Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskorna ansvarar för att främja patientens livskvalitet både fysiskt och psykiskt. I den palliativa vården utvecklar sjuksköterskorna nära relationer, ofta med hela familjen. I landsbygdsområden upplever patienter och närstående att den palliativa vården är begränsad. Geografisk plats är en avgörande faktor för den palliativa vårdens tillgänglighet trots att vården strävar efter att vara jämlik. Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården och de har stor möjlighet att påverka utfallet gällande vården med sin kunskap. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård på landsbygden. Metod: Litteraturöversikten baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet gav tre huvudrubriker; sjuksköterskornas förutsättningar för palliativ vård i landsbygdsområden, sjuksköterskornas samarbete med andra professioner och närstående i landsbygdsområden och ökat ansvar för sjuksköterskorna i landsbygdsområden. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i landsbygden uppdelat i flera teman. Den största nämnaren som resultatet visar är att sjuksköterskorna inom den palliativa vården i landsbygden har en central och ansvarstung roll i vårdkedjan. Brister i tillgänglighet och kunskap hos övriga yrkesprofessioner i vården gör att sjuksköterskornas ansvar upplevs öka. Sjuksköterskorna efterfrågar även ytterligare kunskap inom den egna yrkeskåren. Utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt stödjande interventioner för sjuksköterskorna är faktorer som skulle kunna stärka den palliativa vården i landsbygden. Samt att få sjuksköterskorna att känna sig tryggare i yrkesrollen. / Background: The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurses are responsible for promoting the patient's quality of life both physically and mentally. In palliative care, the nurse often develops close relationships with the whole family. In rural areas, patients and relatives experience that the palliative care is limited. Geographical location is a decisive factor for the avaliabilty of palliative care, even though the goal is for the care to be equal. Nurses have a central role regarding palliative care and they have a great opportunity to influence the outcome regarding palliative care with their knowledge. Aim: The aim of this literature review was to explore nurse's experiences of working with palliative care in rural areas. Method: The literature review is based on the results of 13 qualitative studies that were conducted using thematic analysis. Results: The coding resulted in three main headings: Nurse’s conditions of providing palliative care in rural areas, Nurses collaboration with other professional's and relatives in rural areas and increased responsibility for nurses in rural areas. Conclusion: This literature review describes nurses' experiences of working in rural areas divided into several themes. The biggest denominator that pervades the results is that the nurses in the care of palliative patients in rural areas has a central and responsible role in the care chain. Shortcomings in availability and knowledge among other professionals in rural areas causes nurses' responsibilities to increase. The nurses are also requesting additional knowledge within their own profession. Education, clear routines and guidelines as well as supportive interventions for nurses are factors that could strengthen palliative care in rural areas. As well as making the nurses feel more secure in their professional role.

Bakgrund: Vård i livets slutskede utgör den avslutande delen av palliativ vård. Patienter som lider av obotlig, livshotande sjukdom och befinner sig i livets slutskede behöver en holistisk och personcentrerad vård. Omvårdnad är en sjuksköterskans kompetensområde. Det är ett komplext uppdrag att samordna teamarbetet och ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt på 12 originalartiklar från PubMed och CINAHL analyserades enligt Fridbergs (2022) metodbeskrivning för litteraturöversikt med hjälp av sökorden:” nurse”,” nurses”,” terminal care”,” end of life”, “terminal”,”experience”,” perspective”,” perception”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman. Första temat ”Sjuksköterskors positiva och negativa erfarenheter”, där sjuksköterskor beskrev komplexiteten i sina egna personliga erfarenheter och upplevelser av att ta hand om patienter i livets slutskede. Andra temat ”Sjuksköterskan i det patientnära arbetet” beskriver sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård och arbete med närstående, samt erfarenheter av döendeprocessen och de etiska aspekterna av vård i livets slutskede. Det sista temat berör ”Erfarenheter av faktorer relaterade till organisationen”, där sjuksköterskor beskrev hur teamarbete och organisationen påverkar förutsättningarna för god vård. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede medför många fysiska och emotionella utmaningar för sjuksköterskor, som möter komplexa etiska situationer och existentiella frågor. För att kunna närvara vid patientens lidande samtidigt ge holistisk och personcentrerad vård behöver sjuksköterskor kompetensutveckling och stöd från teamet och organisationen. Det är avgörande för ett professionellt förhållningssätt och för den personliga mentala hälsan att kunna hantera sina egna känslor och upplevelser relaterade till döendeprocessen. / Background End-of-life care constitutes the final part of palliative care. Patients suffering from incurable, life-threatening diseases and are in the final stages of life require holistic and person-centered care. Patient care is within the nurse’s scope of competence. Coordinating team efforts to provide person-centered care is a complex task. Aim To describe nurses’ experiences of caring for adult patients at the end of life Method A literature review of 12 original articles from the PubMed and CINAHL Analyzed following Fridberg's (2022) recommendations for literature review. Keywords: “nurse”, “nurses”, “terminal care”, “end of life”, “terminal”, “experience”, “perspective”, “perception”. Results The literature review resulted in three themes. The first theme: “Nurses” positive and negative experiences”, where nurses described the complexity of their own personal experiences and encounters in caring for patients at the end of life. The second theme: “The nurse in near - patient care” describes nurses’ experiences of person-centered care and working with family members, as well as experiences of the dying process and the ethical aspects of end-of-life care. The final theme addresses “Experiences of organization-related factors”, where nurses described how teamwork and organization affect the conditions for good care. Conclusions Caring for patients in the final stages of life entails many physical and emotional challenges for nurses, who encounter complex ethical situations and existential questions. To be present for the patient’s suffering while providing holistic and person-centered care, nurses need competence development and support from their team and organization. It is crucial for a professional approach and for personal mental well-being to be able to manage one's own emotions and experiences related to the process of dying.

