Intimate partner violence is one of the most common forms of violence againstwomen and is a widespread social problem that affects women among allsocioeconomic, religious and cultural groups. It is the social services responsibilityto meet these women and to especially consider the well-being of women who havebeen exposed to violence or abuse by a partner. Research within the field shows thatthere are several reasons why it may be difficult for abused women to break therelationship with the abuser. One reason is the feelings of guilt and shame thatcommonly submerge in an abusive relationship. Research suggests that women whohave been victims to domestic abuse may need informal support before they seekfurther support from professionals. How this first uncovering of the violence isreceived may be crucial to the woman's further actions and reasoning about hersituation. In today's society we live a big part of our lives online where we interactwith each other on a daily basis. Several people turn to digital platforms to receiveadvice and support for their real issues when they may feel like they can't turn topeople around them in real life. These digital platforms have been seen gettingincreasingly used by survivors of intimate partner violence to share theirexperiences as well as seek support and advice. This study is a netnographic study about women exposed to intimate partnerviolence and their help seeking behaviors on the Swedish online forums Flashbackand Familjeliv. The aim of this study is to explore the responses these women getwhen they seek support and advice about their situation online. The results of thisstudy shows that women who seek support online receive a wide range of responseswhere we could identify stigmatizing as well as destigmatizing elements. Thestigmatizing responses consisted mainly of victim blaming where the woman wastold she had herself to blame whereas the destigmatizing responses consisted ofemotional support and practical advice.

The objective of this study is to examine how professionals approach women that have experienced intimate partner rape. Sexual abuse is an area that has seen an upswing of interest in later years partly thanks to samtyckeslagen (the consent law) and #metoo. At the same time the field is full of misinterpretations and old prejudice that sometimes risks leading to poor professional approach from the professionals. Secondary victimization is an effect of the poor approach that means that the women feel victimized again but by the professionals instead of the perpetrator. Though the area has gained more scientific traction in later years there are still many questions remaining and gaps in knowledge to examine. Through this study we have found that the women continuously experience approaches that makes them feel victimized. We have also found that a lot of the victimization is based in old belief connected to rape myths, the belief that a rape looks a certain way and therefore also that the victim of rape is a certain way. At the same time the women also describe that some professionals have been absolutely essential to their healing. This imbalance in approach is also evident in the earlier research that we have found. Our analysis also found that secondary victimization doesn’t only happen in the meeting between the women and the professionals. The choice of wording in the documentation after the meeting have also proven to be able to wake feelings of both shame and pride with the women. It also became evident that the women that had been exposed to secondary victimization in some cases would go to long lengths to avoid further contact with professionals. This finding means that the secondary victimization risks preventing the authority from helping these women in the future.

The aim of this study is to gain a deeper understanding about the nature of psychological violence in heterosexual relationships. The study's method consists of a qualitative research approach where the data source consists of six autobiographies. A thematic, theory-driven, text analysis of the autobiographies has been made, where the gender power perspective is used as a theoretical grid. The thematic text analysis has generated four main themes with two or three sub-themes. The study contributes to an increased understanding of the factors that determine why women stay in destructive relationships and provides an insight into the vulnerability of women in a patriarchal society. The results of the study highlight that men's acts of violence is a strategy to gain a superior position over women. In addition, it is noted that psychological violence is expressed in different ways and what contributes to the violence becoming invisible to women. The study also shows that the nature of psychological violence enables a power imbalance between the parties, where women adapt their behavior and men's violence against them escalates. Finally, it is noted that there are internal and external factors that determine why women stay in violent relationships, as well as the psychosocial consequences of the violence. / Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för det psykiska våldets karaktär i heterosexuella parrelationer. Studiens metod utgörs av en kvalitativ forskningsansats där datakällan består av sex självbiografier. En tematisk, empiridriven, textanalys av självbiografierna har gjorts, där könsmaktsperspektivet används som ett teoretiskt raster. Den tematiska textanalysen har genererat fyra huvudteman med två till tre underteman. Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i destruktiva relationer och dessutom ge en inblick i kvinnors utsatthet i ett patriarkalt samhälle. Studiens resultat lyfter att männens våldshandlingar är en strategi för att få en överordnad position gentemot kvinnorna. Dessutom uppmärksammas att psykiskt våld uttrycks på olika sätt och framför de faktorer som bidrar till att våldet blir osynligt för kvinnorna. Studien visar även att det psykiska våldets karaktär möjliggör en maktobalans mellan parterna, där kvinnorna anpassar sina beteenden gentemot männen och att våldet gentemot kvinnorna eskalerar. Slutligen uppmärksammas att det finns inre och yttre faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i våldsamma relationer, samt vilka psykosociala konsekvenser våldet ger.