Mäns våld mot kvinnor ses som ett ökande världsomspännande problem. Bristande jämställdhet tycks leda till våld samtidigt som ett jämställt samhälle inte nödvändigtvis leder till mindre våld. Våld, kontroll och makt betraktas som maskulint. Att slå en kvinna betraktas samtidigt som icke-maskulint. Därför tvingas män som brukar våld mot kvinnor balansera mellan en accepterad maskulin och icke-maskulin identitet. Med anledning av detta kommer studien att undersöka hur män framställer sig själva i relation till våldet. Syftet med studien blir därmed att öka förståelsen för hur maskulinitetsgörande såväl som rättfärdigande av våld, påverkar mäns egna framställning i polisförhör. Genom en kvalitativ tematisk analys undersöker studien åtta polisförhör med misstänkta män dömda för mord på kvinna i närstående relation. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av de genusteoretiska begreppen genusgörande och hegemonisk maskulinitet samt Sykes och Matzas neutraliseringstekniker. Ett maskulinitetsperspektiv tillämpas således på Sykes och Matzas (1957) teori som i sig saknar det. Genom analysen identifieras två huvudteman: rättfärdigandet av våldet och förhållning till våldet. Resultatet visar att männen skiftar strategier för hur de berättar om våldet för att framställa sig som maskulina. Dessutom förnekar männen ansvaret för det dödliga våldet för att på så sätt framställa sig som goda män. Vidare identifieras nya fynd: besjäla föremål samt att placera ansvaret på egenskaper hos kvinnor. Studien visar hur neutraliseringsteknikerna används som en strategi för att försvara männens maskulina identitet samtidigt som det blir ett sätt att göra genus. Detta visar på att män reproducerar sin överordning vilket upprätthåller den patriarkala könsordningen. Studien bidrar således med en skildring om hur normer kan antas komplettera förklaringar till mäns våld mot kvinnor.

This study aims to examine how employees from protected shelters perceive that abused women on partner visas have experienced the leaving process and thereafter understand the possible impacts a person’s migration background can have. The study is based on five qualitative interviews with six employees from different protective shelters in Sweden, where results were analyzed through thematic analysis and based on intersectional theory. Results in this study show that oppressive norms and cultural traditions forces the women to remain in the relationship, and that being new in Sweden makes it more difficult for them to leave their spouses. The immigration legislation disadvantages these women, as the fear of deportation increases the risk of these women staying longer in abusive relationships with the protection rule being applied very restrictively setting requirements for evidence that are difficult to achieve. The decision to leave is often based on the women having been exposed to severe physical abuse that has required the authorities to intervene, the fear of harm to or losing children, and/or that the women have been supported and given information by outside sources.

Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.

Social services and violence in close relationship in a sami context A qualitative study of the social services opportunities to provide support to women exposed to violence in a sami culture in Sweden  Background: There is a lack of studies in Sweden that includes and describes violence against Sami women and how important the social worker's ambition is to create and maintain basic knowledge and efforts to support Sami women who’s exposed to domestic violence.  Aim: The aim of this study is to clarify how the social services in Sweden work for the Sami women to be able to get the help they need.  Methods: The study is based on four individual qualitative interviews with social workers from Norrbottens och Västerbottens län. For analysis intersectionality and postcolonial theory has been used.  Results: The results have shown us that there are both similarities and differences for social workers who’s involved with Sami women as clients. What all social services had in common was that they all had to seek cultural knowledge by themselves. What differd was the view of cultural relevance. Some of the social workers thought there should be more of importance to have cultural knowledge when working with Sami women who’s exposed to domestic violence, others had the opinion that the aim is to treat every client based on the guidelines that have been determined at the social service office and is directed to all abused women. / Socialtjänsten och våld i nära relation i en samisk kontext En kvalitativ studie om socialtjänstens möjligheter att ge stöd till våldsutsatta kvinnor inom samisk kultur i Sverige  Bakgrund: Det saknas studier i Sverige som inkluderar och beskriver våld mot samiska kvinnor och hur viktig socialsekreterarens ambition är för att skapa och upprätthålla grundläggande kunskaper och insatser för att stödja samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur socialarbetare i Sverige arbetar för att de samiska kvinnorna ska kunna få den hjälp de behöver.  Metod: Studien bygger på fyra individuella kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från Norrbottens och Västerbottens län. För analys så har intersektionalitet och postkolonial teori använts.  Resultat: Resultaten har visat oss att det finns både likheter och skillnader för socialarbetare som är engagerade i samiska kvinnor som klienter. Gemensamt för alla socialtjänster var att de alla var tvungna att söka efter kulturell kunskap själva. Det som skilde sig var synen på relevans av kulturell kunskap i arbetet. En del av socialsekreterarna tyckte att det borde vara viktigare att ha kulturell kunskap när de arbetar med samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet, andra menade att syftet är att behandla varje klient utifrån de riktlinjer som har fastställts på socialtjänsten och som riktas till alla våldsutsatta kvinnor.

