Bakgrund: När en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kurativ eller palliativ vård eller både och. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra den. Att vårda i transitionen kan vara komplext för sjuksköterskan vars uppgift är att stödja patienten genom hälsorelaterade transitioner. För att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska samt tydliga riktlinjer för sjuksköterskan att förhålla sig till. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna baserat på elva vetenskapliga artiklar varav 10 var kvalitativa och en var kvantitativ. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman med tillkommande subteman. Huvudteman; Sjuksköterskan i transitionen, Sjuksköterskans förutsättningar att vårda i transitionen och Vårdmiljöns betydelse i transitionen. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterade författarna resultatet som var relaterat till sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård på vårdavdelningar. Konsensusbegreppet miljö diskuteras även av författarna i resultatdiskussionen utifrån inre och yttre miljöomständigheter. / Background: When a patient's gets a diagnosis or a disease healthcare can be orientedon palliative or curative care. Curative aims to to cure disease, whilstpalliative care aims to alleviate. To care in the transition can be complexfor the nurse who’s aim is to support the patient through health relatedtransitions. That requires a trustful relationship between the patient andthe nurse and that the nurse has clear guidelines during the transition torelate to. To do so requires a relationship of trust between the patient andthe nurse, as well as clear guidelines for the nurse to relate to during thetransition. Aim: The aim was to highlight nurses´ experiences trough the transition fromcurative to palliative care. Method: The method was a literature review that aims to create an overview of thechosen field of knowledge. The authors created the result based on elevenscientific articles, ten were qualitative and one of them were qualitative.The articles were sought out in the databases Cinahl Complete, Pubmedand Medline. Results: The results were presented in three main themes with four additionalsubthemes. The main themes; The nurse in the transition, The nurseability to care in the transition and The meaning of the caringenvironment in the transition. Discussion: The authors have discussed the result from Meleis transitions theorywhich is related to nurse’s experiences from caring for patients in thetransition from curative to palliative care. The consensus definition ofenvironment is discussed in the result from internal and external carecircumstances.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. <strong>Problem: </strong>Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår. Detta skulle kunna bidra till att deras lidande inte lindras. <strong>Syfte: </strong>Är att belysa hur den vårdande relationen gestaltas i drama, då anhörig är naturlig vårdare till en människa drabbad av Alzheimers sjukdom. <strong>Metod: </strong>En latent innehållsanalys användes för att analysera filmen ”En sång för Martin”. <strong>Resultat: </strong>I resultatet presenteras fyra teman, ”Som att spela ett spel”, ”Jag vill bara hjälpa dig”, ”Ensam fastän vi är två” och ”De heligaste löftena”, för att belysa syftet. <strong>Slutsats: </strong>Båda parter kan i den vårdande relationen växa tillsammans och finna en väg ut ur lidandet. Utan den vårdande relationens närvaro blev de ensamma i sin smärta, rädsla och oro. </p> / <p><strong>Background: </strong>Alzheimer´s disease changes the memory of the sufferer, this means that they become dependent of caring. Relatives do not often want to leave them, but rather become their natural caregivers in their home. This is experienced as security for the sufferer, because moving often disturbs a memory disorder. Regardless of whether it is natural care or professional care the caring relationship is important because it relieves suffering. <strong>Problem:</strong> Human beings affected by Alzheimer's, has difficulty expressing them verbally, which may prevent a caring relationship. This could contribute that their suffering will not alleviate. <strong>Aim: </strong>To illuminate how the caring relationship shapes in drama, when a relative becomes a natural caregiver to a person suffering from Alzheimer's disease. <strong>Method: </strong>A latent content analysis was used for analyzing the movie “En sång för Martin”. <strong>Results: </strong>The results are presented in four themes, “Like playing a game”, “I just want to help you”, “Solo though we are two” and “The most sacred promises”, to illuminate the aim. <strong>Conclusion: </strong>Both parts can in the caring relationships grow together and find a way out of suffering. Without the caring relationship presence they were left alone in their pain, fear and anxiety.</p>

<p>Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Bakgrund:</strong> Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. <strong>Resultat:</strong> Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. <strong>Slutsats:</strong> Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården.</p> / <p>Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. <strong>Background:</strong> Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. <strong>Aim:</strong> The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. <strong>Method:</strong> A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. <strong>Results:</strong> Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. <strong>Conclusion:</strong> The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.</p>

<p>Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken.</p> / <p>This<strong> </strong>study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.</p>