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en extra sårbar grupp i frågan om att utsättas för våld i nära relation. Denna uppsats syftar till att undersöka professionellas perspektiv och upplevelser i arbetet med våldsutsatta vuxna som också har en intellektuell funktionsnedsättning. Vi genomförde en kvalitativ studie där sex informanter från offentlig och ideell sektor, som alla har erfarenhet av stödjande arbete med målgruppen, intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och med stöd av empowerment-teori samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Detta resulterade i tre huvudteman: Behovet av synliggörande, Främjandet av ett gott stöd och Organisatoriska förutsättningar för arbetet. Dessa teman speglade behovet av att synliggöra och stärka målgruppen, att arbeta mer förebyggande och hur de professionella resonerar kring sin förmåga att erbjuda stöd och hjälp. Resultatet pekade även på behovet av mer samverkan mellan sektorer och hur organisatoriska skillnader kan påverka handlingsutrymmet för de professionella. Några viktiga slutsatser är att arbetet behöver bli mer individanpassat för att kunna möta de särskilda behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och att samhället som helhet behöver ta ett större ansvar för att nå ut till målgruppen och lyfta samt motverka deras ökade sårbarhet att utsättas för våld i nära relation. / Individuals with intellectual disabilities constitute an especially vulnerable and marginalised group concerning the risk of being exposed to domestic violence. This paper aims to examine the perspectives and experiences of professionals working with adults who are both victims of domestic violence and have an intellectual disability. We conducted a qualitative study in which six informants from the public and non-profit sectors, all with experience in providing support to this target group, were interviewed. The collected data were analysed using thematic analysis, supported by empowerment theory and Lipsky’s theory of street-level bureaucracy. This resulted in three main themes: The need for visibility, The promoting of competent support and Organizational working conditions. These themes reflected the need to raise awareness of and empower the target group, work more preventively, and how professionals reason about their ability to offer support. The findings also indicated the necessity for increased collaboration between sectors and highlighted how organizational differences can affect the discretion of professionals. Some key conclusions include the imperative for more individualized approaches to meet the specific needs of those with intellectual disabilities, and that society as a whole needs to take greater responsibility in reaching out to the target group. This involves raising awareness and counteracting their increased vulnerability to domestic violence.

7 år har passerat sedan metoo-rörelsen inleddes, vilket lett till uppmärksammandet av våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Sveriges politiker har sedan dess infört en rad åtgärder i syfte att motverka våldet, något som tyder på att våld i nära relation är en viktig politisk fråga även idag. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas beskrivning av våld i nära relation, samt vilken kunskap denna beskrivning vilar på. Genom en tematisk analys har nio kammarprotokoll och sex motioner analyserats, under tidsperioden 2022-01-01 – 2023-12-31. Resultatet har i sin tur analyserats utifrån tidigare forskning som antyder att den svenska kriminalpolitiken idag kommit att bli politiserad och medfört ett skifte från partipolitisk enighet till oenighet, från expert till politiker och från gärningsman till brottsoffer. Tidigare forskning anser även att Socialdemokraterna och socialdemokratiska partier har kommit att bedriva en hårdare kriminalpolitik som liknar konservativa partiers. Analys har även skett utifrån det teoretiska begreppet valence-issue och Socialdemokraternas respektive Sverigedemokraternas bakomliggande ideologier. Utöver detta har även det teoriinspirerade analysverktyget WPR använts, i syfte att finna orsaksförklaringar i de lösningar Socialdemokraterna föreslår.    Resultatet visar att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna över lag är samstämmiga, framför allt när det kommer till partiernas framställningar och lösningar av våld i nära relation. Detta tyder på en politisk högervridning av den svenska kriminalpolitiken där Socialdemokraterna kommit att närma sig Sverigedemokraternas kriminalpolitik. Resultatet visar även att partierna generellt inte hänvisar till något kunskapsunderlag i sina uttalanden. Sverigedemokraterna använder sig däremot av empirisk forskning och expertutlåtanden i större utsträckning, för att potentiellt legitimera uttalandena och stärka dess saklighet. Socialdemokraterna använder sig snarare av egna åsikter och erfarenheter vilket kan tänkas stärka det emotionella i partiets uttalanden. Med hänsyn till ovan och de lösningar partierna föreslår tycks resultatet ge belägg åt att den svenska kriminalpolitiken kommit att bli politiserad. Resultatet har däremot inte gett stöd åt teorin valence-issue.