Den 1 april 2024 trädde regeringens nya proposition 2023/24:31 i kraft, som syftar till att stärka rättigheterna för barn och vuxna som befinner sig i skyddat boende. Denna kvalitativa studie undersöker hur socialtjänsten i Skåne arbetat med reformen om skyddat boende för barn. Målet för denna studie är att tillföra ny kriminologisk kunskap inom forskningsämnet. Studien har även som målsättning att analysera förändringar i hur socialtjänsten betraktar våldsutsatta barn som rättssubjekt. Studien vill också belysa de åtgärder och strategier som utarbetats i förberedelseprocessen. Detta görs genom en undersökning av hur Socialtjänstlagen förändrats från före till efter reformen. Denna förändring ges med bakgrund i hur skyddat boende såg ut innan reformen trädde i kraft. Studiens frågeställningar besvaras genom semi-strukturerade intervjuer bestående av nio respondenter från socialtjänsten, som har direkt erfarenhet av att arbeta med reformen. Genomförandet av studien utgår från implementeringsteorin och tidigare forskning. Resultatet kom fram till fyra huvudteman som är anpassning och samordning av resurser, tidsaspekten i tillämpningen av reformen för barn och utsatta, barns rättigheter förstärks inom ramen för skyddat boende och individanpassad bedömning för barns behov. Resultatet visar att kommunerna har förberett sig till den nya lagen genom att ta fram rutiner och checklistor vilket vägleder dem genom beslut om skyddat boende för barn. Efter implementeringen av reformen stärks barnets ställning som rättssubjekt, detta genom en individuell bedömning av barnet och tilldelning av en egen socialsekreterare. Detta leder till en förstärkt känsla av säkerhet och trygghet för barnet. Studien föreslår en senare utvärdering av reformen för att analysera hur den har förändrats över tid. En sådan utvärdering skulle kunna bidra med insikter om hur lagförändringen verkställs av yrkesverksamma inom socialtjänsten. / On April 1, 2024, the new proposition 2023/24:31 of the government came into effect, aiming to strengthen the rights of children and adults in sheltered housing. This qualitative study examines how social services in Skåne have worked with the reform of sheltered housing for children. The goal of this study is to contribute new criminological knowledge within the research field. Additionally, the study aims to analyze changes in how social services view children exposed to violence as legal subjects. The study also seeks to highlight the measures and strategies developed during the preparation process. This is done by investigating how the Social Services Acts have changed from before to after the reform. This change is contextualized by examining the state of sheltered housing before the reform came into effect. The research questions are addressed through semi-structured interviews with nine respondents from social services who have direct experience working with the reform. The study is conducted based on implementation theory and previous research. The results identified four main themes which are adaptation and coordination of resources, the time aspect in applying the reform for children and the vulnerable, strengthening children's rights within the framework of sheltered housing, and individualized assessment of children's needs. The results show that municipalities have prepared for the new law by developing routines and checklists, which guide them through decisions regarding sheltered housing for children. Following the implementation of the reform, the child's status as a legal subject is strengthened through an individual assessment and the assignment of a dedicated social worker. This leads to an enhanced sense of safety and security for the child. The study suggests a future evaluation of the reform to analyze how it has evolved over time. Such an evaluation could provide insights into how the legal changes are being implemented by social service professionals.

