Bakgrund: Palliativ vård innebär att människan belyses av en helhetssyn, där förebyggande och lindrande av det fysiska, psykiska, sociala samt de existentiella behoven ska ske. I tidigare forskning upplevde patienterna att de behövde stöd och hjälp utav sjuksköterskorna för deras mående och för att de skulle kunna känna trygghet. Även anhörigas involvering var viktigt, då det hjälpte till med att skapa stöd och trygghet enligt patienterna.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda inom palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av tio kvalitativa artiklar.  Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. De två teman är: Sjuksköterskors upplevelser av ett gott bemötande och sjuksköterskors upplevelser av ett meningsfullt arbete. De fyra subteman är: att vara delaktig, att vara i en relation, att bidra till en värdig död och att utvecklas som sjuksköterska.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vårdandet inom palliativ vård som givande och tillfredställande. Samarbete mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga upplevdes vara betydande, samt hur delaktighet kunde resultera i ett bättre samarbete. Sjuksköterskorna upplevde dock begränsningar i form av känslomässiga påfrestningar samt bristfällig prioritering utav att lindra lidande, till följd av tidsbrist och hög belastning. / Background: Palliative care means that the human being is illuminated by a holistic view, where prevention and alleviation of the physical, mental, social, and existential needs must take place. In previous research, patients felt that they needed support and help from the nurses for their well-being and for them to be able to feel safe. The involvement of relatives was also important, as it helped to create support and security according to the patients. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of nursing in palliative care. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis of ten qualitative articles. Results: Two themes and four sub-themes were identified. The two themes are: Nurse’s experiences in meeting patient’s and nurse’s experiences of meaningful work. The four sub-themes are: to be involved, to be in a relationship, to contribute to a dignified death and to develop as a nurse. Conclusion: The nurses experienced that nursing in palliative care was rewarding and gave satisfaction. Collaboration between the nurse, the patient and relatives were perceived to be significant, as well as how participation could result in better collaboration. However, the nurses experienced limitations in the form of emotional strain and inadequate prioritization of relieving suffering, due to lack of time and high workload.

Bakgrund: Palliativ vård och vård i livets slutskede är vård utan bot. Vården utgår ifrån att lindra lidande och öka välbefinnande, både för patienter och anhöriga. Kunskapen brister hos nyutbildade sjuksköterskor och utbildningen är otillräcklig. Det är problematiskt att sjuksköterskor saknar kunskap om palliativ vård och vård i livets slutskede, och tror att det är samma sak. Brister i utförandet kan öka oro och lidande, trots att vården ska lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar analyserades för att söka likheter och skillnader ur artiklarnas syfte, metod, urval och resultat. Resultat: Nyutbildade sjuksköterskor upplevde bristande förberedelse, osäkerhet, känslomässig påverkan samt betydelse av stöd. Nyutbildade sjuksköterskor var oförberedda inför mötet med döden eller hade bristfälliga kliniska färdigheter. De upplevde osäkerhet och otillräckliga i yrkesrollen, både för patienter och anhöriga. De upplevde ångest, stress eller en rädsla för döden vid vård av döende patienter i livets slut. Fåtal givande upplevelser framkom. De upplevde att stöd från erfarna sjuksköterskor var viktigt. Slutsats: Nyutbildade sjuksköterskor behöver välfungerande stöd i yrkesrollen, för att undvika att orsaka ett ökat lidande för patienter, anhöriga eller sjuksköterskor själva. / Background: Palliative care and end-of-life care is care without cure. The care intends to ease suffering and increase well-being, both for patients as well as families. Newly graduated nurses’ lack in knowledge and the education is insufficient. It’s problematic that nurses lack knowledge about the care and believes that palliative care and end-of-life-care are the same. Insufficient care could increase worries and suffering, even though the care intends to ease suffering. Aim: The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of end-of-life care. Method: A literature review based on scientific articles that was analyzed to seek similarities and differences in aims, methods, selections, and results. Result: Newly graduated nurses experienced lacking preparations, insecurity, emotional affect, and the need for support. They felt not prepared to encounter death and lacked clinical skills. Newly graduated nurses experienced anxiety, emotional strain and a personal fear of death when caring for dying patients at the end of life. Only few beneficent experiences were found. Newly graduated nurses felt that support from more experienced nurses was important. Conclusion: Newly graduated nurses need well-functional support in their professional role, to avoid causing an increased suffering to the patients, families or to nurses themselves.

