Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett globalt folkhälsoproblem där kvinnor världen över faller offer för våldet. Det som kännetecknar våld i nära relation är att det finns en relation och känslomässigt band mellan offer och förövare. Våldet kan ge uttryck fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och socialt. Tidigare forskning visade att cirka var tredje kvinna som varit i en relation har utsatts för någon form av våld. Enligt Världshälso-organisationen (WHO) bör hälso- och sjukvården vara drivande i arbetet mot våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan identifiera tecken på att kvinnor blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod till studien. Åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel valdes ut. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonal var ofta de första som mötte kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjukvården arbetar utifrån olika screeningmetoder där bland annat frågor ställs för att utforska kvinnans situation och hälsa. Det var viktigt att screening genomfördes för att identifiera om eventuell våldsproblematik fanns. Utifrån artiklarnas resultat framträdde tre subteman och ett huvudtema som svarade till studiens syfte. Konklusion: Studiens resultat visade att hälso- och sjukvården var medvetna om kvinnans utsatthet för våld i nära relation. Sjukvården hade ett flertal metoder som rekommenderades att arbeta efter, dock fanns det hinder som resulterade i att screening inte användes på rätt sätt och i vissa fall inte användes alls. Det finns förbättringsområden i sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem where women all around the world fall victims to violence. Intimate partner violence is the relationship and emotional bond between victim and perpetrator. Violence can manifest in several different ways, such as physical, mental, sexual, material, economic or social. Previous research showed that about every third woman who had been in a relationship were victims to some form of violence. According to the World Health Organization (WHO) health care services should be a driving force in the work against intimate partner violence.  Aim: The aim of the study was to investigate how health care professionals can identify expose of intimate partner violence among women.  Method: A literature review was conducted. Eight qualitative and one quantitative article were selected.  Results: Health care professionals are often the first to meet the woman who has been subjected to violence. The health care services used various screening methods where, questions are asked to explore the woman's situation. Based on the results of the articles, a main theme and three sub-themes were constructed.  Conclusion: The result of this study shows that the health care services are aware of the woman's exposure to violence. The health care system has several methods that they should work with, however there are many obstacles that result in both screening not being used correctly and in some not being used at all. There are areas for improvement in health care work with women exposed to violence.

Bakgrund: Trots att barn har ett skyddsnät i form av lagar och riktlinjer har vart tionde barn iSverige någon gång upplevt våld i nära relation. Våldet kan ta sig i uttryck på olika sätt, till exempel fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Barns utsatthet påverkades av flera olika faktorer blandannat personliga egenskaper, kultur och normer. Syfte: Studiens syfte var att utforska vilka konsekvenser som kan drabba barn som upplever våld inära relation, ur barnens perspektiv.  Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturöversikt. Efter systematiska litteratursökningar inkluderades sju vetenskapliga artiklar i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier följt av fem subkategorier. I resultatetframgick det hur barn tänker, känner och agerar i våldsamma situationer. Det framgick även vilka konsekvenser våldet kunde föra med sig över tid. Konklusion: Barn uppgav att de vid den omedelbara våldssituationen att de hade flera olika tankar, känslor och beteenden. De kunde känna sig rädda, ledsna och arga. Våldet visade sig även föra med sig andra konsekvenser som utvecklades över tid till exempel emotionell och beteendemässig problematik, samt sämre prestation i skolan. De utvecklade även överlevnadsstrategier. / Background: Even though children have a safety net in the form of laws and regulations, every tenth child in Sweden has at some point experienced intimate partner violence. The violence can manifest itself in various ways, for example physically, mentally, or sexually. Children's vulnerability is affected by several different factors, including personal characteristics, culture,and norms. Aim: The aim of the study was to explore the consequences that can affect children who experience intimate partner violence, from the children's perspective. Method: The method used was a literature review. After several systematic literature searches, seven scientific articles were included in the study. The articles were quality reviewed, analyzedand compiled into categories. Results: The results were presented in two categories followed by five subcategories. The results showed how children think, feel and act in violent situations. It was also clear what consequencesviolence could bring over time. Conclusion: Children stated that in the immediate situation of violence they had several different thoughts, feelings, and behaviors. They felt scared, sad and angry. The violence also turned out tohave other consequences that developed over time, such as emotional and behavioral problems aswell as poorer performance in school. They also developed survival strategies.

