Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att de personliga attributen och sociala förmågor hos en människa utgör grunden för medlidande. Medlidande handlar om att vårdaren har modet att själv offra någonting för att kunna ta hand om den lidande personen. Compassion energy ger mening i att vårda andra och uppstår när sjuksköterskan möter patienten på ett omsorgsfullt sätt med intentionen att lindra lidande. Upplever sjuksköterskan mycket medlidande till patienten kan compassion fatigue uppstå, som är en bristande förmåga att vårda andra. Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors upplevelser av medlidande i vårdandet av patienter i livets slutskede. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Att utmanas i vårdandet som sjuksköterska samt Att sjuksköterska och patient skapar en relation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplever både positiva och negativa upplevelser av medlidande, när de vårdar patienter i livets slutskede. Sjuksköterskors upplevelser både överensstämmer och avviker med patient- och anhörigas upplevelser. En del upplevelser går emot, samtidigt som andra upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård. De negativa upplevelserna går att se som bidragande faktorer till lidande och compassion fatigue medan de positiva upplevelserna var bidragande för vårdgemenskap och compassion energy.

Background: When a person suffers from a disease that can no longer be treated curatively, care becomes palliative. The focus is on alleviating the suffering and improving the quality of life for patients in the last period of life. Previous research shows that patients and relatives experience shortcomings in nurses' competence regarding palliative care. Patients expressinsufficient self-determination and inadequate communication with nurses. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review, the analysis is based on eight qualitative and three quantitative articles. Results: Four themes were identified; To possess the right knowledge, To relate to the organization, To treat patients and relatives and To be affected emotionally. Together most nurses experience palliative care as something meaningful and an area that is close to their hearts. Nurses' lack of in-depth knowledge in palliative care was manifested in uncertainty and difficulties in dealing with their own emotions as well as dealing with patients and relatives. Conclusions:The assigment of nurses is to take advantage of humans natural ability to care. The difficulties in maintaining quality palliative care are recurring due to lack of knowledge and insufficient psychosocial support in the professional role. / Bakgrund: När människan drabbas av en sjukdom som inte längre går att behandla kurativt övergår vården till att bli palliativ. Det innebär att fokus läggs på att lindra lidandet och förbättra livskvaliteten för patienter den sista tiden i livet. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga upplever brister i sjuksköterskors kompetens gällande palliativ vård. Patienter uttrycker ett otillräckligt självbestämmande samt bristfällig kommunikation med sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt där analysen baseras på åtta kvalitativa samt tre kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Att inneha rätt kunskap, Att förhålla sig till organisationen, Att bemöta patienter och anhöriga samt Att påverkas emotionellt. Gemensamt erfor de flesta sjuksköterskor palliativ vård som något meningsfullt och ett område som ligger dem varmt om hjärtat. Sjuksköterskors avsaknad av fördjupade kunskaper inom palliativ vård resulterade i svårigheter att hantera egna känslor samt bemöta patienter och anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskors uppgift är att ta vara på människans naturliga förmåga att vårda. Svårigheterna med att upprätthålla kvalitativ palliativ vård är återkommande på grund av bristande kunskap samt otillräckligt psykosocialt stöd i yrkesrollen.

Bakgrund: I dagens samhälle finns det en vilja att vårda patienten i hemmiljön. I takt med detta läggs det samtidigt en stor vikt på att som sjuksköterska bemöta närståendes upplevelser i vården. Att ta tillvara på vad som är viktigt för den enskilde individen och stärka närståendes roll som informell vårdgivare inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.   Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien är litteraturöversikt med induktiv ansats och en kvalitativ metod. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede var att det fanns flertalet brister framförallt när det kom till vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation samt stöd och vägledning. Vårdpersonalen hade inte alltid kunskap eller den utbildning som krävdes i vissa moment. Även när det kom till kommunikationen fanns det brister i att vårdpersonalen istället för att ge information muntligt gav information via informationsblad och broschyrer, vilket inte alltid uppskattades. Det visade sig också att stödet från vårdpersonalen många gånger inte fungerade. Närstående upplevde bland annat att vårdpersonalen hade svårt att prata om svåra frågor och ge rätt stöd. Slutsats: Utifrån studien framkommer det att det finns brister när det kommer till den palliativa vården i livets slut i hemmet utifrån närstående upplevelser. De tre viktigaste fynden studien påvisar är just bristen på kunskap hos vårdpersonalen men även brister när det kommer till kommunikation och behovet av stöd. Sjuksköterskan behöver leva upp till 6S:n, för att kunna leverera en personcentrerad och högkvalitativ vård. Detta för att förhindra att närståendes välmående påverkas negativt.