Bakgrund: Palliativ vård kännetecknas av att förbättra livskvaliteten i livets slutskede utifrån en helhetssyn. Det palliativa förhållningssättet omfattar alla patienter i livets slutskede, oavsett diagnos, och distriktssköterskan i hemsjukvården är både ett praktiskt och känslomässigt stöd. Ett personcentrerat förhållningssätt i samband med palliativ vård ger förbättrad livskvalitet och symtomlindring. Den personcentrerade modellen De 6 S:n främjar patientens syn på sig själv och sina önskemål i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede inom hemsjukvården, utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Kvalitativ med deduktiv ansats. Två fokusgruppsintervjuer, 12 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys utifrån De 6 S:n. Resultat: Självbild: Distriktssköterskan utgår från den enskilde patienten samt samordnar insatser för en välfungerande hemsituation. Självbestämmande främjas av hemmiljön och innebär visad respekt och lyhördhet. Sociala relationer bevaras genom anpassning och stödjande insatser. Symtomlindring omfattar främst farmakologiska insatser. Sammanhang omfattar samtal och främjas av hemmiljön, relationen till patienten och att distriktssköterskan ger tid och närvaro. Patientens strategier respekteras genom anpassning och stödjande insatser. Patientens önskemål möjliggörs med hjälp av närstående och omvårdnadspersonal.   Slutsats: Distriktssköterskorna utgår från och anpassar sig till patientens behov och resurser. Relationen, kommunikationen och hemmiljön främjar personcentrerat förhållningssätt. De 6 S:n utgör stöd för personcentrerad vård utifrån en helhetssyn. / Background: Palliative care is characterized by improving the quality of life in the final stages of life based on a holistic view. The palliative approach covers all patients in the final stages of life, regardless of diagnosis, and the district nurse in home health care gives both practical and emotional support. A person-centered approach in connection with palliative care provides improved quality of life and symptom relief. The person-centered model The 6 S:n promotes the patient's view of himself and his wishes in the nursing. Aim: To describe district nurses' experiences of palliative care in the final stage of life in home care, from a person-centered perspective. Method: Qualitative with deductive approach. Data collection through two focus group interviews, 12 district nurses. Qualitative content analysis based on The 6 S:n. Result: Self-image: The district nurse starts from the individual patient and coordinates efforts for a well-functioning home situation. Self-determination is promoted by the home environment and means shown respect and sensitivity. Social relations are preserved through adaptation and supportive efforts. Symptom relief mainly involves pharmacological interventions. Summary includes conversations which is promoted by the home environment, the relationship with the patient and that the district nurse gives time and attendance. The patient's strategies are respected through adaptation and supportive efforts. The patient's wishes are made possible with the help of relatives and assistant nurses. Conclusion: The district nurses focus on and adapt to the patient's needs and resources. The relationship, communication and the home environment promote person-centered approach. The 6 S:n provides support for person-centered care based on a holistic approach.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier. Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening. Miljön på hospice bidrog till att patienterna förlorade sin identitet. Att finna mening med sitt lidande bidrog till att patienterna succesivt accepterade sin situation och kunde finna frid i sin vetskap om det oundvikliga.   Slutsats: Den mellanmänskliga kommunikationen och sjuksköterskans kompetens har nyckelroller för patienternas upplevelse av god palliativ vård. Mer forskning krävs för att möta det växande behovet av kvalificerad palliativ vård. / Purpose: The purpose of this study was to describe the experiences of terminal cancer patients’ receiving palliative care in hospice or in an in-patient care unit, and illuminate what these patients believe that good palliative care involves. Method:  The Literature study had a descriptive design and was based on 14 scientific articles that were retrieved from the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and by manual search. The results of the analysis were compiled into 5 categories containing 23 subcategories. Main Result: Patients experienced that the issue of most importance in palliative care was to obtain adequate pain relief without reservation or delay. Good communication and interaction between the nurse and the patient was the basis for good health care to be developed. Trust in health professionals' skills and abilities were essential to patients' perceptions of security. Autonomy was central for the patients’ participation in their health care, and it created a sense of control and meaning. The environment at the hospice had a negative impact on the patients’ self-image and made them lose their identity. Finding meaning in their suffering helped the patients gradually to accept their situation in order to find peace in their knowing of the inevitable. Conclusion: The interpersonal communication and nursing skills is of crucial importance for patients' perceptions of good health care. More research is needed to meet the growing request of qualified professional palliative care.

Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vägledning för att vårda patienter i livets slutskede. Den är framtagen i syfte att överföra den palliativa modellen av vård till annan vårdkontext. LCP ger vägledning i kommunikation inom det multiprofessionella teamet, med anhöriga och med patienten som är döende. LCP utgör en guide för läkare om att förskriva läkemedel mot de vanligaste symtomen som kan uppträda i livets slut, för att förbättra symtomhanteringen.  LCP används idag i Sverige på flera håll inom olika ramar av vårdinrättningar. Syfte: Syftet var med denna litteraturöversikt att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva vård i livets slutskede med tillämpning av Liverpool Care Pathway på akutvårdsavdelningar. Metod: Litteraturöversikt är ett examensarbete som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. De är utformade utefter en kvalitativ design och söktes från databaserna: PubMed, Cinhal, Medline och ProQuest Nursing & Allied Health Source. Datamaterialet har sedan analyserats och strukturerats upp samt sammanställts till ett resultat. Artiklarna är baserade på studier utförda i England, Nya Zealand och Italien. Resultat: Utifrån de valda vetenskapliga artiklarna identifierades sex olika huvudteman. Dessa var: kommunikation, dokumentation, medicinska riktlinjer och vård, ökat självförtroende, förbättrad vård och ökad kontinuitet av vård i livets slut. Diskussion:Artiklarnas relevans har diskuterats i relation till Sverige eftersom ingen av dem var gjord i Sverige. De huvudteman som identifierats diskuterades i förhållande till tidigare forskning och mot Erikssons definitioner av lidande och vårdande. / Background: The Liverpool Care Pathway is a guidance of care for the dying patient. It was created to transfer the hospice model of care into other hospital settings. LCP provides a pathway in communication within the multidisciplinary team, with relatives and the dying patient. LCP gives guidance for doctors to prescribe medication for the most common symptoms that can appear in the dying phase to improve symptom management. LCP is today used in several places in Sweden within different frameworks of medical facilities. Aim: The aim was to illustrate the use of Liverpool Care Pathway in an acute hospital setting from a nurse perspective. Methods: This essay is a systematic literature review and the data was based on nine articles of published research. The published articles were found in four different databases. These were: Pubmed, Chinhal, Medline and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The data was then analyzed and structured into different main themes, and was then compiled into a result. The articles were based on studies made in England, New Zealand and Italy. Results: When analyzing the articles six different main themes emerged. These were: communication, documentation, increased self-confidents, medical guidelines and care, improved end-of-life care and improved continuity in the care of the dying. Discussion: The studies relevance to Sweden was discussed because none of them had been made in Sweden. The main themes were related to previous research and to Katie Eriksson's concept of suffering and care.