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tankesätt ämnar denna uppsats att studera hur nyhetsmedier rapporterar om manliga offer respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation. Syftet med studien är att utreda om nyhetsmediet Aftonbladet i sin nyhetsrapportering bidrar till stigmatiseringen av kvinnliga och manliga offer för dödligt våld i nära relation. I denna studie ska det även analyseras hur Aftonbladet väljer att tilldela skuld i fallen för att undersöka hur de ser på maskulinitet och femininitet. Studien ämnar att bidra med kunskap om huruvida Aftonbladet främjar eller hämmar jämställdhet i samhället, stigmatisering kring könen och om de bidrar till de patriarkala idéerna. För att besvara forskningsfrågorna analyserades elva artiklar mellan åren 2016 till 2023. Resultatet visar att manliga offer refereras på ett opersonligt sätt där den kvinnliga gärningsmannen står i fokus i artiklarna. De manliga offren tilldelas även skuld i brottet i och med de attribut som de tilldelas och hur de representeras inför och under morden där de misshandlade kvinnan, vilket används som rättfärdigande för tilldelningen av skuld. Därmed bidrar Aftonbladet inte till stigmatiseringen kring manliga offer och främjar jämställdhet i samhället. Resultatet av de kvinnliga offren visar att de tilldelas attribut som är personliga, och därmed ger läsaren en “vi”-känsla. På grund av det får kvinnliga offer ingen tilldelning av skuld i brott. Dock innebär detta att Aftonbladet bidrar till stigmatiseringen då de kvinnliga offren även får attribut som svaga och rädda samt inte främjar jämställdhet. Däremot främjar Aftonbladet jämställdhet i och med att de kvinnliga offren får mer utrymme i artiklarna och könsmaktsordningen bryts. / Using a discourse analysis approach, this thesis aims to study how news media report on male and female victims of fatal domestic violence. The purpose of the study is to investigate whether the news media Aftonbladet in its news reporting contributes to the stigmatisation of female and male victims of fatal domestic violence. And how Aftonbladet chooses to assign blame in the crimes, to see how they view masculinity and femininity. The study aims to contribute to understand whether Aftonbladet promotes or inhibits gender equality in society, stigmatisation around the genders and whether they contribute to patriarchal ideas.  In order to answer the research questions, eleven articles between 2016 and 2023 were analysed. The results show that male victims are referred to in an impersonal way where the female offender is the focus of the articles. The male victims are also assigned guilt in the crime through the attributes they are assigned and how they are represented before and during the murders where they abused the woman, which is used as justification for the assignment of guilt. Thus, Aftonbladet does not contribute to the stigmatisation of male victims and promotes gender equality in society. The result of the female victims shows that they are assigned attributes that are personal, thus giving the reader a "we" feeling. Because of this, female victims do not receive an attribution of guilt in crime. However, this means that Aftonbladet contributes to stigmatisation as the female victims are also given attributes such as weak and afraid and do not promote gender equality. However, Aftonbladet promotes gender equality because the female victims are given more room in the articles and the gender power structure is broken.

I januari 2020 bekräftades första fallet av Covid-19 i Sverige, ett virus som klassades som en samhällsfarlig sjukdom. Till följd av smittspridningen begränsades människors rörlighet i samhället vilket i sin tur ledde till större isolering. En konsekvens av isolering är en förhöjd risk för våld i nära relation. Våld i nära relation klassades redan innan Covid-19-pandemin som ett omfattande samhällsproblem och ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Statistik har visat på en ökning av våld i nära relation under pandemin. Syftet med studien är att undersöka om kvinnojourer och socialtjänst upplevt någon förändring i kontakten med utsatta kvinnor under pandemin samt vilka åtgärder som bör fokuseras på för att motverka att våld i nära relation ökar under en pandemi. En kvalitativ metod användes där sammanlagt sju kvinnojourer och socialarbetare blev intervjuade om sitt arbete med utsatta kvinnor. Resultatet visade en osäkerhet om våld i nära relation har ökat under pandemin, däremot visade resultatet att våldet blivit grövre och mer kontrollerande. Åtgärder för att förhindra att våld i nära relation eskalerar under en samhällskatastrof är att öka tillgängligheten hos de stödorganisationer som hjälper utsatta kvinnor. I dagsläget går det ej att dra generella slutsatser kring hur Covid-19 har påverkat våld i nära relation då det är en pågående pandemi. / In January 2020 the first case of Covid-19 was confirmed in Sweden, a virus that was classified as a socially dangerous disease. Because of the spread of the infection people’s mobility in the society was limited which led to a big isolation. A consequence of isolation is an increased risk of domestic violence. Domestic violence was classified as a great societal problem and a serious crime against human rights even before the Covid-19-pandemic. Statistics have shown an increase of domestic violence during the pandemic. The purpose of this study is to investigate if women's shelters and the social services noticed any changes in the contact with women exposed to domestic violence during the pandemic, as well as what measures that should be taken to prevent an increase in domestic violence during the pandemic. A qualitative method was used with a total of 7 women’s shelters and social services that were interviewed about their work with women exposed to domestic violence. The result showed an uncertainty if domestic violence had increased during the pandemic, it did however show that the violence had become grosser and more controlling. Measures to prevent domestic violence escalating in a social disaster is to increase the availability of the support organizations that are helping vulnerable women. It is not possible to draw any general conclusion about how Covid-19 has affected domestic violence at this point, as it is still an ongoing pandemic.