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter i livets slutskede där målet syftar till att lindra lidandet. Lidandet anses vara ett problemområde för den palliativa patienten. Existentiellt lidande yttrar sig individuellt och är vanligt förkommande för palliativa patienter. Sjuksköterskan besitter fyra ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod, vilket innefattar att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för att anpassa omvårdnaden utifrån den unika patientens behov. Syfte: Undersöka sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienter i livets slutskede och om detta kunde bidra med att lindra det existentiella lidandet. Metod: En allmän litteraturstudie som var skapad utifrån ett systematiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Resultat: Kommunikationen visade sig ha en betydande roll för att lindra lidandet hos den existentiellt lidande patienten. Viktiga egenskaper som identifierades var sjuksköterskans kommunikation via relation samt kommunikationsverktygen: empatisk kommunikation, tid och tidpunkt, en relation byggd på förtroende samt sjuksköterskans förmåga att initiera till samtal. Slutsats: Litteraturstudien påvisade flera kommunikationsverktyg som kunde vara behjälpligt i kommunikationen med den existentiellt lidande patienten. Att som sjuksköterska kunna identifiera patientens behov av att samtala, utläsa lämplig tidpunkt samt att kunna tolka när det finns ett behov av att ta ett steg tillbaka ansågs viktigt. / Background: Palliative care involves providing care to patients in the final stages of life where the goal is to alleviate suffering. Suffering is considered a problem area for the palliative patient. Existential suffering manifests itself individually and is common in palliative care. The nurse has four responsibilities under the ICN Code of Ethics, which includes promoting health, alleviating suffering, preventing illness and restoring health. Communication is an important tool for adapting nursing based on the unique patient’s needs. Purpose: To investigate the nurse's ability to communicate with patients at the end of life and whether this could help alleviate existential suffering. Method: A general literature study that was created based on a systematic approach with an inductive focus. Results: Communication proved a major significant role in alleviating the suffering of the existentially suffering patient. Important characteristics that were identified were the nurse's communication through relationship and the communication tools: empathic communication, time and moment, a relationship based on trust and the nurse's ability to initiate conversations. Conclusion: The literature study identified several communication tools that could be helpful in communicating with the existentially suffering patient. As a nurse, being able to identify the patient's need to talk, read out the appropriate time and to be able to interpret when there is a need to take a step back was considered important.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen anhöriga till patienter i livets slutskede. Bemötandet är centralt i omvårdnaden och påverkar vårdupplevelsen. Varje person ska bemötas som en individ vilket kan vara utmanande. Eftersom sjuksköterskor ses som omvårdnadsexperter är det väsentligt att lyfta sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och analys utifrån kvalitativ ansats. Resultat: Två teman. I temat Skapandet av en god relation hittades subteman: ”Att erbjuda stöd och involvering i vårdandet” samt ”Att ha en god kommunikation”. Finnas som psykologiskt stöd, att se varje individ och förbereda anhöriga för dödsfallet belystes. Kommunikation beskrevs central. Bristande kommunikation kunde leda till obehagliga situationer. I temat Professionella utmaningar framkom subteman: ”Att involveras känslomässigt” samt ”Att känna sig otillräcklig”. Det var psykiskt påfrestande att vårda palliativt, erfarenheten ledde till personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskorna uttryckte utmaning att hantera sörjande anhöriga och behov av utbildning. Slutsats: Anhöriga involverades i vården och sjuksköterskorna belyste vikten av pålitlighet och kommunikation. Sjuksköterskorna blev ibland konfliktlösare. Maktlöshet, frustration och sorg beskrevs men att vårda palliativt var ett privilegium. / Background: Nurses meet relatives of patients in end-of-life care daily. The treatment’s central to nursing and affects the care-experience. Each person must be treated as an individual, which can be challenging. Since nurses are nursing experts, it’s essential to highlight nurses’ experience with relatives. Aim: To describe nurses' experiences of treating relatives of patients in end-of-life care. Method: A systematic literature study with a descriptive data synthesis. Result: The theme Creating a good relationship, found two sub-themes: “Offering support and involvement in care” and “The importance of communication”. Being a psychological support, seeing every individual and preparing relatives for the coming death was highlighted. Communication was described centrally as lack of communication could lead to unpleasant situations. The theme Professional challenges emerged two sub-themes: “Being emotionally involved” and “Feeling inadequate”. It was psychologically stressful to work in palliative care, but the experience led to personal and professional development. It was challenging to handle grieving relatives and nurses needed further education. Conclusion: The nurses involved relatives in the care and highlighted the importance of reliability and straightforward communication. Powerlessness, frustration and grief was described but also a privilege to provide palliative care.