The aim of this study is to, from a profession’s perspective, inquire into emotions and emotional labor for social workers who work with women who are subjected to men’s violence in intimate relationships. Through this we have developed knowledge concerning the work conditions for social workers working with violence in intimate relationships. This study is based on interviews with six social workers in one municipality by a semi-structured method. By the material we got from interviewing we did an analysis of this together with previous studies and also by two theoretical frameworks; Emotional labor by Hochschild and Coping strategies by Lazarus and Folkman. The analysis proves that social workers who work with women who are subjected to men’s violence in intimate relationships get emotionally affected by the work and need to handle these different kinds of emotions with several strategies. The analysis also proves that emotional labor and using coping strategies is one of the social workers daily work tasks. Emotions, emotional labor, and coping strategies therefore influence the prerequisites as a whole within social work as a profession as these work assignments many times come as both invisible, non-qualifying and also, even at times, without paid salary.

Syftet med studien var att undersöka hur barnets bästa konstrueras i vårdnadsutredningar där en förälder utövat våld eller uttryckt hot om våld mot någon i familjen. Fokus i studien var vilken betydelse barnets röst ges i bedömningen av barnets bästa. Studiens empiri bestod av tio vårdnadsutredningar som ingått som underlag i tingsrättsdomar under andra hälften av år 2020. Studien utgick från en kritisk diskursanalytisk ansats tillsammans med en förståelse av barn från det barndomssociologiska perspektivet. Analysen av empirin gjordes med Faircloughs tredimensionella modell och ett urval av analysverktyg från den modellen samt utifrån det barndomssociologiska perspektivet. Studien visar att det inte är entydigt hur barnets röst kommer fram i bedömningen av barnets bästa i utredningarna. Barnet tilldelas två positioner i empirin, vilka benämns barnet som subjekt och barnet som objekt. Ofta avgör barnets ålder och mognad om barnet blir subjekt eller objekt. Det framkommer också att ibland skrivs barnets berättelser om våldshändelser om till mildare formuleringar i slutbedömningen. / The aim of this study was to examine how the best interests of the child are constructed in custody investigations where a parent has used violence or expressed threats of violence against someone in the family. The focus of the study was what significance the child’s voice was given in the assessment of the child’s best interests. The study’s empirical data consisted of ten custody investigations that were included as a basis in district court judgements during the second half of 2020. The study was based on a critical discourse analytical approach together with an understanding of children from the childhood sociological perspective. The analysis of empirical data was done using Fairclough's three-dimensional model and a selection of analytical tools from that model as well as from the childhood sociological perspective. The study shows that it is not clear how the child's voice emerges in the assessment of the child's best interests in the investigations. The child is assigned two positions in the empirical data, which are referred to as the child as a subject and the child as an object. Often, the age and maturity of the child determine whether the child becomes a subject or an object. It also emerges that sometimes the child's stories of violent events are rewritten into milder wording in the final assessment.