Bakgrund: I Afrika är behovet av palliativ vård stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vården avser att öka livskvalitet en hos patienter och närstående, lindra lidande och behandla smärta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vård i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen på palliativ vård, integrera den i vårdprogram och förbättra möjligheten till läkemedelstillgångar och utbildning. Sjuksköterskan är en central figur inom den palliativa vården och relationen är betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan är mötet med den palliativa patienten både smärtsamt och stressfullt, och väcker starka känslor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i Tanzania. Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor i Tanzania. Intervjuerna transkriberade s och analyserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Sjuksköterskans uppfattning av vårdandet och Utmaningar som sjuksköterskan möter i den palliativa vården. I dessa redovisas bland annat; betydelsen av relationer i vården, patientens behov, sjuksköterskans beskrivning av brister och hur tro kan påverka vården samt krav som ställs i mötet med patienter och närstående. Diskussion: Sjuksköterskornas reflektioner på relation och kommunikation di skuteras, tillsammans med synen på god relation och god vård. Sjuksköterskans invändningar på de anhöriga i vården kontra hur deras egen tro påverkar vården, samt reflektioner kring fokuseringen på fysiska symtom i relation till övriga behov gjordes. Studiens utförande diskuterades också. / Background: In Africa, the need for palliative care is high after the prevalence of HIV, cancer and other diseases. The aim of palliative care is to improve quality of life for patients and families, to relieve suffering and to treat pain. World Health Organizati on launched a project to develop palliative care in Africa, a project that wishes to d evelop the perception ofpalliative care, to integrate in treatmentprograms and improve access to medicine and education. The nurse is playing a major part in palliative care therefor their relationship becomes important for the patient. For the nurse the meeting with the palliative patient could be both painful and stressful, and create strong emotions. Purpose: To describe nurses experiences of palliative care in Tanzania. Method: An empirical study and datacollection in the form of semi-structured interviewswere conducted with eight nurses in Tanzania. The interviews were transcribed and then analyzed according to qualitative content analysis. Resultat: The results are presented in two main categories: Nurses perception of caring and Challenges that the nurse is facing in palliative care. These are, among others; the importance of relations, patient needs, nurse description of shortcomings in palliative care and how faith can affect the care, and also demands that is expected in contact with patients a nd relatives. Discussion: In the discussion nurses reflect on relations and communication together with their vision on good care. Nurses thoughts about the relatives and how their own beliefs affect the care, and reflections about focus on physical symto ms in relations to other needs were discussed. The study design was also discussed.

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig. / Aim: The aim of this study was to describe how the nursing staff within themunicipality's special housing and short term care perceived their caring forpatients receiving palliative care.Method: The study is based on eight interviews with enrolled nurses. The datacollection method was based on the Critical Incident Technique. The analysis ofinterviews was carried out with qualitative content analysis.Result: Cooperation between the care team and the relatives had a great andsignificant impact on how care was delivered. At times the nursing staff felt thatthe nurse was not present during various nursing interventions. Distribution ofstaff during the day contributed to the continuity of the interaction. The enrollednurses expressed that different environmental factors were either helpful orobstacles in the interaction between the dying person and their relatives. Theenrolled nurses illuminated the importance of respecting the patient's wishes. Thenursing staff provided the families with support which contributed to a feeling ofcloseness. Furthermore, the enrolled nurses felt that their presence withoutdemands and stress were significant in the interaction between the dying personand their family. It was important that the dying patient and their families weresatisfied with symptom control. It was significant to provide a dignified treatmentafter death.Conclusion: The overall theme was that the nursing staff perceived that interactionand collaboration between the care team, family and the patient was of significantimportance for a secure and dignified end of life care.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innefattar lindring av lidande och därmed upplevda symtom. För att uppnå en god palliativ omvårdnad bör vårdpersonalen utgå från de fyra hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Barn som befinner sig i livets slutskede ska trots sjukdom få leva ett så normalt liv som möjligt. Sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull arbetsroll för att hjälpa patienten och närstående med allt som omvårdnaden innebär. / Background: Palliative care in the end of life includes relief of suffering and thus experienced symptoms. In order to achieve a good palliative care, healthcare staff should focus on the four cornerstones; symptoms, teamwork, relationship and communication, and support for relatives. Children who are in the final stages of life should, despite illness, have a normal life as possible. The nurse has an important role in helping the patient and relatives with all that nursing implies.