I Sverige har socialtjänsten det primära ansvaret för att erbjuda stöd åt utsatta för våld i nära relation. Initialt bör en riskbedömning av den utsattas situation genomföras för att kartlägga stödbehovet. Hur riskbedömningar genomförs varierar mellan verksamheter vilket kan påverka hur ärendet hanteras i senare skede. Enligt rekommendation bör därför bedömningen utföras i enlighet med en standardiserad metod. Syftet med den här undersökningen är att bidra med ökad kunskap om riskbedömningsverktygen FREDA och SARA:SV förmåga att upptäcka särskild sårbarhet och olika sociala grupper i arbetet med våld i nära relation. Genom en kvalitativ, deduktiv metod används tematisk analys för att undersöka innehållet i bedömningsverktygen utifrån ett intersektionellt perspektiv med målet att belysa huruvida olika sårbarhetsfaktorer och sociala grupper synliggörs. Analysen resulterade i fyra teman, 1) olika parters sårbarhet, 2) social sårbarhet, 3) relationell sårbarhet, samt 4) verktygens komplexa objektivitet. Resultatet visar att en variation av sårbarhetsfaktorer tas i beaktande vid bedömning, om än i förhållandevis liten utsträckning. Dessa är dock framför allt aktuella i samband med förövaren och bedömningen av risk för fortsatt våldsutövning i nära relation. Därtill diskuteras huruvida verktygens neutrala formuleringar enbart har en inkluderande effekt eller om den också riskerar att osynliggöra grupper med särskilda behov. / In Sweden, social services have the primary responsibility for providing support to victims of domestic violence. Initially, a risk assessment of the victim's situation should be carried out to identify the need for support. The way in which risk assessments are carried out varies between services, which may have an impact on how the case is managed at a later stage. Therefore, as recommended, the assessment should be carried out in accordance with a standardised methodology. The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the risk assessment tools FREDA and SARA: SV's ability to detect particular vulnerability and different social groups in the work with domestic violence. Through a qualitative, deductive method, thematic analysis is used to investigate the content of the assessment tools from an intersectional perspective with the aim of highlighting whether different vulnerability factors and social groups are made visible. The analysis resulted in four themes, 1) vulnerability of different parties, 2) social vulnerability, 3) relational vulnerability, and 4) the complex objectivity of the tools. The results show that a variety of vulnerability factors are taken into account when assessing, albeit to a relatively small extent. However, these are particularly relevant in connection with the perpetrator and the assessment of the risk of continued domestic violence. In addition, it is discussed whether the tools' neutral wording only has an inclusive effect or whether it also risks making groups with special needs invisible.

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.