Syftet med studien är attundersöka vad som påverkar socialsekreterarens riskbedömningsarbete inom socialtjänsten med målgruppen våld i nära relation. Jag kommer även redovisa socialarbetarens handlingsutrymme i förhållande till standardiserat bedömningsarbete, redogöraför verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt deövriga faktorer som påverkar bedömning. Syftet är även att kunna använda mig av enkäten för att undersökaom det finns ett samband mellan olika faktorer såsom tillförlitligheten av den egna bedömningenkopplad till erfarenhet och utbildning. För att kunna uppnå syftet besvaradestvå frågeställningar;hur ser socialtjänstens bedömningsarbete ut med våldsutsatta, särskilt vid användning av verktyget FREDA-bedömningsmetoder?Vilka faktorer utöver standardiseratarbete påverkar socialarbetarenshandlingsutrymme vid bedömning?Till uppsatsen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie utifrån en deduktiv ansats.Enkäten bestod av 14innehållande frågor. Enkäten distribuerats ut via mejloch Facebook.se för yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med riskbedömning av fortsatt våld i nära relation. Sammantaget skickades enkäten till samtliga 26 kommuner inom Stockholms ländär tiomedverkade. Dessavar fördeladepå 29 socialsekreterare. Enkäten besvaradesi sin helhet av 32socialsekreteraredär tre kom från okänd/okända kommuner i Sverige. Med hjälp av statistisk analysoch diagramhar resultatet sammanställtsochtvå olika korstabeller harutformats för att undersöka sambandsanalys. Enkäten uppnådde 86 %besvarade frågor i sin helhet.Resultatet har analyserats utifrånkunskapsläge, tidigare forskning samtLipskys teori omgräsrotsbyråkrati. Resultatetvisaratt majoriteten av socialsekreterareär överens om att det finns flera faktorer utöver bedömningsinstrument som påverkar riskbedömningen.Studiensslutsats landar i att majoriteten av socialsekreterare väljer att användasig av individuell bedömning med stöd av verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt att det förs en diskussion om att faktorer, erfarenhet och utbildning/vidareutbildningarligger till grund för den individuella bedömningen. / The purpose of the study is to investigate what affects the social workers risk assessment work in the social service with the target group violence in close relation. I will also report on the social worker's extent of action in relation to standardized assessment work. I will be describing the tool FREDA assessment methods and the other factors that influence the social worker's assessment. The purpose is also to be able to use the survey to investigate whether there is a connection between various factors such as the reliability of one's own assessment and one's own assessment linked to experience and education. To achieve the purpose, two questions were answered; whatdoes the social services assessment work look like with violence, especially when usingthe tool FREDA assessment methods? What factors besides standardized work affect the social worker's scope for assessment?For the thesis I have used a quantitative survey study based on a deductive approach. The survey consisted of 14 containing questions and was distributed via e-mail and Facebook.se for professional social workers who work with risk assessment of continued violence in close relation. In total, the questionnaire was sent to all 26 municipalities in Stockholm County, of which ten participate. They were distributed to 29 social secretaries. The survey was answered in itsentirety by the 32 social workers, where three came from unknown / unknown municipalities in Sweden. Using statistical analysis and graphs, the results have been compiled and two different cross tables have been designed to investigate relationship analysis. The survey achieved 86% answered questions in its entirety. The results have been analyzed on the base of knowledge, previous research and Lipsky's theory of grassroots bureaucracy. The result shows that most of the social workers agree that there are several factors besides assessment instruments that affect risk assessment. The study concludes that the majority of social secretaries choose to use individual assessment with the aid of the tool FREDA assessment methods, and that there is a discussion that the factors of experience and education / further education are the basis for the individual assessment.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhälls- och individproblem både nationellt och internationellt. Många kvinnor världen över befinner sig i en våldsutsatt situation och mörkertalet är stort. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan uppleva det känslomässigt svårt att bemöta kvinnor som lever med våld i nära relation samt att initiera ett samtal med dem. Däremot har vårdpersonal en unik position att kunna erbjuda dessa våldsutsatta kvinnor rätt stöd och hjälp när de söker sig till sjukvården.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relation upplever bemötandet av vårdpersonal när de berättar om sin våldsutsatthet.