<p>The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a <em>modus vivendi. </em>This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women</p>

Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats. I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor. Något annat som framkom i studien är att männen får en helt annan synlighet riktad mot sig då de befinner sig i minoritet. Synligheten upplevs som både positiv och negativ hos respondenterna men att de i största möjliga mån försöker göra det till deras fördel. Något annat som denna studie visar är bland annat att det finns vissa fördomar hos människor idag om vad som anses vara ett lämpligt yrke för en man respektive en kvinna.

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a modus vivendi. This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women

AbstraktTitel: Lärares pedagogiska verktyg i undervisningen på omvårdnadsprogrammet för elever med svenska som andraspråkInstitution: Sektionen för lärarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet äldre ökar i samhället. Inom vård och omsorg och särskilt inom äldreomsorgen kommer behovet av utbildad vårdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhället på att utbilda vuxna inom vård och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andraspråk. Detta innebär att lärarna står inför utmaningar att utbilda elever med olika bakgrund och förutsättningar till ett yrke som handlar om att ta hand om sjuka, äldre människor och människor i behov av stöd.Syfte. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera på vilket sätt läraren arbetar för att stödja lärande hos elever med svenska som andraspråk på omvårdnadsprogrammetMetod. Kvalitativ ansats har används och sex lärare inom omvårdnadsprogrammet på Komvux har intervjuats. Lärarna har arbetat mellan ett halvt och 20 år. Vid intervjuerna användes frågeguide med öppna frågor och låg grad av standardisering.Resultatet har delats in i två huvudområden som innehåller kategorier och underkategorier. Huvudområdena är: Metoder lärare använder i sitt arbete för att utveckla elevernas möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och Att nå målen. Det första huvudområdet beskriver vilka metoder lärarna använder för att stödja eleverna i undervisningen. I det andra huvudområdet beskrivs vad lärarna ser som utmaningar, möjligheter för att stödja eleverna i att nå målen och hur de använder elevernas erfarenheter.Konklusion av studien är att lärarna säger att de använder ett flertal metoder för att stödja elever med svenska som andraspråk. De säger även att elevernas erfarenheter tas till vara i undervisningen. Lärarna efterfrågar också mer kunskap och stöd bland annat av svenskalärare i hur de ska arbeta för att stödja elever med svenska som andraspråk

Syfte – Syftet har varit att undersöka hur decentralisering av produktionsprocesser inom sektorn för vård och omsorg uppfyller prestationsmålen kvalitet, tid och kostnad i jämförelse med centraliserade eller outsourcade produktionsprocesser. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: [1] Hur påverkar decentralisering respektive centralisering och outsourcing av produktionsprocesser prestationsmålet kvalitet? [2] Hur påverkar decentralisering respektive centralisering och outsourcing av produktionsprocesser prestationsmålet tid? [3] Hur påverkar decentralisering respektive centralisering och outsourcing av produktionsprocesser prestationsmålet kostnad? Metod – En fallstudie genomfördes och intervjuer, observationer och dokumentstudier användes för att inhämta empiri. Empirin har sedan analyserats mot studiens teoretiska ramverk vilket genererade studiens resultat. Resultat – Uppfyllandet av prestationsmålet kvalitet är som högst vid centralisering och outsourcing. Decentralisering ansågs ha en låg uppfyllnad. Ur tidssynpunkt är centralisering och outsourcing det mest fördelaktiga alternativet eftersom vårdpersonalen inte behöver hantera processen på egen hand. För decentralisering bedömdes tidsåtgången som hög vilket vidare påverkade prestationsmålet kostnad. Fyllnadsgraden i processen är ytterligare en faktor som påverkar kostnaden vilket innebar att centralisering är mer gynnsamt än decentralisering. Outsourcing kan vara ett fördelaktigt val ur kostnadssynpunkt eftersom fler kostnader tagits hänsyn till än vid de andra två alternativen. Metoddiskussion – Studien omfattade tre analysenheter vilket inte motsvarar hela verksamhetens behov. Vid större volymer och fler processer hade eventuellt ett annat resultat genererats som påverkar prestationsmål och lokaliseringsbeslut. Metodtriangulering var positivt för studien och möjliggjorde erhållande av kvalitativa och kvantitativa data samt flera infallsvinklar på problemet. Studiens resultat har styrkts av att analys av data skett enskilt och gemensamt för de olika metoderna. Begränsningar – Studien har utgått från ett svenskt perspektiv, de bestämmelser som vården omfattas av samt med utgångspunkt i en verksamhet och enskild kommun vilket innebär att skillnader i upplägg och utformning kan variera mellan olika men likartade verksamheter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka organisatoriska förutsättningars samband med operativa chefers handlingsstrategier inom vård och omsorg. Studien undersöktes med hjälp av en enkätinsamling från utvecklingsprojektet CHEFiOS genom en longitudinell design. Vid det första mättillfället (2009) undersöktes organisatoriska förutsättningar (autonomi, ansvarsskyldighet, osäkerhet och resurser) och vid det andra mättillfället (2011) mättes handlingsstrategier (gränssättande, accepterande, informell, formell, främja delaktighet, närvarande chef och avlasta medarbetare). Deltagarna utgjordes av operativa chefer (enhetschefer och arbetsledare) inom äldre- och handikappomsorgen. Analys utfördes genom multipel regressionsanalys och resultatet indikerade på att resurser är en viktig organisatorisk förutsättning för chefer och deras val av handlingsstrategier. En lägre grad av resurser tenderar att påverka formell strategi främst men även accepterande, informell och främja delaktighet. Det största sambandet som studiens organisatoriska förutsättningar har är med handlingsstrategin främja delaktighet. Organisatoriska förutsättningar verkar således ha en viss påverkan på handlingsstrategier men det utesluter inte ett ömsesidigt förhållande där även handlingsstrategier påverkar organisatoriska förutsättningar. Dock bör resultaten ses på med försiktighet på grund av massignifikansproblemet då flera analyser utförts. Vidare forskning behövs för att fastslå förhållandet mellan organisatoriska förutsättningar och användandet av handlingsstrategier.

Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom vård och omsorg använder och hanterar digitala arbetsverktyg med hänsyn till gränslösa arbetsvillkor samt vilka eventuella konsekvenser detta får på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell. Studien var empirisk med en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades och totalt deltog nio enhetschefer från två kommuner i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i två huvudteman: gränslösa arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Studiens resultat visade att enhetschefers arbete krävde att arbetsliv och privatliv integrerades för att möta verksamheternas krav på tillgänglighet via digitala arbetsverktyg. Deltagarna menade att gränslösa arbetsvillkor kunde främja självbestämmande vilket ansågs som fördelaktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta gränslöst kunde samtidigt medföra svårigheter för deltagarna att avgränsa sig från arbetet under ledig tid. Detta kunde på sikt leda till försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av ökad stress och otillräcklig återhämtning. Resultatet visade sammanfattningsvis att den psykosociala arbetsmiljön kunde påverkas både positivt och negativt beroende på hur deltagarna kunde hantera och kontrollera gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskarna i denna studie menade att arbetslivserfarenhet, stöd från chef och kollegor samt formulerade riktlinjer skulle kunna främja en god psykosocial arbetsmiljö.

Flertal tidigare studier visar att första linjens chefer inom omsorgen har svårighet att upprätta en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Världen har nu drabbats av en pandemi, med ett ökat tryck på sjukvården och ökad belastning inom omsorgen för vårdpersonal såväl som chefer. Syftet var att undersöka om chefer inom omsorgen upplever en hållbar arbetsmiljöunder Covid-pandemin och vilka förväntningar de har inför framtiden. För att få en ökad förståelse för omsorgscheferna upplevelse av sin arbetssituation under rådande pandemi genomfördes undersökningen med intervjuer. Deltagarna var sex verksamhetschefer/enhetschefer inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Studien visar på att omsorgscheferna inte upplevt någon större påverkan på deras hållbarhet i ledarskapet under covid-pandemin. Förändringen i ledarskap uttrycker sig i form av ett förändrat arbetssätt och ett ökat stöd till medarbetarna. Den största utmaningen för cheferna är bemanning och tillgång till skyddsmaterial. Det mest tidskrävande arbete angavs som smittspårning och bemanning. Faktorer som ansågs viktiga för en hållbar arbetsmiljö är dialogen och relationer. Något som även framkom i studien att omsorgscheferna utvecklat en oro för att missa information samt känslan av kontroll var extra tydlig. Omsorgens chefer har en ökad arbetsbelastning i samband med pandemin i form av tillämpning av nya arbetsuppgifter, hitta nya kommunikationsvägar, samt ge ökat stöd till medarbetare. Det organisatoriska stödet till cheferna upplever mer parten som gott. Genomgående var att samtliga chefer uttrycker en förändring i sättet att leda, samtliga har utvecklat en större ödmjukhet och relationerna inom arbetsgruppen har fått mer fokus under pågående pandemi, något omsorgscheferna kommer fortsätta arbeta och fokusera på i framtiden.