The discourse about intimate partner violence often centers around men’s homicide against women, whereas women’s homicide against men is a topic that rarely receives attention. Hence, this study aims to investigate how female perpetrators of intimate partner homicide rationalize their reasons for committing the act. To address the purpose of the study, the following research questions have been formulated: How do women rationalize committing intimate partner homicide? Which accounts do women use in the court in their reasonings of committing intimate partner homicide? The study does not intend to explain influencing factors but rather to understand the women’s reasonings. The empirical data consists of preliminary investigation protocols. Womens interrogations have been analyzed through qualitative text and thematic analysis. Scott & Lyman’s (1968) theory of accounts and a feminist perspective consisting of Hunnicutt’s (2009) approach to patriarchy within the context of criminology has made up the theoretical framework of the study. Some key findings concern the women’s intimate relationship with the victims. Common in all but one case is that the intimate relationship was characterized by violence, control, and dominance, which urged the women to find a way out of the situation. In most cases, the act was not intentional in the sense that the violence would have a deadly outcome, but rather that the women felt the need to use violence in different situational contexts. The result suggests that the woman, as a victim of intimate partner violence committed homicide in self-defense, as revenge, or as an accident caused by fear. The results also include a case that stands out from the rest, where the relationship was not characterized by any violence or dominance, but where the woman rationalized the homicide as a humanitarian deed.

Our purpose was that through semi-structured interviews with professionals from relevant organizations and an authority, which comes in contact with men who are victims of domestic violence and/or sexual violence, highlight and analyze their experiences and perceptions of these men's victimization. The organizations and the authority that they worked for was a non-profit organization, a hospital and the Swedish police. When it comes to these men it has emerged that they rarely contact support organizations and/or file a police report. The reason for this is, according to our study, among other factors the norms of masculinity that exist in society which claims that men can not be victims of neither domestic violence nor sexual violence, men are expected to be able to defend themselves or they are themselves the perpetrators. / Genom intervjuer med yrkesverksamma personer från relevanta organisationer och en myndighet, som kommer i kontakt med män som utsatts för våld i nära relation och/eller sexuellt våld, var vårt syfte att belysa och analysera dessa personers erfarenheter av och uppfattningar om dessa mäns utsatthet. Organisationerna och myndigheten som de arbetade för var en ideell organisation, ett sjukhus samt Polismyndigheten. När det gäller dessa män har det framkommit att de sällan kontaktar stödorganisationer och/eller gör en polisanmälan. Enligt studien är anledningen till detta bland annat de maskulinitetsnormer som finns i samhället som menar att män inte kan bli utsatta för varken våld i nära relation eller sexuellt våld. Detta då män förväntas kunna försvara sig själva eller själva vara förövare.

Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning är aktuella frågor som har fått stort utrymme i media på senare år. Syftet med den här studien är att undersöka om det framkommer mönster och beskrivningar av hur målsäganden (brottsoffren) och de tilltalade (gärningspersonerna) framställs och beskrivs i förundersökningsprotokoll med tillhörande domar avseende grov kvinnofridskränkning. Tidigare forskning förklarar orsakerna till mäns våld mot kvinnor utifrån olika vetenskaper, så som socioekologiska faktorer, biologiska förklaringar och ur ett könsmaktsperspektiv. Teorierna som använts i den här studien är Nils Christies teori om det ideala brottsoffret och den ideala gärningspersonen samt teorin om genus. Förundersökningsprotokollen och domarna har textanalyserats och diskursanalys har använts för att fokusera på diskurserna och maktrelationerna inom den. Resultatet bekräftar mycket av tidigare forskning främst att majoriteten av gärningspersonerna tenderar att ha ett kontrollerande och svartsjukt beteende och att brottsoffren kunde beläggas skuld för våldet. Samtidigt som teorin om det ideala offret och gärningsperson inte uppfylldes på alla kriterium. En majoritet av brottsoffren hade nämligen det ekonomiska överläget över gärningspersonerna som i flera fall var arbetslösa. Flera av brottsoffren försökte att rädda relationen för att de älskade sina män så innerligt. Kontrollerande gärningspersoner och kärleksfulla brottsoffer.