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Elva artiklar granskades och analyserades med hjälp avBettany-Saltikov och McSherry's metod. Resultat: Tre områden identifierades vid bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation: vårdande möte, icke vårdande möte samt vikten av stöd. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig och ibland avgörande roll i bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation. När kvinnan upplever ett dåligt bemötande med skuldbeläggande, misstroddhet och förminskande av våldet kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser av att vårdpersonalen uppmuntrar, inger hopp, stödjer och vägleder på rätt sätt kan påverka kvinnan till att vilja och orka göra något åt sin situation. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem för individer nationellt och internationellt. Många kvinnor runt om i världen lever med våld i nära relationer och den mörka siffran är hög. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan ha känslomässigt svårt att närma sig kvinnor som lever med våld i nära relationer samt inleda ett samtal med dem. Å andra sidan har vårdpersonal en unik position för att kunna erbjuda dessa misshandlade kvinnor rätt hjälp och stöd när dessa individer söker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relationer upplever mötet med vårdgivare när de avslöjar våld i hemmet. Metod: En systematisk litteratur översyn genomfördes med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Elva artiklar granskades och analyserades med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Resultat: Tre områden identifierades som viktiga i mötet mellan kvinnor som lever med våld i nära relationer: det omtänksamma mötet, det icke-omtänksamma mötet och vikten av stöd. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal spelar en viktig och ibland avgörande roll i hanteringen av kvinnor som lever med våld i nära relationer. När kvinnan upplever ett dåligt möte där skuld, misstro och minimering av våldet uppstår kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser där leverantörerna uppmuntrar, inger hopp, stöd och ger vägledning i rätt riktning kan påverka kvinnan att vilja och ha förmågan att göra något åt sin situation.

This study focuses on women’s own description of their experienced feelings. The described feelings in relation to being subjected to violence of a man in a close relationship. The standing points when working on the study has been that the women’s emotions can interfere with the opportunity to leave the violent man. The aim of the study is therefor to examine the emotions women experienced related to domestic abuse and how the emotions affect them. Furthermore, is this study based on theoretical grounds such as Symbolic interactionism, Mirror-image perception and Sociology of emotions. Secondary data has been collected based on autobiographies of women who has experienced violence of a man in a close relationship to obtain the purpose of the study. The data have then been analyzed in a thematic analysis which resulted in two main themes positive/neutral emotions and negative emotions. The result presents how the women experienced with violence described their feelings. The feelings can be understood in relation to the previous studies and presented theories. “Symbolic interactionism” as a standing point understands the result such as the described emotions of the women occurs through interaction with the violent man. The results show that the woman's emotions are dependent on the interaction with the violent man and that these are then created through isolation from the outside world and emotional ties. The emotions prove to be crucial for women as they greatly affect their ability to leave and their well-being. / Den här uppsatsen fokuserar på beskrivningar och berättelser av upplevda känslor från kvinnor som har varit utsatta för våld av en man de haft en nära relation med. I arbetet med uppsatsen är utgångspunkten att våldsutsatta kvinnors känslor skulle kunna påverka deras upplevda möjlighet att lämna relationen. Syftet är därför att ta reda på vilka känslor kvinnorna beskriver kopplat till våldsutsattheten och hur de påverkar dem. Vidare bygger uppsatsen på en teoretisk grund utifrån symbolisk interaktionism, jaget och spegeljaget samt emotionssociologiskt perspektiv. För att uppnå syftet med uppsatsen har sekundärdata samlats in från biografier av kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation av en man. Data har sedan analyserats i form av en tematisk analys som landat i två huvudteman, positiva/neutrala känslor och negativa känslor. I resultatet presenteras det hur kvinnor beskriver sina känslor utifrån att de har erfarenhet av våld utfört av en man i en nära relation. Det går att förstå dessa känslor utifrån tidigare forskning samt de utvalda teorierna som presenteras. Resultatet visar på att kvinnans känslor är beroende av interaktionen med den våldsamma mannen och att dessa då skapas genom isolering från omvärlden och känslomässiga band. Känslorna visar sig vara avgörande för kvinnorna då de i hög grad påverkar deras möjlighet att lämna och deras välmående.