Bakgrund: Cancer är den andra största orsaken till att människor dör världen över. Enligt WHO dog 9,6 miljoner människor i cancer 2018. I takt med att antalet människor som insjuknar i cancer ökar blir även behovet av vård i livets slutskede större samt mer kunskap efterfrågas. Vård i livets slutskede är flerdimensionellt och komplext vilket ställer höga krav på såväl vårdgivare som sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Forsberg och Wengströms modell för innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Emotioner, Personlig och professionell utveckling, Professionellt stöd och Kommunikation. Konklusion: Den samlade bilden av de granskade studierna visar att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede upplevs av sjuksköterskorna som både givande och påfrestande. Vidare är den subjektiva känslan hos sjuksköterskorna något som handlar om den egna existensen och att alltid ha döden närvarande samt att i många avseenden känna sig otillräcklig. / Background: The second leading cause of death globally is cancer. According to WHO 9,6 million people died from cancer in 2018. As the number of people who suffer from cancer diagnosis increases, the need for palliative care and more knowledge increases. End of life care is demanding and complex and therefore it is important to expand our knowledge and illuminate the experiences of nurses who work with patients in the end of life care. Aim: The purpose is to describe the experiences of nurses caring for patients with cancer diagnosis at the end of life. Method: A literature review with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies and were analyzed based on Forsberg and Wengström's model for content analysis. Results: In the results four themes emerged, Emotions, Personal and professional growth, Professional support and Communication. Conclusion: The general findings from the selected studies show that end of life care is experienced by the nurses as both rewarding and wearisome. Furthermore, the subjective feelings that concerns the nurses’ own existence and the feeling of death always being present, which gives them a feeling of being inadequate.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Detta innefattar att bemöta olika personer. Trots detta upplever sjuksköterskor svårigheter med att bemöta anhöriga i den allmänna palliativa vården. Detta på grund av att sjuksköterskor upplever sig ha bristande kompetens inom området. Samtidigt uttrycker anhöriga en önskan att involveras i vården. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede. Metod: Totalt 14 kvalitativa artiklar som fokuserar på anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede identifierades och analyserades för att finna gemensamma teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Vikten av sociala relationer samlar anhörigas upplevelser kring mellanmänskliga relationer med sjuksköterskan, patienten men även relationen till sig själv. Vikten av att vara delaktig handlar om hur vården kan påverkas genom anhörigas upplevelser och kunskap. Vikten av god vård för patienten påvisar att patienters upplevelser påverkar anhöriga. Vikten av att ta hand om sig själv beskriver olika sätt att som anhöriga kunna anpassa sig till vård i livets slutskede. Konklusion: Eftersom både anhöriga och sjuksköterskor upplever svårigheter i mötet krävs utökad kompetens hos sjuksköterskan för att kunna bemöta anhöriga vid vård i livets slutskede. / Background: Person-centred care is one of the nurses six core competencies. Which includesmeeting different people. Despite this fact nurses’ experiences difficulties when meeting next of kins in general palliative care. This is caused by nurses’ lack of competence in the field. While next of kins expresses a wish to be involved in caring. Aim: To illustrate next of kins experiences in end-of-life care. Method: A total of 14 qualitative articles which focuses onnext of kins experiences of end-of-life care were identified and analysed in order to findcommon themes. Results: Four main themes were identified. The importance of social relationships gathers next of kins experiences of interpersonal relationships with nurses, the patient but also the relationship to oneself. The importance of being involved focus on how care can be affected by next of kins experiences and knowledge. The importance of good carefor the patient demonstrates that patients’ experiences affect next of kins. The importance of selfcare describes different ways next of kins can adapt to end of life care. Conclusion: Expanded competency in nurses is demanded, since both next of kins and nurses experience difficulties in encounters in end-of-life care.