Ett samband har påvisats mellan våld mot djur och våld i nära relation. Forskning betonar därför vikten av att yrkesverksamma besitter kunskap om detta samband som en del i att förebygga, identifiera och motverka våld i nära relation. Syftet med detta arbete var att undersöka socialtjänstens organisatoriska förutsättningar till att inta ett sällskapsdjursinkluderande förhållningsätt i arbetet med våld i nära relation. Med hänvisningar till bandet mellan människa och djur samt teorin om socialt stöd betonas den vinst som står att finna i ett förhållningssätt av detta slag. Som datainsamlingsmetod hölls semi-strukturerade intervjuer med sex socialarbetare verksamma inom området våld i nära relation i sex kommuner i Mellansverige. Framkommen data behandlades med kvalitativ innehållsanalys, och resultaten visar att om än vissa socialarbetare eftersträvar att inkludera djur, tenderar djur överlag stå lågt ner på socialtjänstens agenda. Genom nationella riktlinjer skulle därför ett enhetligare och mer metodiskt tillhandahållande av stöd kunna åstadkommas. / There is a link between violence against animals and domestic violence. Research emphasizes the importance of professionals possessing knowledge about the link as part of preventing, identifying and counteracting domestic violence. The purpose of this paper was to examine the social services' organizational conditions in adopting a pet-inclusive approach in the work with domestic violence. With references to the human-animal bond and the theory of social support, I emphasized the gain found in an approach of this kind. As method for data collection, semi-structured interviews were held with six social workers active in the field of domestic violence, from six municipalities in the middle parts of Sweden. Qualitative content analysis was then conducted, and the results indicate that although some social workers strive to include animals, animals generally have low priority on the social services agenda. A more consistent and effective provision of support could be achieved through national guidelines.

Economic violence is a relatively unexplored subject even though it is often a part of occuring intimate partner violence. Therefore it is of concern to acknowledge how the swedish social services’ take part in this form of violence in their work. By law the swedish social services’ are the responsible authorities for victims of intimate partner violence to seek help and support. Although according to previous research on the subject, women feel like receiving help from the social services is not always an option for them. Women often feel powerless in meetings with a person of authority. This study aims to gain knowledge of the support given by the social services to women who are survivors of domestic abuse and further focus on economic abuse. There is also an understanding that non profit organizations (NGO’s) are a big contributor to helping survivors of domestic violence even though the law states the responsibility lays on a government body. Responsibility for the victims will therefore be another focus for further understanding of why NGO’s have taken on a helping role in society. A result from qualitative interviews on the subjects, with social workers from seven different municipalities, shows that there is a great variation between how social workers take on this kind of issue. The knowledge and experiences with handling cases of economic abuse vary between the different municipalities. Often the size of a municipality and lack of resources is a significant factor to what kind of help the municipality can offer. Working with and helping women who are survivors of economic abuse is complex. The social services and women shelters both work to help and try to find solutions for the problem.

The purpose of the study was to examine the perception of female and male high school students regarding perpetrators and victims of teen dating violence. The purpose was furthermore to examine how the interviewees biological sex effects their description of the perpetrator and victim. The empirical material has been gathered through three groupintervies with a total of twelve interviewees. The main result shows that both girls and boys had easier to see boys as perpetrators and that high school students condemn teen dating violence. The high school students discussed the victims responsibility to handle the situation and that they diminishes the actions of the female perpetrator. The high school students also expressed that the victim may suffer negative consequences if he or she decides to leave the abusive relationship. / Studiens syfte var att undersöka kvinnliga och manliga högstadieungdomars föreställningar om gärningsperson och offer gällande ungas våld i nära relation. Syftet var dessutom att undersöka hur respondentens kön påverkar beskrivningen av gärningsperson och offer. Insamling av empiri har skett genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt tolv respondenter. Huvudresultatet visar att både tjejer och killar hade lättare att se killar som förövare och att högstadieungdomarna fördömde våld i nära relation. Högstadieungdomarna beskrev också att offer har ett ansvar för att hantera situationen och att dom förminskar den kvinnliga gärningspersonens agerande. Högstadieungdomarna uttryckte också att den våldsutsatta kan drabbas av negativa konsekvenser vid separation.