Bakgrund: Patienter med cancer som erhåller palliativ vård genomgår tillsammans med sina närstående ett stort lidande. Sjuksköterskornas roll i omvårdnaden av dessa patienter är att lindra lidandet och bevara patienternas värdighet med hjälp av personcentrerad omvårdnad i syfte att ge patienterna en så bra sista tid i livet som möjligt. Syftet var att kartlägga upplevelser hos patienter med cancer som erhåller palliativ omvårdnad i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design som baserades på tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Elo och Kyngäs metod för kvalitativa innehållsanalyser användes för analys av datan.  Resultat: Tre kategorier identifierades: begränsningar som medföljer sjukdomen, vikten av att bli sedd och hörd, att närma sig döden, till dessa framkom sex subkategorier. Slutsats: Patienterna upplevde att ett värdigt bemötande och meningsfull kommunikation var viktigt i livets slutskede. Adekvat smärtlindring fick patienter att känna livslust och välbefinnande, en utmaning var att finna acceptans i att vara en börda för familjen relaterat till en begränsande kroppslig förmåga. Mer forskning behövs utifrån sjuksköterskors och närståendes perspektiv avseende deras behov för att kunna ge en mer adekvat palliativ omvårdnad / Background: Patients with cancer who receive palliative care go through great suffering together with their relatives. The nurse's role in the care of these patients is to alleviate suffering and preserve the patients' dignity with the help of person-centered nursing with the aim of giving the patients as good a final time in life as possible.   The aim was to map the experiences of patients with cancer who receive palliative care at the end of life.   Method: A literature review of qualitative design based on ten scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. Elo & Kyngä's method for qualitative content analysis was used to analyze the data.   Results: Three categories were identified: limitations accompanying the illness, the importance of being seen and heard, approaching death, to these six subcategories emerged.  Conclusion: The patients felt that dignified treatment and meaningful communication were important in the final stage of life. Adequate pain relief made patients feel zest for life and well-being, a challenge was finding acceptance in being a burden to the family related to a limiting physical ability. More research is needed from the perspective of nurses and relatives regarding their needs in order to provide more adequate palliative care.

