinna att utsätta sin manliga partner för våld presenteras.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och var fjärde kvinna utsätts någon gång i sitt liv av våld i nära relation. Kvinnor kan utsättas för fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta ger effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. I sjuksköterskans profession ingår ett ansvar att respektera varje patient och sjuksköterskan är ofta den som möter våldsutsatta kvinnor först inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, fem kvantitativa, fyra kvantitativa samt en mixad metod som hämtats ur databaserna CINAHL complete och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i enlighet med Fribergs analysmetod. Resultat: Fyra teman identifierades: Sjuksköterskans känslomässiga påverkan i vårdandet av kvinnan, sjuksköterskans känslomässiga påverkan på privatlivet, brist på rutiner och samarbete mellan professioner och brist på kunskap och utbildning. Sammanfattning: Studien visar att de fysiska och psykiska trauman kvinnorna hade utsatts för vid våld i nära relation påverkade sjuksköterskorna känslomässigt. De upplevde att det var svårt att släppa kvinnorna som de vårdat och att detta påverkade deras privatliv. Sjuksköterskorna upplevde brist på rutiner och samarbete mellan olika professioner vilket resulterade i svårigheter gällande att vårda kvinnorna. En osäkerhet upplevdes då sjuksköterskorna inte fått tillräckligt med kunskap och utbildning inom våld i nära relation och var också något som efterfrågades av sjuksköterskorna. / Background: Intimate partner violence is a global health problem and every fourth woman is exposed to it at some point in her life. Women can be exposed to physical, psychological, sexual and economic violence. This has an effect on women's health and societal cost. The nursing profession includes to respecting every patient and the nurse are often the profession that meets abused women first in healthcare. Aim: To illuminate nurses’ experiences of caringfor women exposed for intimate partner violence. Method: The literature review includes ten scientific articles, five quantitative, four quantitative and a mixed method retrieved from the databases CINAHL complete and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg's analysis method.  Results: Four themes were identified: nurses emotional impact in the care of the woman, nurses emotional impact on private life, lack of routines and cooperation between professions and also lack of knowledge and education. Summary: The study shows that the physical and mental trauma the women had been subjected to by intimate partner violence affected the nurses emotionally. They experienced that it was difficult to release the women they cared for and that this affected their privacy. The nurses experienced a lack of routines and cooperation between different professions, which resulted in difficulties in caring for the women. An uncertainty was experienced when the nurses did not receive sufficient knowledge and training in intimate partner violence and was also something that was requested by the nurses.

Det är svårt att hitta svensk forskning om ansiktsdöljande klädsels effekter på kommunikationen mellan socialarbetare och klienter. Uppsatsen uppmärksammar en kunskapslucka i den sociologiska forskningen och ger läsaren en inblick i 46 svenska socialarbetares upplevelser av kommunikation med klienter bärande olika slags ansiktstäckande klädsel. Studien utgår från två frågeställningar som undersöker ansiktstäckande klädsels påverkan på kommunikationen och om klädsel som döljer klientens ansiktsuttryck har en påverkan på hur socialarbetaren ställer frågor om eventuell våldsutsatthet. Studiens resultat baseras på en webbenkät som skickades till 154 socialarbetare i nio svenska städer. Undersökningens resultat visar ansiktstäckande klädsel utgöra en utmaning i det klientnära sociala arbetet samtidigt som den inte bedöms utgöra ett hinder för en fungerande kommunikation. Flera av socialarbetarna kompenserade en utebliven helhetlig ansiktsavläsning genom djupare följdfrågor som hjälp för klienten att uttrycka sina tankar och känslor med ord. Trots att enkätfrågorna också behandlade solglasögon, kepsar, huvor och mössor tilldelades den muslimska slöjan den största uppmärksamheten genom den komplexitet som omger plagget. Mest framträdande var reflektioner som bottnade i användningens frivillighet och socialarbetarnas strävan efter att inte diskutera plagget av rädsla för att kränka klientens kultur och religion. De allra flesta socialarbetarna uppgav sig vara bekväma med att fråga alla klienter om våld och beskrev momentet som en del av arbetet som underlättades av modeller innehållande frågor som ställdes alla klienter (Freda och Patriark). Socialarbetarna var tydliga med att förtryck av kvinnor förekommer i alla kulturer, oavsett kvinnornas klädsel, och inget som enbart ska sammankopplas till användning av ansiktstäckande slöja. Oavsett klientens ursprung krävs tydlighet, öppenhet och lyhördhet för att klienten kan utveckla ett förtroende för socialtjänsten.