Bakgrund: Palliativ vård ska ta i beaktande patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Fysioterapi kan förbättra livssituationen för patienter inom palliativ vård, det finns dock bristande kunskaper inom såväl patientgruppen som bland övriga vårdgivare kring vad fysioterapeuter kan erbjuda patienten i vårdväg. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ och explorativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju informanter intervjuades efter en semistrukturerad intervjuguide. Data från intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier med 15 underkategorier. Kategorierna beskriver patientmötet, förhållningssätt mot patienten och den egna yrkesrollen, individanpassning av såväl behandling som patientmöte samt fysioterapeutens behandlande insatser. Slutsatser: Informanterna beskriver en palliativ vård där fysioterapi sträcker sig bortom rent fysisk behandling. Informanterna beskriver vikten av en individanpassad vård där patienten sätts i fokus. Även vikten av att bygga en relation vilande på trygghet och öppenhet gentemot patienterna lyfts. / Background: Palliative care aims to take in consideration the patients physical, psychological, social and existential needs. Physical therapy could improve the quality of life for patients in palliative care, however there is a lack of knowledge among patients, as well as among other health care professions, about what a physical therapist has to offer in palliative care. Purpose: To study physical therapists experiences from working in palliative care. Method: The study is a qualitative and explorative interview study with an inductive approach. Seven informants were recruited for the study and interviewed using a semi structured interview guide. Data from the interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The interview analysis resulted in four main categories with 15 subcategories. The categories describe the patient meetings, the approach towards patients and the own profession, individualization of treatment as well as patient meeting and the experiences of physical therapy interventions. Conclusions: The informants described a palliative care where physical therapy interventions spread over a wider area than strict physical treatment. The informants described the importance of individualized care where the patient is in focus. The study also brought light upon the importance of building a relationship with the patient based on security and openness.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Bakgrund: Att utöva andlighet är ett allmänmänskligt behov och särskilt i livets slutskede kan andliga frågor aktualiseras. Patienter har rätt att bli bemötta i sina andliga behov och i tillgodoseendet av detta har sjuksköterskor ett viktigt ansvar. Trots detta saknas kunskap om vad andlig omvårdnad innebär och hur det kan erbjudas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av andlig omvårdnad i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt där åtta kvalitativa studier analyserades och syntetiserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman identifierades under studiens resultat; Sjuksköterskans förmågor, Sjuksköterskans förhållningssätt, Betydelsefulla komponenter i mötet mellan sjuksköterskan och patienten samt Sjuksköterskans upplevelse av mötet. Slutsatser: Sjuksköterskors förmågor och förhållningssätt visade sig vara viktiga förutsättningar för andlig omvårdnad och användes i mötet med patienter i livets slutskede för att etablera tillitsfulla relationer, kommunicera inkännande och ge villkorslöst stöd. Mötet med patienter i livets slutskede kunde ge upphov till känslor av både otillräcklighet och meningsfullhet för sjuksköterskor. Rekommendationer för fortsatt forskning är studier utförda i andra vårdkontexter än den palliativa. / Background: Practicing spirituality is a basic human need and especially at the end-of-life spiritual issues tend to get actualized. Patients have the right to have their spiritual needs met, and in ensuring this, nurses have an important responsibility. Despite this, knowledge about the meaning and provision of spiritual care are inadequate. Aim: To describe nurses’ experiences of spiritual care in a palliative care context. Method: A literature review analyzing and synthesizing eight qualitative studies using qualitative content analysis. Results: Four themes were identified in the result of the study; The nurses’ skills, The nurses’ attitudes, Significant components in the encounter between the nurse and the patient and The nurses’ experiences of the encounter. Conclusion: The nurses’ skills and attitudes showed to be important prerequisites in the provision of spiritual care and were used by the nurses in the encounter with patients at the end-of-life to establish trusting relationships, compassionately communicate and offer unconditional support. The encounter with patients at the end-of-life had the potential to provoke both feelings of inadequacy and meaningfulness for the nurses. Recommendations for future research are studies conducted in other caring contexts than the palliative one.