BakgrundVård i livets slutskede handlar framför allt om att lindra lidande och ge personen bästa möjliga livskvalitet och en värdig sista tid i livet. Sjuksköterskan har en central roll i vården vid livets slut och stöd till patienter och närstående är ofta komplext. Därav är det viktigt att ta reda på hur sjuksköterskor upplever vårdandet, för att öka kunskapen och förståelsen i syfte att kunna ge patienten och närstående en god vård i livets slutskede. SyfteAtt beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. MetodEn strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi som används vid systematiska översikter. Innehållet i resultatet baseras på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2014 – år 2022, från databaserna CINAHL samt PubMed. ResultatSjuksköterskors upplevelser delades in i tre huvudkategorier. Huvudkategorin Sjuksköterskans roll med följande tre underkategorier; Egenskaper, Stöd till patienten samt Stöd till familjen. Huvudkategorin Värdighet i livets slut med Hinder respektive Främjande som underkategorier samt huvudkategorin Känslor i vårdandet med underkategorierna; På ett personligt plan, På ett professionellt plan och I relation till familjen. SlutsatsSjuksköterskor upplever det utmanande, komplext och svårt att vårda patienter i livets slutskede och de blir emotionellt påverkade i samband med vårdandet. Studiens resultat kan tolkas som att sjuksköterskor behöver besitta flera olika egenskaper och förmågor samt få rätt förutsättningar för att kunna ge en god och värdig vård i livets slut. / BackgroundEnd-of-life-care is about ease suffering and give the person the best quality of life as possible and to die with dignity. The nurse has a central role in end-of-life-care and support for patients and their close relatives is often complex. Therefor it is of importanceto explore how nurses experience the care, to increase knowledge and understanding in order to be able to give the patients and close relatives good end-of-life care. AimTo describe nurses' experiences of caring for patients in end-of-life. MethodA structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The result is based on the content from 15 qualitative scientific studies, published between 2014 and 2022, from the databases CINAHL and PubMed. ResultsNurses’ experiences were divided into three main categories. The main category The role of the nurse with the following three subcategories; Qualities, Support for the patient and Support for the family. The main category Dignity at the end of life with Obstacles and Promotion as subcategories, and the main category Emotions in caring with subcategories; On a personal level, On a professional level and In relation to the family. ConclusionsNurses find it challenging, complex and difficult to care for patients at the end-of-life and they are emotionally affected in connection with the care. The study's results can be interpreted as that nurses need to have several different qualities and abilities and to be given the right conditions to be able to provide good care with dignity in end-of-life.

Bakgrund Den palliativa vården bygger på fyra grundprinciper: kommunikation, lindra lidande, stödja närstående och teamarbete. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är att lindra lidande och stödja patienten i livets slutskede samtidigt som man stödjer och involverar närstående. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metod En litteraturöversikt med analys från Fribergs beskrivning, vilket inkluderade 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från Pubmed och Cinahl. Resultat Resultatet innehåller 4 teman som påverkar sjuksköterskan inom palliativ vård, brist på emotionellt stöd till sjuksköterskan inom palliativ vård, sjuksköterskans brist på erfarenhet och kunskap inom palliativ vård, upplevelser av att hantera dödsfall som sjuksköterska och vikten av närstående inom palliativ vård. Slutsats Sjuksköterskor upplever utmaningar i den palliativa vården. För att förbättra vården behöver de bygga goda vårdrelationer, lära sig av erfarna kollegor och förbättra sin kunskap inom palliativ vård. / Background Palliative care is based on four basic principles: Communication, alleviating suffering, supporting relatives and teamwork. The nurse’s role in palliative care is to alleviate suffering and support the patient in the final stages of life while also supporting and involving the relatives. Aim The aim is to describe the nurses experience of palliative care. Method A literature review with analysis following Fribergs description which included 10 qualitative scientific articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results The result contains four themes that affect the nurse in palliative care, lack of emotional support for the nurse in palliative care, the nurses lack of experience and knowledge in palliative care, experiences of dealing with death as a nurse and the importance of relatives in palliative care. Conclusions Nurses experience challenges in palliative care. To improve the care they need to build better relationships with the patients and their families, learn from experienced colleagues and improve their skills in palliative care.

Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra lidande vid obotlig skada eller sjukdom. En stor del av den palliativa vården som sjuksköterskan ansvarar för är god symtomlindring utifrån dimensionen av total smärta. Sjuksköterskor efterlyser mer utbildning om palliativ vård och smärtlindring för att kunna möta palliativa patienter. Syfte Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att tillgodose en god smärtlindring hos patienter i palliativ vård. Metod Designen som valts var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed och var publicerade 2014 till 2024. Tolv artiklar analyserades med stöd i Fribergs metod för integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes. Resultat Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; Psykosociala faktorer och Organisatoriska faktorer med sex underkategorier; Relationella faktorer, Spirituella faktorer, Kulturella faktorer, Resursbrist, Multimodal smärtlindring och Kompetens som visar sjuksköterskors erfarenheter av sina förutsättningar för god smärtlindring hos palliativa patienter. Slutsats Sjuksköterskornas roll är central för god smärtlindring vid palliativ vård. Den bästa smärtlindringen uppnås när det multidisciplinära teamet har god kommunikation, en väl fungerande organisation, utbildning och resurser. / Aim The aim is to compile research on nurses' experiences regarding the conditions conducive to providing adequate pain relief to patients in palliative care. Method The selected design employs a structured literature review approach, incorporating elements of the methodology commonly used in systematic reviews. Articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases and encompassed the publication years spanning from 2014 to 2024. Twelve articles were subjected to analysis, guided by Friberg's methodology for integrating qualitative research findings - inspired by meta-synthesis. Results The results yielded two main categories: Psychosocial factors and Organizational factors, with six subcategories: Relational factors, Spiritual factors, Cultural factors, Resource constraints, Multimodal pain management, and Competence, demonstrating nurses' experiences regarding their conditions for effective pain relief in palliative patients. Conclusions The role of nurses is pivotal for effective pain management in palliative care. Optimal pain relief is achieved when the multidisciplinary team exhibits effective communication, operates within a well-functioning organizational framework, and is supported by adequate education and resources.