Dagspressen har en samhällsfunktion som skapar intresse, förargelse, glädje eller avsmak för att lyckas med detta behöver varje journalist, redaktör och läsare bearbeta och fundera över den rapportering som görs. I denna undersökning har tjugo olika artiklar fördelat hälften var i dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter analyserats kring hur de har rapporterat, debatterat eller bara diskuterat våld i nära relation och hustrumisshandel under 1970-talet. Forskningsläget har indikerat att dagspressen har ansvar i vilka frågor och vad som skapar stora samhällsfrågor. Undersökningen har visat att pressen rapporterar om orsaker, konsekvenser och detaljerade scenarion kring våld i nära relation men också att den arbetar med stora frågor i debatterande och diskuterande former. Dagspressen har dessutom förändrat hur rapporteringen ser ut under den undersökta perioden, vad som blivit viktigt att förmedla och hur det har förmedlats. / The daily press has a social function that creates interest, anger, joy, or distaste. To succeed in this, every journalist, editor, and reader needs to process and think about the reporting that is done. In this survey, twenty different articles, divided equally between the daily newspapers Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter, have been analyzed. The analysis has focused on how the articles have reported, debated, or just discussed violence in intimate relationships and wife abuse during the 1970s. Previous research shows that the daily press has responsibility in critical issues in society. The survey has shown that the press reports on causes, consequences and detailed scenarios around violence in close relationships and that it works with major issues in debating and discussions as well. Over the investigated period, the daily press has also changed how the reporting presented, what is seen as important to convey and how.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Våld i nära relation ger upphov till akuta och långsiktiga hälsoproblem hos offren. Syfte: Undersöka kvinnors upplevelse av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: För att besvara studiens syfte användes en deskriptiv design med en allmän litteraturstudie som metod grundad på originalartiklar med kvalitativa studier. Resultat: Resultatet delades in i två teman; positiva och negativa bemötanden. Positiva bemötanden delades in i kategorierna empati och fungerande skyddsnät. Känsla av empati skapades när bemötandet upplevdes som medkännande, när personalen tog sig tid, var stöttande och motiverande, utförde bekräftande handlingar och vid en god personal-patient relation. Känslan av att sjukvården fungerade som skyddsnät framkom när bemötandet var informativt, professionellt, när kvinnorna erhöll praktisk hjälp och när kvinnan upplevde känslan av tillit. Negativa bemötanden kategoriserades till negativa känslor, diskriminering och bristande skyddsnät. Negativa känslor uppstod när kvinnan upplevde en ej fungerande personal-patient relation och när bemötandet var nedvärderande, empatilöst, skuldbeläggande och oförstående. Diskriminering upplevdes när personalen osynliggjorde våldet eller när patienten upplevde kulturellt förtryck. Känsla av bristande skyddsnät upplevdes när kvinnorna kände sig svikna av systemet, upplevde brist på tid och information och ett icke- professionellt bemötande. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor uppfattade bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal på olika sätt. Majoriteten upplevde bemötandet som negativt så vidare forskning behövs i området för att identifiera vilken kunskap och utbildning personalen behöver. Detta för att kvinnan ska få bästa möjliga förutsättningar för ett gott bemötande och bra vård efter våld i nära relation. / Introduction: Violence against women is a public health issue. Intimate partner violence generates acute and long-term health problems. Aim: Investigate women's experience of treatment received from health care professionals after being exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with descriptive design using original articles with qualitative studies was used to answer the aim of the study. Result: The result was divided in two themes; positive and negative experiences. Positive experiences were divided into categories empathy and functioning safety net. The feeling of empathy emerged when the encounter was experienced as compassionate, the personnel took their time, was supportive and motivated, performed confirming actions and there was a satisfying professional-patient relation. The feeling of a functional safety net emerged when the encounter was informative, professional, the women obtained practical help and a feeling of trust was experienced. Negative experiences were categorized to negative emotions, discrimination and lack of safety net. Negative emotions occurred when women experienced dysfunctional professional-patient relation and the encounter was derogatory, unempathetic, blaming and the professionals did not understand the women’s situation. Discrimination was experienced when the personnel overlooked the violence or the patient experienced cultural oppression. Lack of safety net was experienced when women felt betrayed by the system, lack of time and information and not receiving a professional encounter. Conclusion: Women exposed to violence experienced treatment from healthcare professionals in different ways. The majority had negative experiences which reveals that further research is needed to identify the gaps in knowledge and to further educate personnel who are active in healthcare.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet kan uttrycka sig på flera olika sätt och leda till omfattande hälsoproblem. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att screena, identifiera och stödja våldsutsatta kvinnor. Det är avgörande att hälso- och sjukvårdspersonal skapar en trygg miljö för patienterna. Syfte: Syftet var att synliggöra hinder för sjuksköterskor att identifiera mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och fyra mixade originalartiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet är strukturerat utifrån tre huvudteman: Kunskap- och utbildningsbrist, Organisatoriska hinder samt Känslomässiga hinder. Sjuksköterskor vittnar om kunskapsluckor, bristande rutiner, knappa resurser, utmaningar i arbetsmiljön, tidsbrist, attityder och rädslor. Slutsats: Sjuksköterskor möter hinder vid identifiering av våld i nära relation. Fördjupad kunskap, större organisatoriskt stöd och ökad medvetenhet är viktigt för att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem, manifesting in various forms and causing significant health problems. Healthcare plays an important role in screening, identifying, and supporting battered women. It's essential that healthcare professionals create a safe environment for patients. Aim: The purpose was to highlight barriers for nurses in identifying men's violence against women in partner relationships. Method: A literature review based on four qualitative, four quantitative and four mixed-methods original articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Results: The results are structured around three main themes: Lack of knowledge and education, Organizational barriers and Emotional barriers. Nurses report about knowledge gaps, lacking protocols, resource limitations, work environment challenges, time constraints, attitudes and fears. Conclusions: Nurses encounter barriers in identifying intimate partner violence. Enhanced knowledge, greater organizational support, and increased awareness are important for improving work with battered women.