Tidigare forskning om våld i nära relation berör främst mäns våld mot kvinnor. Det finns en kunskapslucka om förekomsten av och kunskapen om mäns våldsutsatthet. Majoriteten av studier om våld mot män omfattas av kvantitativa studier. Den här studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur våldet mot män i heterosexuella relationer tar sig uttryck och hur mannens uppbrottsprocesser kan se ut, för att jämföra det med den kunskap som finns tillgänglig om kvinnors våldsutsatthet. Studien syftar även till att undersöka vilken hjälp och stöd som finns att tillgå. De teoretiska utgångspunkter som används innefattar teorier om våld, normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen, norm- och genusteorier. Urvalet innefattar fem våldsutsatta män som tidigare erfarit våld i heterosexuell relation. Studiens resultat tyder på att samtliga former av våld förekommer i de relationer där män utsätts för våld. Deras uppbrottsprocesser överensstämmer väl med teorier om kvinnors uppbrottsprocesser, vilket antyder att männen upplever samma svårigheter att lämna relationen. Ett utmärkande drag för våldsutsatta män kan kopplas till normer och förväntningar på könsroller, samt att det bidrar till ökade skam- och skuldkänslor. Mörkertalet av våldsutsatta män kan därmed förklaras genom att män inte söker hjälp och stöd på grund av skam, lågt förtroende för rättsväsendet eller okunskap om vart de kan vända sig. De konsekvenser som framkommer till följd av våldet överensstämmer väl med forskningen om kvinnor, där konsekvenserna tenderar att bli långvariga. Genom att normalisera mannen som våldsutövare försvåras möjligheten för våldsutsatta män att få rätt hjälp att hantera eller komma ur den destruktiva relationen. / Previous research on intimate partner violence mainly concerns mens violence against women. There is a knowledge gap about the occurrence and knowledge of mens experience violence, the majority of studies are quantitative studies. This study aims to, through qualitative interviews, examine how the violence against men in heterosexual relationships takes form and how the processes of breakup can be compared with the knowledge available about womens violence, and investigate the available support. The theoretical perspectives include theories of violence, the normalization- and breakup processes, norm- and gender theories. The sample includes five mens experience on intimate partner violence in heterosexual relationships. The results indicate that all forms of violence occur to men subjected to intimate partner violence. The processes of breakup resembles the theories of womens processes, which indicates that men experience the same difficulties in leaving the relationship. A distinctive characteristic of men who are victims of intimate partner violence can be linked to the norms and expectations of gender roles and that contributes to increased shame and guilt feelings. The number of men exposed to violence can thus be explained by the fact that men do not seek help and support because of shame, low confidence in the legal system or lack of knowledge about where they can turn to for help. The consequences that result from the abuse are similar to research on women, where the consequences tend to be prolonged. By normalizing the man as the perpetrator, makes it difficult to get the right help and leave the destructive relationship.