Denna kvalitativa studie syftar att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur tre kvinnor tagit sig ur nära relationer till våldsutövande män. Vidare undersöks de möjligheter och hinder som återfinns i processen samt hur uppbrottet kan förstås i relation till samhällets genusordning. Empirin består av tre våldsutsatta kvinnors självbiografier och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska verktyg utgörs av Lundgrens (2004) teori om normaliseringsprocessen, Holmberg och Enanders (2011) teori om uppbrottsprocessen samt Hirdmans (2003) teori om genussystemet. Resultatet visar att kvinnors uppbrottsprocess präglas av ett starkt emotionellt band samt mannens växling mellan värme och våld. Dessa faktorer samt mannens makt- och kontrollstrategier bidrar till maktobalansen i relationen. För att återfå kontroll har kvinnorna olika anpassnings- och motståndsstrategier. Trots att detta i de flesta fall leder till gränsförskjutning och normalisering av våldet, påvisar det att kvinnorna inte är "passiva offer" som stereotypen av den våldsutsatta kvnnan lyder. Denna kvalitativa studie visar mäns våld mot kvinnor kopplat till genusperspektiv. Dock har vi funnit att detta perspektiv inte visar hur kvinnor inte är underordnade i alla lägen samt att dem på en individuell nivå utövar motstånd mot makt och förtryck. / This qualitative study aims to examine three women's processes of leaving relationships to violent men from a gender perspective. Furthermore, this study examines the possibilities and obstacles that may arise during the process, as well as how leaving a violent relationship can be understood in regard to society's gender system. The data consists of three autobiographies of women who are victims of domestic violence and analyzed using thematic analysis. The study's theoretical tools are provided by Lundgren's (2004) theory of the normalization process, Holmberg and Enander's (2011) theory of the leaving process and Hirdman's (2003) theory of the gender system. The results show that the leaving process features a strong emotional bond and the man's transition from love to violence. It is these factors that along with the man's power and control strategies that together contribute to the imbalance of power in the relationship. To regain control, women have different strategies of adaption and resistance. Although in most cases this leads to a shift of boundries and a normalization of the violence, it shows that women are not "passive victims" like the stereotypical abused woman. This qualitative study shows men's violence against women in relation to gender perspective. However, we have found that the theory does not provide a perspective that shows how women are not always subordinated and that on an individual level exert resistance against power and oppression.

Världshälsoorganisationen har definierat mäns våld mot kvinnor som ett världshälsoproblem och är ett förekommande problem i det svenska samhället. Detta utgör en utmaning för folkhälsan och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Historiskt har kvinnor kämpat för jämlikhet och lagstiftning som skyddar dem från våld, men trots formella rättigheter upplever kvinnor fortfarande våld som ger allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Denna litteraturöversikt av kvalitativa studier vill belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever vårdmötet. Elva artiklar har analyserats som kan appliceras till svensk sjukvård och ett resultat har yttrat sig i två huvudteman: "Emotionella upplevelser av vårdmötet” och “Vårdens betydelse för den våldsutsatta kvinnan”, samt fem tillhörande under teman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors känslomässiga upplevelser av vårdmötet påverkas av hur vårdpersonal bemöter dem. Kvinnors upplevelser av vårdmötet inkluderar känslor av att bli ignorerade och skuldbelagda men även upplevelser av att bli sedd och bli lyssnad till när vårdpersonalen tar sig tid, är lyhörd, visar empati och skapar en trygg miljö. På grund av olika hinder som dålig vårdmiljö, rädsla hos kvinnor och okunskap hos vårdpersonal skapar det svårigheter i kommunikationen för att kvinnan ska våga be om hjälp och vårdpersonalen att hjälpa. Det ligger på vården att ta initiativ att lyfta frågan om våld samt skapa kontinuitet för att fånga upp och stödja kvinnor som utsatts för våld i hemmet. Det krävs stora insatser som mer resurser, mer personal och utbildning på organisatorisk nivå och individnivå för att skapa förutsättningar för en god vård samt främja läkningsprocessen och återuppbygga förtroendet hos våldsutsatta kvinnor. / World health organization has defined men's violence against women as a global public health issue and it’s a prevalent problem in the Swedish society. This poses a challenge to public health and a violation of women's human rights. Historically, women have fought for equality and legislation to protect them from violence, but despite formal rights, women still experience violence that results in severe physical and psychological