Sverige står inför stora utmaningar för att klara av kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. En förändrad demografi med fler äldre samt stora pensionsavgångar innebär ett akut behov av kompetensförsörjningsstrategier för att hantera en annalkande kompetensbrist inom vård och omsorg. Utmaningen med att rekrytera personal är särskilt besvärlig i små och avlägset belägna kommuner och denna fallstudie undersöker arbetet med kompetensförsörjning i Pajala Kommun som faller inom den kategorin. Metodvalet var av kvalitativ karaktär där insamling av empiri utfördes genom individuella intervjuer och gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieus kapitalteori, begreppet ”brain drain” samt Andreas Wallos systemmodell för kompetensförsörjning och dess ingående begrepp: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla, Utveckla och Avveckla. Resultaten visar att det finns specifika utmaningar för kommunen på grund av unika kulturella förutsättningar i kommunen, den mindre organisationens kapacitet att bedriva strategiskt kompetensförsörjningsarbete samt attraktionskraften hos yrken inom vård och omsorg. Även möjligheter i ökat intresse för att leva och verka på landsbygden, effektiv kompetensanvändning samt organisatoriska förändringar för ett större fokus på kompetensförsörjningsarbete identifieras.                                Nyckelord: Kompetensförsörjning, vård och omsorg, landsbygdskommun, branding, optimal resursanvändning, sociala normer, sociologi

I december 2019 konstaterades en ny farsot, covid-19. Ett luftburet virus som snabbt spred sig över hela världen, krisen var ett faktum. En kris som utmynnade i ett omfattande merarbete för kommunala chefer inom vård och omsorg, detta då andra arbetsuppgifter fick ställas åt sidan för att istället fokusera på att hantera krisen. Modern forskning inom området krishantering handlar om det strategiska arbetet med förberedelser och förebyggande åtgärder, etablering av krisplaner och krisgrupper, samt att ta lärdom från tidigare kriser. Detta kombinerat med, att i rollen som enhetschef finns ett ansvar för att bibehålla styrning och stabilitet, detta även vid en kris, att se till så att verksamheterna kan bedrivas. Detta tillsammans utmynnar i studiens syfte, vilket är att undersöka och att identifiera de prövningar som kommunala chefer inom vård och omsorg upplevt till följd av covid-19 som kris. Studien kommer att ha sitt fokus i de kommunala cheferna inom vård och omsorgs upplevelser att hantera kris kopplat till covidpandemin. Genom att kartlägga de kommunala chefernas upplevelser och erfarenheter av arbetet att hantera kris, har vi som målsättning att skapa en ökad förståelse och ökad kunskap om krishanteringsarbete. Dessutom ämnar vi att kunna ge praktiska rekommendationer till kommunala chefer inom vård och omsorg samt deras kommuner (men även andra) i arbetet med att hantera kris.Studien kommer att besvara följande frågeställningar:- Hur var kommunala chefer inom vård och omsorg förberedda gällande krishantering för att hantera covid-19?- Vilka utmaningar har covid-19 pandemin skapat för kommunala chefer inom vård och omsorg?- Vilka lärdomar har kommunala chefer inom vård och omsorg tagit i samband med covid-19?Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i kommunala chefer inom vård och omsorgs upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19. I denna studie har empiri-insamlingen skett genom tio semistrukturerade intervjuer med kommunala chefer inom vård och omsorg. Efter genomförda intervjuer har den insamlade empirin, redovisats, sammanställts och analyserats. Detta har gjorts mot tidigare forskning i form av ett teoretisk ramverk som utgår ifrån att arbetet med krishantering består av tre delar. Dessa delar är innan kris, under kris och efter kris. Baserat på detta teoretiska ramverk har kommunala chefer inom vård och omsorg delat med sig av sina upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19.Genom att analysera insamlad empiri gentemot studiens teoretiska referensram har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Dessutom har kommunala chefers upplevelser av krishantering kopplat till covid-19 genererat insikter i form av, en ökad kunskap och förståelse för hur arbetet med krishantering varit kopplat till covid-19 samt hur arbetet med krishantering varit inom kommunal verksamhet. Resultatet från studien indikerar att arbetet med krishantering under covid-19 skett på uppstuds och att det därmed finns förbättringsmöjligheter gällande detta arbetet kopplat till tidigare forskning. Detta i form av ett ökat förebyggande arbete och förberedelser inför kris, införandet av krisgrupp samt användandet av kommunikationsplaner under kris, och att verkligen ta tag i uppföljningsarbetet fortast möjligt, efter kris.