Although the social issue of intimate partner violence has come to receive increased attention in the social debate in recent decades, there are still different ideas regarding who is to be actually considered a victim of it. Intimate partner violence is often to be assumed as a phenomenon that occurs in heterosexual relationships only, leaving the abuse in homosexual relationships to be trivialized. This study seeks to fill the gap of knowledge about intimate violence in lesbian relationships together with the aim of shedding light on the existing support efforts, the prevailing heteronorm and its impact on our perception of intimate partner violence.    Using semi-structured interviews with professionals who meet women that has been a victim of violence in a lesbian relationship we wanted to investigate in what ways their approach against the target group is affected by the professionals prior knowledge and the general heteronorm in our society. Furthermore, the purpose is also to investigate whether these factors may in turn influence how the support efforts for this target group are designed. The results of this study showed that the professionals do not always have sufficient adequate knowledge of the potential needs of the target group, which in turn may affect the support available to women who have been subjected to violence. Furthermore, the result is presented based on connections to previous knowledge and the theories Social Constructivism and Gender Theory. These theoretical perspectives were used in order to inherit a critical approach to norms and structures in the society, and through different concepts gain a deeper understanding of how different norms can become established in our society. / Även om samhällsproblemet våld i nära relation har kommit att få en ökad uppmärksamhet i samhällsdebatten under de senaste decennierna råder det fortfarande skilda föreställningar kring vem som faktiskt anses vara offer för det. Ofta antas våld i nära relationer vara ett fenomen som enbart inträffar i heterosexuella förhållanden, vilket gör att våldet i homosexuella relationer bagatelliseras och osynliggörs. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckan om våld i nära lesbiska relationer tillsammans med syftet att belysa befintliga stödinsatser, den allmänna heteronormen och dess påverkan på uppfattningen om våld i nära relationer.   Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som möter kvinnor som har blivit utsatta för våld i lesbiska relationer ville vi undersöka på vilket sätt bemötande av denna målgrupp påverkas av yrkesverksammas förkunskaper samt den allmänna heteronormen i vårt samhälle. Vidare är syftet även att undersöka om dessa faktorer i sin tur kan komma att påverka hur stödinsatserna för denna målgrupp utformas. Resultaten av denna studie visade på att de yrkesverksamma inte alltid har tillräcklig adekvat kunskap om målgruppens eventuella behov, vilket i sin tur kan påverka vilket stöd som finns att erbjuda kvinnor som har blivit utsatta för våld. Vidare presenteras resultatet baserat på kopplingar till tidigare kunskap och teorierna Socialkonstruktivism och Queerteorin. Dessa teoretiska perspektiv användes för att erhålla en kritisk inställning till normer och strukturer i samhället, och genom olika begrepp få en djupare förståelse för hur olika normer kan etableras i vårt samhälle.

Bakgrund: Att leva utan våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet. Utsatthet för våld i nära relation orsakar negativa hälsokonsekvenser däribland depression, ångest samt en ökad känsla av skam. Kvinnor som varit med om våld i nära relation tenderar att söka vård för kroniska eller akuta skador orsakat av våldet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan är bekväm i den professionella rollen för sjuksköterska-patientrelationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet i vården. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten genomfördes med originalartiklar, med kvalitativ ansats. Analysförfarandet var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys urskilde två kategorier: 1) Hälso- och sjukvårdspersonalens faktorer och egenskaper med underkategorierna: trygghet och tillit; lyssna; attityder samt; icke-påverkbara faktorer. 2) Samtalet och dess innehåll med underkategorierna: stöd och information; att få frågan samt; tid och rum. Slutsats: Mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan inge känsla av tillit och trygghet men även förstärka känslan av skam. Genom att inte skuldbelägga samt avsätta tid till kvinnan minskar känslan av skam. Vidare forskning bör fokusera på hinder för sjuksköterskor i bemötandet med offer för våld i nära relation. / Background: Living without violence and discrimination is a fundamental human right. Exposure to intimate partner violence causes negative health consequences including depression, anxiety and an increased sense of shame. Women who have experienced intimate partner violence tend to seek treatment for chronic or acute injuries caused by the violence. It is important that the nurses are competent in their professional role in order to foster the nurse-patient relation. Aim: The aim of this study was to investigate how women who have been exposed to intimate partner violence experience healthcare encounter. Method: The qualitative literature review was implemented with original articles, with a qualitative approach. The analysis procedure was a qualitative content analysis. Results: The analysis of the study distinguished two categories: 1) The healthcare professional factors and characteristics with the subcategories: safety and trust; listening; attitudes and; non-influencing factors. 2) The conversation and its content with the subcategories: support and information; to receive the question and; time and space. Conclusion: Meeting with healthcare professionals can generate a feeling of trust and safety, however, it can also increase a feeling of shame. When the healthcare professional does not impose guilt upon the woman and provides the time necessary, the feeling of shame is reduced. Further research should focus on the barriers for nurses in dealing with victims of intimate partner violence.