Världens åldrande befolkning innebär att fler människor i framtiden kommer befinna sig på den långsamma vägen mot döden. Genom att lindra lidande och främja livskvalitet kan palli-ativ vård optimera möjligheten för en god död. Sjuksköterskan tillhör den största yrkesgrup-pen inom palliativ vård och har en nyckelposition att påverka hur god döden blir. Palliativ vård ges utifrån olika former, allmän- och specialiserad palliativ vård. Den vård som ges ska oavsett specialisering utgå ifrån samma mål och kvaliteten på vården ska inte spegla orga-nisatoriska skillnader. Sjuksköterskor som idag arbetar inom palliativ vård har olika utbild-ningar, erfarenheter och vårdar personer som befinner sig i livets slutskede i olika utsträck-ning vilket kan påverka den vård som ges. Det är därför av vikt att beskriva hur sjuksköters-kor inom allmän- och specialiserad palliativ vård uppfattar begreppet "en god död". Syftet med studien var att utifrån olika vårdformer, inom vilket det bedrivs en allmän respek-tive specialiserad palliativ vård i livets slutskede, beskriva likheter och skillnader i sjukskö-terskors uppfattning av begreppet "en god död". Studien genomfördes med en kvalitativ in-duktiv ansats och är deskriptiv i sin utformning. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 12 sjuksköterskor, åtta från verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård och fyra från verksamheter där det bedrivs specialiserad palliativ vård. Intervjuerna analy-serades genom Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i sjuksköterskors uppfattning av begreppet "en god död". Likheterna synliggjordes genom gemensamma kategorier. Dessa var: En död utan lidande, En död som är förenlig med den döende personens egna önskemål inför döden, En död som är förväntad och införstådd av den döende personen och alla runtomkring, Att bli bemött och behandlad som en människa inför döden, Att få möjlighet till lugn och av-skildhet i en familjär miljö samt Att få stöd från och kunna förlita sig på sjukvårdspersonalen. Likheterna synliggjordes också i underkategorier, där fler är gemensamma för sjuksköterskor inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. Skillnader i hur "en god död" uppfattas illustreras genom skilda underkategorier men också genom olikheter inom underkategorier. Studien visade att en god död i stora drag uppfattas lika bland sjuksköterskor inom allmän- och specialiserad palliativ vård och att skillnaderna ligger i de mer specifika delarna av en god död samt i de förutsättningar som finns inom respektive vårdform. Sjuksköterskors förutsätt-ningar att arbeta för en god död påverkas därmed av organisatoriska skillnader och vården riskerar att bli ojämlik. Studien tillför trots detta hopp inför framtidens palliativa vård ef-tersom ett palliativt förhållningssätt avspeglas inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. För att göra möjligheten till "en god död" mer jämlik i framtiden bör fokus ligga på att förbättra förutsättningarna inom verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård.