Syfte. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Bakgrund. På intensivvårdsavdelningar i Sverige avlider 3-4000 patienter per år vilket föranleder att palliativ vård har börjat uppmärksammas inom intensivvården. Målet med vård i livets slutskede är att skapa bästa möjliga livskvalité för patient och anhöriga där sjuksköterskan med sin helhetssyn har en central roll. Design. Kvalitativ innehållsanalys. Metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten 2015 med elva intensivvårdssjuksköterskor på fem olika intensivvårdsavdelningar i tre olika landsting i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lästes igenom noggrant. Därefter analyserades materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede illustrerades genom deras möjligheter att påverka beslut för god vård, vilket beskrevs som att känna delaktighet i besluten om vårdnivå. De såg sig som en resurs för anhöriga i svåra situationer då de inbringade trygghet, såg deras behov av information samt hjälpte dem att hitta fokus. För att sjuksköterskorna skulle samla kraft framkom vikten av ett ärligt och öppet arbetsklimat, samt möjligheter till debriefing. Genom att ge god omvårdnad i livets slutskede kunde sjuksköterskorna hjälpa patienterna få en god och värdig död. Slutsats. Sjuksköterskorna använde sig av olika kommunikativa färdigheter för att bygga upp en relation med patient och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde att många etiska problem uppstod i samband med besluttagande om vårdnivå, speciellt där oenighet fanns inom vårdteamet. De saknade specifik fortbildning och tydliga riktlinjer och det visade sig att sjuksköterskorna lärde sig ge vård i livets slutskede genom egna erfarenheter och av erfarna kollegor. / Purpose. Intensive care nurses experiences of providing end-of-life care. Background. At intensive care units in Sweden 3-4000 patients die every year, which causes palliative care to emerge in intensive care. The goal of the end-of-life care is to provide the best possible quality of life for the patient and it’s family, where the nurse with a holistic approach play a central part. Design. Qualitative content analysis. Method. Semi-structured interviews were conducted in the autumn of 2015 with eleven critical care nurses in five ICUs in three counties in northern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and read carefully. The material was analysed using a content analysis. Results. Nurses' experiences of providing end-of-life care was illustrated by their ability to influence decisions for good care, which was descibed as a feeling of beeing involved in decisions about care level. They looked at themselves as a resource for families in difficult situations and conveyed a feeling of confort which could help the families to find focus and see the need for information. The nurses gathered strength by having an honest and open work environment, and opportunities for debriefing. By providing good care at the end-of-life the nurses were able to help patients recive a good and dignified death. Conclusion. The nurses used different communication skills to build a relationship with the patients and their families. The nurses felt that many ethical problems arose from decisions about the level of care, especially where disagreement existed within the care team. They lacked specific training and clear guidelines and it turned out that the nurses learned palliative care through their own experiences and by experienced colleagues.