Bakgrund: 80% av de människor som dör varje år i Sverige antas ha varit i behov av palliativa vårdinsatser. För att patienterna ska kunna känna sig delaktiga i sin vård behöver de vara väl informerade om sitt tillstånd. Rapporter visar att inte alla palliativa patienter får ett brytpunktssamtal, vilket ökar risken att patienten inte känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar och delades in i fyra kategorier: patientens behov av information, delat beslutsfattande, Patientens preferenser och upplevelse av en god död. De flesta patienter önskade information om sitt tillstånd men inte alla upplevde att de fick detta. Det varierade i hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Patienter som önskade delat beslutsfattande upplevde i mindre grad att deras önskningar blev mötta. Konklusion: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i sin vård i livets slutskede är det viktigt att se till den enskilda individens behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara medveten om att detta kan ändra sig under vårdprocessen. / Background: 80% of the people that die every year in Sweden are believed to have benefited from palliative care. In order for patients to be involved in their care, they must be well informed about their condition. Reports show that not all palliative patients get a breakpoint conversation, which increases the risk that patients don’t feel involved in their care. Aim: To investigate patients’ experiences of participation in their end-of-life care Methods: The design is a literature review. Data collection has been done through searches in the databases PubMed and CINAHL. Results: The result was based on 15 scientific articles and were divided into four categories: patients’ need for information, shared decision-making, patients’ preferences, and experience of a good death. Most patients wanted information about their condition, but not everyone felt that they received it. It varied in how much patients wanted to be involved in the decision-making. Patients who wanted shared decision-making felt less that their wishes were met. Conclusions: To ensure that patients feel involved in their care, it is important to investigate the individual's needs and to adjust the care accordingly, as well as being aware that this may change over time.

Människor lever längre och det innebär att de allra flesta som dör i Sverige är äldre. Vårdfilosofin palliativ vård definieras som en helhetsvård, där patienten och anhöriga ska göras delaktiga i omvårdnaden. Enligt svensk lag har sjuksköterskan en skyldighet att göra patienten delaktig i sin vård. Vården i livets slutskede blir allt mer avancerad och det är viktigt att patienten görs delaktig, för att främja en god död. Samband i form av delaktighet och en god död har påvisats. Sjuksköterskan kan skapa förutsättningar för patientens delaktighet genom att vara lyhörd och lyssna samt se till att patientens delaktighet finns dokumenterad. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och möjlighet att göra den äldre patienten delaktig vid vård i livets slutskede inom kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats genomfördes. Deltagarna var åtta sjuksköterskor med erfarenhet av vård i livets slutskede i kommunens hemsjukvård. Kvalitativa innehållsanalysen gav ett resultat med fyra huvudkategorier: sjuksköterskans roll, teamets betydelse, anhörigas roll samt etiska dilemman. Slutsatsen är att det behövs mer dokumentation om den äldres delaktighet i kommunens hemsjukvård. / People live longer and that means that the vast majority of people who die in Sweden are older. Care philosophy, palliative care is defined as a holistic care, where the patient and relatives must be involved in the care. According to Swedish law, the registered nurse has an obligation to involve the patient in their care. The end of life care is becoming more advanced and it is important that the patient becomes involved in their care, as it can lead to a good death. Relationships in the form of participation and a good death have been demonstrated. The registered nurse can create conditions for the patient's participation by being responsive and listening, and ensuring that the patient's participation is documented. The aim was to describe the registered nurse's experience and opportunity to involved the older patient in care at the end of life within the municipality's home health care. A qualitative study with an inductive approach was conducted. Eight registered nurses with experience in end of life care in municipality's home care. The qualitative content analysis a resulted in four main categories: the registered nurse's role, the importance of the team, the role of relatives and ethical dilemmas. The conclusion is that more documentation is needed about older patient´s participation in municipality's home health care.