Bakgrund: Vård av barn i palliativt skede upplevs påfrestande och emotionellt tungt. Det är en vårdform som kräver trygg personal och tydliga riktlinjer vilket tidigare forskning visat att sjuksköterskor kan uppleva sig sakna. Detta trots att sjuksköterskans centrala roll då barn vårdas palliativt i livets slutskede medger möjlighet att göra skillnad för barn och familj. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn palliativt i livets slutskede. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt med sjuksköterskor (n=11) som rekryterats via bekvämlighets- och snöbollsurval varefter data analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn palliativt i livets slutskede: Känslan av att inte räcka till, Känslan av att bli personligt involverad, Känslan av att vara förberedd och Känslan av ett fungerande team. Konklusion: Om än det upplevdes känslomässigt påfrestande att vårda barn palliativt i livets slutskede så övervägde känslan av att ha gjort skillnad vilket sjuksköterskorna upplevde givande. Det var känslomässigt påfrestande att acceptera att ett barn skulle behöva dö och när känslan av att inte räcka till infann sig försvårades vårdandet om något än mer. Det som gjorde det hela uthärdligt var privilegiet att få göra barnets sista tid så fin som möjligt och därmed bidra med något meningsfullt. / Background: Palliative care of children is a arduous and weary experience. It is a kind of care that requires secure personnel and clear guildelines, which previous research has shown that some nurses feel are lacking. This despite that being a nurse in the palliative care of children in the end of life m­­akes it possible to make a difference for both the child and the family. Purpose: The purpose of this study was to illustrate how nurses experience palliative care of children in the end of life. Method: Data was collected via semi-structured interviews performed digitally with nurses (n=11) that were recruited via convenience- and snowball sampling. The data was then analysed using the method for qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in identifying four categories that illuminates nursers experience of palliative care of children in the end of life; the Feeling of not being able to do enough, the Feeling of getting personally involved, the Feeling of being prepared and the Feeling of a working team. Conclusion: Though it was emotionally wearing to care for children palliatively in the end of life, it was also rewarding to have made a difference. It was emotionally straining to accept that a child would have to die and the feeling of not being able to do enough complicated the care further. What made it more bearable was the privilege of being able to make the childs final time as pleasant as possible and thereby contribute to something meaningful.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform flertalet patienter är i behov av världen över. Palliativ vård förekommer inom alla vårdformer varpå majoriteten av sjuksköterskor träffar på patienter i livets slutskede någon gång under yrkeslivet. Sjuksköterskans erfarenheter ämnas undersökas för att se om dessa påverkar palliativ vård och dess kvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter som erhåller palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt samt dataanalys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 originalartiklar inkluderades. Två huvudkategorier identifierades; Sjuksköterskans arbetsmiljö, med subkategorier Emotionell påverkan och Stöd till sjuksköterskan, samt Sjuksköterskans kompetens, med subkategorier Kunskap om livets slutskede och Etiska aspekter. Resultatet pekar på att palliativ vård får sämre kvalitet på grund av sjuksköterskans höga arbetsbelastning och låg kunskapsnivå inom området bland sjuksköterskor. Sjuksköterskans hälsa drabbas av hög arbetsbelastning och när sjuksköterskan ställs inför etiska aspekter som är svåra att ta ställning till. Slutsats: Palliativ vård behöver mer utrymme i sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskor behöver mer tid för debriefing och stöd. Mer forskning skulle behövas på nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter för att se vilka utbildningsinsatser som bäst gynnar kvaliteten på palliativ vård och göra sjuksköterskor mer bekväma med palliativ vård. / Background: Palliative care is needed by a large group of patients all over the world. Palliative care is given in all forms of care and the majority of nurses will meet patients that receives end of life care during their professional career. The nurse’s experiences will be examined to see if they affect palliative care and the quality of it. Aim: The aim is to describe the nurse’s experiences from caring patients that receive palliative nursing care. Method: General literature review with data analysis through qualitative analysis.  Results: 10 original articles was included. Two main categories were identified; The nurse’s working environment, with subcategories Emotional affection and Support to the nurse, and The nurse’s competence, with subcategories Knowledge about end of life care and Ethical aspects. The result shows that palliative care is given with lover quality due to the nurse’s high work load and nurse’s limited knowledge about palliative care. The nurse’s health is affected by the high work load and when the nurse is faced with ethical aspects that are difficult to manage.  Conclusion: Palliative care needs to be involved in the curriculum for the nursing program and nurses need to be able to have debriefings and get support at work. There’s a need for more research on newly graduated nurses and nursing students to conclude what kind of education would be needed to provide palliative care with higher quality and make nurses more comfortable with palliative care.