Syftet för denna studie har varit att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar kvinnor som levt med våld i nära relation att inte anmäla våldet de utsatts för. Samt möjliga samband mellan kvinnors första myndighetskontakt och om den kontakten är avgörande för kvinnors beslut att gå vidare med en polisanmälan eller ej undersöks. Studien är en kvalitativ studie där empirin består av åtta intervjuer, varav fyra med kvinnor som levt med relationsvåld men lyckats ta sig ur relationen. Den andra delen som intervjuades var socialsekreterare som jobbar i kvinnofridsteam i olika stadsdelar i Stockholms stad.Resultaten i studien visar på att både det bemötandet som kvinnorna fick av socialsekreterarna samt att det stödet de fick inte var anpassat utefter de behoven som kvinnorna hade. Studiens resultat visar på en brist på samordning, att myndigheterna inte har ett tillräckligt bra samarbete myndigheterna emellan vilket gör att kvinnorna inte får den bästa möjliga hjälp som de skulle kunna få. / The aim of this study has been to research the underlying factors or causes that affect women who are living with violence in their relationships not to report the violence they have been exposed to. Even the possible links between women's first contact with Social authority and whether that contact is crucial for women's decision to proceed with a report to the police or not is being investigated. The study is a qualitative study where the empirical data consists of eight interviews. The interviews were held with four women who used to live with violence in their relationships and with four social workers who works in teams for domestic abuse specialised for women in various districts in the city of Stockholm. The results in the stud yshow that both the way the women were treated and the support they received was not adapted to the needs of the women. The result of the study also shows that different authorities do not have enough cooperation, which means that women who have experienced domestic abuse do not get the best help possible.

Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp.

Introduktionen: Våld i nära relation är ett växande folkhälsoproblem världen över. Det är framförallt mäns våld mot kvinnor som synliggörs i forskning såväl som i media och således läggs fokus i denna studie på kvinnans perspektiv som den utsatta. Kulturellt betingade skillnader påverkar människans attityd och syn på händelser vilket gör att studien undersöker om kulturella faktorer utövar en påverkan vid vårdbesök efter utsatthet av våld i nära relation och på så sätt påverkar allmänt attityder. Syfte: Litteraturstudien syftar till att beskriva om kulturella faktorer påverkar kvinnans upplevelse vid vårdbesök efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Metod: I studien granskas tretton artiklar. Studien är en kvalitativ litteraturstudie som tillämpar en tematisk analys. Resultat: Studien resulterar i fyra huvudteman med två underteman vardera. Huvudteman behandlar: (1) Kulturella skillnader förminskar kvinnans synlighet i samhället, (2) Våld i nära relation - Attityder skiljer sig globalt, (3) Negativt bemötande leder till att kvinnor inte vill uppsöka sjukvård och (4) Våld i nära relation upplevs som en skam. Slutsats: Kvinnorna ger uttryck för ett dömande och ett nonchalerande bemötande från vårdpersonalen som upplevs nonchalant, speciellt gäller deta de utsatta kvinnorna med utländsk bakgrund. De kulturella skillnaderna utgör hinder både vid kommunikation och hanterandet av de utsatta kvinnorna i våld i nära relation. / Introduction: Violence in close relationships is a growing public health problem worldwide. It is primarily men's violence against women that is made visible in research as well as in media and hence, the focus in this study is on women's perspectives as the vulnerable victim. Cultural factors influence people's attitudes and views on events. Thus, this study aims to investigate cultural factors in health care visits after being victim of violence in close relationship. Purpose: This literature study aims to describe cultural factors’ influence on women's experiences related to visits to health care after exposure to violence in close relation. Method: The study reviews 13 articles. The study is a qualitative literature study with thematic analysis.Results: The study results in four main themes with two sub-themes each. Main themes addressed were: (1) Cultural differences diminish the visibility of women in society, (2) Violence in close relationship - Attitudes differ globally, (3) Negative attitudes lead to women not wanting to seek medical care and (4) Violence in close relationship is perceived as a shame. Conclusion: The women experience a judgmental and nonchalant response from the health care staff, especially those with a foreign background. The cultural differences present difficulties in both communication and management of the vulnerable women in close relationship.