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede inträder i övergången då patienten närmar sig livets slut och kännetecknas av en helhetssyn på människan. Vården utförs i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för alla patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Anhöriga ska också erbjudas att delta i den palliativa vården. Forskning visar att ungefär 10 procent av efterlevande riskerar att få sorgerelaterade psykiska besvär. Syfte: Syftet med studien var undersöka anhörigas upplevelser av palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med tio artiklar. Nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixed-method som analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Huvudtemana som växte fram var kommunikation, information, anhörigstöd och delaktighet i den palliativa vården. Huvudtemana delades var för sig upp i underkategorierna kommunikation som mottogs väl, kommunikation som brast, information som förmedlades bra, undermålig information, emotionellt stöd, avsaknad av emotionellt stöd, andligt stöd, tillfredställande delaktighet, när anhöriga inte blev delaktiga. Slutsats: Anhöriga upplevde brister beträffande både kommunikation, information, delaktighet och emotionellt stöd i den palliativa vården. Detta medförde ett onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Bristerna fick dem i värsta fall att känna sig förringade och avvisade. Anhöriga behövde en kommunikation som genomsyrades av empati och engagemang. Informationen behövde vara lättförståelig och upprepas. Anhöriga upplevde att de hade behov avemotionellt stöd i form av att bli förstådda och bekräftade i sin sorg. De upplevde också ett behov av att få delta i vården och upplevde den palliativa vården som mer positiv om de erbjöds att delta. / Background: Palliative care in the final stages of life enters the transition when the patient approaches the end of life and is characterized by a holistic view of man. The care is performed in order to alleviate suffering and promote the quality of life for all patients with progressive, incurable disease or injury. Relatives must also be offered to participate in palliative care. Research shows that about 10 percent of survivors are at risk for grief-related mental illness. Aim: The purpose of the study was to investigate relatives' experiences of palliative care at the end of life. Method: Literature overview with ten articles. Nine qualitative articles and one article with mixed method. Results: Main themes emerged were communication, information, family support and participation in palliative care. Main themes were divided separately into the sub-categories communication well received,communication broken, information conveyed well, substandardinformation, emotional support, lack of emotional support, spiritual support, satisfactory participation, when relatives did not participate. Conclusion: Relatives experienced shortcomings in terms of communication, information, participation and emotional support in palliative care. This led to unnecessary suffering and deteriorating quality of life. In the worst case, the shortcomings made them feel degraded and rejected. Relatives needed a communication that was permeated by empathy and commitment. Information needed to be easy to understand and repeat. Relatives felt they needed emotional support of being understood and confirmed in their grief. They also experienced a need to participate in care and experienced palliative care as more positive if they were offered to participate.

Bakgrund: De flesta som dör är gamla och sjuka och många dör på sjukhus. En del döende patienter är rädda och ensamma och behöver stöd från andra samt utrymme att tala om sina tankar och känslor. På sjukhus arbetar sjuksköterskan i team med andra och leder omvårdnadsarbetet och i sjuksköterskans roll ingår det att vårda döende patienter.Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som inkluderar 10 vetenskapliga artiklar, 9 kvalitativa och 1 kvantitativ, från CINAHL Complete och PubMed. Dataanalys enligt Friberg.   Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de visste vad en god vård för döende patienter innebar och vad som krävdes för att ge det, exempelvis närvaro, att skapa en relation, respekt och samtal med patient och närstående. Samtidigt förhindrades sjuksköterskorna att utöva en god vård, på grund av olika faktorer, vilket ledde till bland annat känslor av maktlöshet och skuld hos sjuksköterskorna. Sammanfattning: När sjuksköterskor förhindras att utöva en god vård innebär det en risk för patientsäkerheten samt en risk för ett ökat lidande hos patienter. Sjuksköterskor riskerarar också att drabbas av moralisk stress och utmattningssyndrom på grund av det, vilket kan ha en negativ påverkan på deras hälsa samt leda till att sjuksköterskor lämnar sin arbetsplats eller byter yrke. / Background: Most people who die are old and sick and many die in hospitals. Some dying patients are scared and lonely and need support from others as well as space to talk about their thoughts and feelings. In hospitals, the nurse works in teams with others and leads the nursing work, and the nurse´s role includes caring for dying patients. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients in hospitals. Method: A literature review including 10 scientific articles, 9 qualitative and 1 quantitative, obtained from CINAHAL Complete and PubMed. Analyze according to Friberg.  Results: The nurses felt that they knew what good care for dying patients meant and what was required to provide it, for example presence, to create a relationship with the patient, respect and conversation with the patient and relatives. At the same time, the nurses were prevented from providing good care, due to various factors, which led to, among other things, a sensation of powerlessness and guilt among the nurses.  Conclusion: When nurses are prevented from providing good care, it entails a risk to patient safety and can increase the suffering of patients. Nurses are also at risk of suffering from moral stress and fatigue syndrome because of it, which can have a negative impact on their health and lead to nurses leaving their workplace or changing professions.