Bakgrund: Patienten och närstående ser sjuksköterskan som en viktig del i att uppfylla patientens behov och göra de närstående delaktiga i den palliativa vården. Av kunskapen som finns kring patientens behov inom den palliativa vården, framkommer inte hur sjuksköterskan arbetar för att stödja patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienten i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades, Sjuksköterskans kunskap och kompetens visade att sjuksköterskans kunskapsnivå inverkade på erfarenheterna av att vårda. Sjuksköterskans förmåga att skapa kommunikation och relation visade att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var avgörande för vårdrelationen. Sjuksköterskan och närstående visade att närstående hade inverkan på den palliativa vården. Hinder för att ge en god vård visade att organisatoriska utmaningar kunde påverka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda i livets slutskede. Slutsatser: Sjuksköterskan beskriver att utbildning samt praktisk erfarenhet behövs för att kunna ge patienten en personcentrerad vård. Kommunikationsförmåga utgör grunden för sjuksköterskans utövande av personcentrerad vård. Sjuksköterskans förmåga att involvera närstående i vårdprocessen kan inverka på patientens vårdupplevelse. Organisatoriska utmaningar kan påverka sjuksköterskans välmående och förutsättningar att ge patienten en god vård. / Background: The patient and relatives see the nurse as an important part of fulfilling the patient’s needs and involving the relatives. The existing knowledge about the needs of the patient in palliative care, does not show how the nurse supports the patient. Aim: To map the nurses experiences of end of life care. Methods: A general literature review were used to analyze ten qualitative and three quantitative articles. Result: Four themes were identified, The nurse’s knowledge and competence, showed that the nurse’s level of knowledge affected the experience of caring. The nurse’s ability to create communication and relations was crucial to the caring relationship. The nurse and relatives showed that relatives had an impact on palliative care. Barriers to providing good care showed that organizational challenges could affect the nurse’s experience of end-of-life care. Conclusions: The nurse describes that knowledge and practical experience is required to be able to give the patient a person-centred care. Communication skills form the basis for the person-centered care. The nurse’s ability to involve relatives in the care process can affect the patient’s care experience. Organizational challenges can affect the nurse’s well-being and the conditions for providing the patient with good care.

Bakgrund:Allt fler äldre människor i Sverige och Norge avlider idag på särskilda boenden, i stället för på sjukhus. Trots detta har den palliativa vården ingen etablerad grund inom denna vårdform. Målet med palliativ vård är att ge patienten ökad livskvalitet och minskat lidande, liksom att erbjuda de anhöriga stöd i processen. Detta kräver strukturerad vårdplanering och lämplig kompetens hos samtliga berörda yrkesgrupper som vårdar den boende. Syfte:Att undersöka sjuksköterskor och omvårdnadspersonals upplevelser av palliativ vård i livets slutskede inom särskilda boenden i Sverige och Norge.  Metod:Denna kvalitativa litteraturöversikt baseras på 11 kvalitativa originalartiklar av svenskt och norskt ursprung. Data från dessa artiklar har analyserats med tematisk innehållsanalys.  Resultat:Översikten visar på flera faktorer som ligger till hinder för att sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ska kunna ge god palliativ vård till äldre på särskilda boenden. Den palliativa vården initieras för sent, ansvarsfördelningen är oklar och det saknas tydliga rutiner för hur vården ska utföras. Tre huvudteman återfinns i resultatet; organisation, relationer och döden. Slutsats:Så väl sjuksköterskor som omvårdnadspersonal beskriver flera kritiska brister inom äldreomsorgen och den palliativa vården för de äldre med komplex multisjuklighet. / Background:It is getting more common for elderlies in Sweden and Norway do die in nursing homes, rather than in the hospital. Despite this fact, the palliative care has no established basis in this line of care.  The main goal in palliative care is to help the patient to retain quality of life and to reduce suffering, as well as offering the relatives support in the process. That requires structured care planning and adequate competence in all professions involved in the patients care. Aim:To investigate registered nurses ´and nursing staff`s experiences of end-of life care in nursing homes in Sweden and Norway. Method:This literature review is based on 11 qualitative original articles of Swedish and Norwegian origin. The data from these articles were analysed with thematic content analysis. Results:The result shows several factors that prevent registered nurses and nursing staff to from providing good palliative care to the elderly in nursing homes. The palliative care is initiated too late, the division of responsibilities is ambiguous and the routines for palliative care are deficient. The result contains three main themes: organization, relations and death. Conclusion:Registered nurses as well as the nursing staff describe several critical deficiencies in the elderly care, and the palliative care for older patients with multimorbidity.