Background: The purpose of end-of-life care is to relieve suffering and optimize quality of life. Important tasks for healthcare professionals are symptom alleviation and facilitate well-being. It is common for patients, who are treated palliative, to die within the surgical wards. The environment can be stressful and it is not always optimal for these patients to be cared for there. Aim: The aim was to describe how end-of-life care was delivered for patients in surgical wards, according to the nurses, with specific focus on the fundamentals of care. Method: Semi-structured interviews with 12 registered nurses in two surgical wards. The interviews were analysed using a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: The nursing needs of patients at the end-of-life, The organization's negative impact on patient care and Adapted care based on the patient and relative’s needs. The results showed that organizational factors such as lack of time and resources, but also lack of knowledge among the healthcare professionals, could lead to difficulties to fulfill both the physical and psychosocial needs of the patient. When a person-centered care was used the needs of the patients were easier to fulfill and the nursing care functioned in a better way. Conclusion: Person-centered care is an important part of end-of-life care. The healthcare professionals at surgical wards care for this patient-group in a dedicated way, and nursing around them usually operate well, except when there is a lack of time and more acute situations must be prioritized. There is a need to increase the knowledge of palliative care among the healthcare professionals. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede ska lindra lidande och främja livskvaliteten. Viktiga uppgifter för sjukvårdspersonalen som vårdar patienter i livets slutskede är att ge symtomlindring och underlätta välbefinnandet. Det är vanligt att patienter som vårdas palliativt i livets slutskede avlider inom slutenvården och på kirurgiska vårdavdelningar. På dessa avdelningar kan miljön vara stressig och det är inte alltid optimalt att denna patientgrupp vårdas där.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor ansåg att omvårdnaden genomfördes för patienten som vårdats i livets slutskede på en akutkirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på de fundamentala delarna av vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 sjuksköterskor från två kirurgiska vårdavdelningar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Omvårdnadsbehoven hos patienten i livets slutskede, Organisationens negativa inverkan på patientens omvårdnad och Anpassad vård utifrån patienten och dennes anhöriga. Resultatet visade att organisatoriska faktorer som tids- och resursbrist, men även kunskapsbrist hos sjukvårdspersonalen, gjorde att patienternas fysiska och psykosociala omvårdnadsbehov inte alltid blev tillgodosedda. När vården var personcentrerad och patienterna delaktiga ansåg sjuksköterskorna att omvårdnaden genomfördes på ett bättre sätt. Slutsats: En personcentrerad vård är viktigt för både patienter, som befinner sig i livets slutskede, och deras anhöriga. Sjukvårdspersonalen på akutkirurgiska vårdavdelningar är engagerade i denna patientgrupp och omvårdnaden kring dem fungerar oftast bra. Det händer dock att tiden inte räcker till för patientgruppens komplexa omvårdnadsbehov och andra akuta situationer prioriteras ibland före. Det finns ett behov av att öka kunskapen om palliativ vård hos personalen som vårdar dessa patienter.

No description available.

Bakgrund: Att vårda patienter i palliativ vård beskrivs som utmanande då sjuksköterskor blir känslomässigt berörda av döende patienter. Detta medför att sjuksköterskor kan finna sig i motstridiga roller och beskrivs vara i behov av att balansera känslor gentemot patienter, anhöriga och arbetskollegor. Tidigare forskning beskriver att vårda patienter med barn i palliativ vård som betydelsefullt. Dock saknas forskning kring sjuksköterskors upplevelser av detta fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med barn under 18 år i palliativ vård. Metod: Metoden bestod av en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utfördes genom fyra semistrukturerade intervjuer och dataanalysen utfördes med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde sig bli berörda av patienter med barn under 18 år i palliativ vård, detta resulterade i tre kategorier; att bli berörd av patienten; att orka vårda och att inkludera hela familjen. Ur dessa kategorier kunde sju underkategorier urskiljas. Slutsats: Genom medlidande upplevde sjuksköterskorna sig bli känslomässigt berörda av patienterna. Sjuksköterskorna fann igenkännande aspekter hos patienterna, likt att vara mitt i livet samt att ha egna barn, som medförde en spegling hos dem själva. Det var essentiellt, såväl för patienterna och barnen, att få barnen delaktiga i vårdförloppet. / Background: Caring for patients in palliative care is described as challenging for nurses as they can be emotionally affected by dying patients in varying degrees. This entails that nurses can find themselves in conflicting roles and have a need of balancing different emotions towards patients, next of kin and colleagues. Previous research describes that caring for patients with children in palliative care includes a unique value. However, research on nurses' experiences of this phenomenon is lacking. Aim: To describe registered nurses experiences of caring for patients with children under the age of 18 in palliative care. Method: The method consists of an empirical study with a qualitative approach. The data was collected by four semi-structed interviews and analyzed by using inductive content analysis. Result: The nurses experienced to be affected by patients with children under the age of 18 in palliative care, this resulted in three themes; to be affected by the patient; to be able to care and to include the whole family. To these themes seven sub-themes could be distinguished. Conclusion: Trough compassion the nurses experienced to become emotionally affected by the patients. The nurses found recognizing aspects of the patients, such as being in the middle of life and having children of their own, which led to a reflection of themselves. It was essential, both for the patients and the children, to get the children involved in the careprocess.