Bakgrund: Patienter med demenssjukdom har visats erhålla sämre vård i livets slut. Patienterna erhåller bland annat mindre smärtlindring och mindre planering av vården vilket kan resultera i smärtsamma och oönskade livsförlängande åtgärder. Demenssjukdom är ett terminalt tillstånd men patienter med demenssjukdom erhåller sällan palliativ vård, vilket bör främjas. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt genomfördes induktivt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Litteratursökningar gjordes i Cinahl, Medline och Scopus. Analysen gjordes med grund i Fribergs analysstruktur i fem steg. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Vikten av symtomlindring med två subteman (Att skatta symtom och Att lindra symtom), Vikten av kommunikation med tre subteman (Med patient, Med närstående och Med teamet) och Vikten av en fungerade organisation med tre subteman (Behov av struktur, Behov av tid och Behov av utbildning och kompetens). Kommunikationssvårigheter är hinder för sjuksköterskor i tillhandahållandet av god vård. Närstående kan användas som resurs samtidigt som relationen med närstående kan vara konfliktfylld. Även organisatoriska aspekter har påverkan på vården.Slutsats: Smärta riskerar att bli undervärderat utan användning av smärtskattningsinstrument. Närstående bör involveras i vården även om de inte kan användas som resurs för bibehållande av patientens självbild. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver mer utbildning för att kunna ge patienter med demenssjukdom god vård i livets slutskede. / Background: Patients with dementia have been shown to receive poorer end-of-life care. Patients receive, among other things, less pain relief and less care planning, which can result in painful and unwanted life-extending interventions. Dementia is a terminal condition but patients with dementia rarely receive palliative care, which should be promoted.Aim: Describe nurses experience of caring for patients with dementia in the end of life. Method: A literature review was performed with an inductive approach and a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and Scopus. The analysis was based on Friberg’s five step structure of analysis. Result: The results revealed three themes: The importance of symptom relief with two subthemes (Estimating symptoms and Relieving symptoms), The importance of communication with three subthemes (With patient, With relatives and With the team) and The importance of a functioning organization with three subthemes (Need for structure, Need for time and Need for education and competence). Communication difficulties are obstacles for nurses in the provision of good care. Loved ones can be used as resource while the relationship with loved ones can be conflicted. Organizational aspects also have an impact on healthcare.Conclusion: Pain is at risk of being undervalued without the use of pain assessment instruments. Relatives should be involved in care even if they cannot be used as a resource to maintain the patient's self-image. Nurses and nursing students need more training in order to provide patients with dementia with good end-of-life care.

Bakgrund: Att vårdas palliativt i hemmet är en vårdform som ökar och utvecklas  hela tiden, detta då fler människor önskar att dö i sina egna hem. Syftet med  palliativ vård är att förbättra livskvalitén för patienter och de anhöriga, men även  att lindra patientens lidande. Symtomlindring, teamarbete, kommunikation och  relation samt stöd till de närstående, är de fyra hörnstenarna palliativ vård grundar  sig på. Sjuksköterskans roll är att bemöta patienten och närståendes fysiska,  psykiska, existentiella och sociala behov med värdighet. Syfte: Att beskriva  sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie  med kvalitativ ansats och material hämtad ur 12 artiklar från databaserna  CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall för  kvalitativa studier och analyserades utifrån Forsberg och Wengström. Resultat:  Resultatet består av fem huvudkategorier, dessa är; närstående en del av vården,  vikten av att stödja patienten, organisationens betydelse, olikheter i  känslomässiga reaktioner och att skapa utrymme för medkänsla. Alla  huvudkategorier förutom att skapa utrymme för medkänsla och vikten av att  stödja patienten i hemmet har underkategorier. Det finns sammanlagt sju  underkategorier vilka är, kommunikation, frustration, konflikter och etiska  dilemman, teamets betydelse för en god vård, resurser stöd och utbildning,  positiva känslomässiga erfarenheter, negativa känslomässiga erfarenheter samt  känslomässig distansering vid palliativ vård i hemmet. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter kan vara både positiva, negativa och neutrala. Från  dessa situationer och händelser kan lärdomar dras om omvårdnadens betydelse i  teamet, kommunikationens betydelse, närståendes inverkan på vården samt  symtomkontroll. Alla dessa aspekter är viktiga för den holistiska omvårdnaden  och vårdfilosofin som sjuksköterskan inom den palliativa vården i hemmet  arbetar efter. / Background: Palliative care in the home is a form of care that is a growing form  of care and is constantly evolving, as more people want to die in their own  homes. The purpose of palliative care is to improve the quality of life for patients  and their relatives, but also to ease the patient's suffering. Symptom relief,  teamwork, communication and relationships as well as support for those close to  you, are the four cornerstones on which palliative care is based on. The nurse's  role is to meet the patient's and relatives' physical, mental, existential and social  needs with dignity. Aim: To describe nurses` experiences of caring for patient’s  palliative care at home. Method: Literature study with qualitative approach and  material taken from CHINAL and PubMed. 12 articles were selected, quality  review with SBU: s template for qualitative studies and was analysed with  Forsberg and Wengström. Results: The results consist of five main categories  which are; close relations as part of the care, the importance of supporting the  patient, the importance of the organization, differences in emotional reactions and  creating space for compassion. All main categories except creating space for  compassion and the importance of supporting the patient have subcategories.  There is a total of seven subcategories which are, communication, frustration  conflicts and ethical dilemmas, the importance of the team for a good care,  resources support and education, positive emotional experiences, negative  emotional experiences and emotional distancing in palliative care in the home. Conclusion: Nurses' experiences can be both positive, negative and neutral. From  these situations and occurrences things can be learned about care, in the team,  with meaningful communication, through related parties and symptomcontrol. All  of these aspects are important for holistic care and carephilosophy and for the  nurse’s role in palliative care in the home.