consequences. This literature review of qualitative studies aims to shed light on how abused women experience the healthcare encounter. Eleven articles have been analyzed, that can be applied to Swedish healthcare and the result manifest in two main themes: "The emotional experiences of the healthcare encounter" and "The significance of healthcare for the abused woman," with five related sub-themes. The findings indicate that abused women's emotional experiences of the healthcare encounter are influenced by how healthcare professionals treat them. Women's experiences of the healthcare encounter include feelings of being ignored and blamed, but also experiences of being seen and listened to when healthcare professionals take the time, are responsive, show empathy, and create a safe environment. Due to various obstacles such as poor healthcare environment, fear among women, and lack of knowledge among healthcare personnel creates difficulties in communication for the woman to dare to seek help and for healthcare professionals to provide assistance. It is up to the healthcare professionals to take the initiative to address the issue of violence and create continuity to identify and support these women. Significant efforts are needed as more resources, more healthcare personnel and education, at an organizational- and individual level to create conditions for good healthcare and promote the healing process and rebuilding trust for abused women.

Våld i nära relation är ett mångfacetterat begrepp som innefattar olika aspekter av en människas utsatthet. Kvinnor utsatta för våld i nära relation där mannen är våldsutövaren är en vanlig företeelse i samhället. Var tredje kvinna utsätts någon gång i livet för våld i nära relation, och många kvinnor söker vård för sin våldsutsatthet. Det är däremot få kvinnor som nämner att våldet är den bakomliggande orsaken till besvär, symtom och känslor. Sjuksköterskor träffar vårdsökande kvinnor oavsett arbetsplats, därför ingår det i sjuksköterskornas profession att ställa frågan om våldsutsatthet och samtala, stötta och hänvisa kvinnorna beroende på behov och vilja. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metoden utgjordes av en litteraturöversikt baserad på tio empiriska tidskriftsartiklar som kvalitetsgranskats och analyserats av författarna, nio kvalitativa samt en kvantitativ. Analysen genererade fyra kategorier; Arbetsplatsens förutsättningar skapar ramar för mötet, Ett behov av att skydda sig själv från utsatthet, Att överta en del av kvinnornas börda samt En professionell utmaning och nio underkategorier. Med stöd från resultatet diskuteras faktorer som bidrar till en direkt påverkan på mötet med kvinnorna utsatta för våld i nära relation. Sjuksköterskorna upplevde motgångar i form av tidsbrist, avsaknad av kunskap, förutfattade meningar och inre konflikter med emotionella reaktioner så som sorg, frustration och förtvivlan. Dessa faktorer samverkade till att identifieringen av våld i nära relation inte genomfördes av sjuksköterskorna. Det anses vara betydande för sjuksköterskorna att få ökad utbildning inom våld i nära relation för att på så sätt erbjuda kvinnorna omsorgsfull omvårdnad. / Intimate partner violence is a multifaceted concept that includes different aspects of a person's vulnerability. Women exposed to intimate partner violence where the man is the perpetrator is a common phenomenon in society. Every third woman is at some point in her life exposed to intimate partner violence, and many women seek treatment for their exposure to violence. However, few women mention that violence is the underlying cause of problems, symptoms and feelings. Nurses meet women seeking care regardless of their workplace, therefore it is part of the nurses' profession to ask the question of exposure to violence and talk to, support and refer the women depending on their needs and wishes. The purpose of the literature review was to highlight how nurses experience meeting women who are exposed to violence in close relationships. The method consisted of a literature review based on ten empirical journal articles that were quality reviewed and analyzed by the authors, nine qualitative and one quantitative. The analysis generated four categories; The conditions of the workplace create a framework for the meeting, A need to protect oneself from vulnerability, To take over part of the women's burden and A professional challenge and nine subcategories. With support from the results, factors are discussed that contribute to a direct impact on the meeting with the women exposed to violence in a close relationship. The nurses experienced setbacks in the form of lack of time, lack of knowledge, preconceived notions and inner conflicts with emotional reactions such as sadness, frustration and despair. These factors combined to make the identification of intimate partner violence not carried out by the nurses. It is considered important for the nurses to receive increased training in intimate partner violence in order to offer the women adequate care.