Bakgrund: Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. Problem: Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår. Detta skulle kunna bidra till att deras lidande inte lindras. Syfte: Är att belysa hur den vårdande relationen gestaltas i drama, då anhörig är naturlig vårdare till en människa drabbad av Alzheimers sjukdom. Metod: En latent innehållsanalys användes för att analysera filmen ”En sång för Martin”. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman, ”Som att spela ett spel”, ”Jag vill bara hjälpa dig”, ”Ensam fastän vi är två” och ”De heligaste löftena”, för att belysa syftet. Slutsats: Båda parter kan i den vårdande relationen växa tillsammans och finna en väg ut ur lidandet. Utan den vårdande relationens närvaro blev de ensamma i sin smärta, rädsla och oro. / Background: Alzheimer´s disease changes the memory of the sufferer, this means that they become dependent of caring. Relatives do not often want to leave them, but rather become their natural caregivers in their home. This is experienced as security for the sufferer, because moving often disturbs a memory disorder. Regardless of whether it is natural care or professional care the caring relationship is important because it relieves suffering. Problem: Human beings affected by Alzheimer's, has difficulty expressing them verbally, which may prevent a caring relationship. This could contribute that their suffering will not alleviate. Aim: To illuminate how the caring relationship shapes in drama, when a relative becomes a natural caregiver to a person suffering from Alzheimer's disease. Method: A latent content analysis was used for analyzing the movie “En sång för Martin”. Results: The results are presented in four themes, “Like playing a game”, “I just want to help you”, “Solo though we are two” and “The most sacred promises”, to illuminate the aim. Conclusion: Both parts can in the caring relationships grow together and find a way out of suffering. Without the caring relationship presence they were left alone in their pain, fear and anxiety.

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken. / This study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.

Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. Slutsats: Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. / Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. Background: Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. Aim: The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. Method: A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. Results: Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. Conclusion: The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE Pub Resultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person. Att leva med diabetes upplevdes som en balans i tillvaron men även som en ständig kamp. Känslor av uppgivenhet uppstod och svårigheter att känna glädje i livet, medans andra upplevde sjukdomen som en naturlig del i ålderdomen. Kraven på livsstilsförändringar: att känna kravet på att göra livsstilsförändringar kunde vara svåra att hantera. Att misslyckas med sina livsstilsförändringar gav patienterna skuldkänslor. Hälso- och sjukvården ansågs som en trygghet att luta sig emot i händelse av osäkerhet. Att bli bemött som en egen unik individ och att sjuksköterskan hade ett engagemang och tid att lyssna på vad som var viktigt för patienten upplevdes som ett tillfredställande mötet med vård en Diskussion Äldre personer med diabetes typ 2 vill bli bekräftade och sedda som enskilda unika individer och dialogen i mötet med vården har en avgörande och betydande roll / Background The older population is living longer and diseases such as diabetes type 2 are becoming more prevalent in combination with other diseases. The treatment of diabetes type 2 is largely composed of advice on lifestyle changes such as physical activity and recommendations on diet. This places high demands on the individual and on the communication between the nurse and patient. The health authorities should therefore increase their understanding of older patients' experiences of living with diabetes type 2 . Aim To illuminate older people's experiences of living with diabetes type 2 Methods The literature review based on ten qualitative research articles. The articles was taken from Pub Med and CINAHL Plus with Full Text and SWE Pub Results Older people ́s experiences are presented in two main themes and subthemes. Living with diabetes type 2 was perceived differently in the body from person to person. Living with diabetes was seen as a balance in life but also as a constant battle. Feelings of hopelessness arose and difficulties to enjoy life occurred, while others experienced the disease as a natural part of aging. The requirement to make lifestyle changes could be difficult to manage. Failure to apply their lifestyle changes gave patients guilt. Health care was considered a security to rely on in case of uncertainty. To be treated as an individual and the nursés commitment and time to listen to what was important for the patient was experienced as satisfactory nursing care Discussion Older people with diabetes type 2 want to be recognized as unique individuals by their caregiver and dialogue in nursing care has a crucial and significant role

Background: Patients with a substance abuse disorder can experience that caregivers lack knowledge and understanding about how the disorder affects their life and health. The patients’ sufferings are not only caused by the disorder but also the physical, psychological and social aspects that might be a reason for, or a result of the substance abuse disorder. To provide care to these patients hence places special demands on nurses’ approaches. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with substance abuse disorder. Method: A systematic review with a descriptive synthesis. Result: Nurses have experiences that it is engaging and rewarding to care for patients with substance abuse disorder. The result shows that the nurses have experiences that it is difficult and complicated to care for patients with substance abuse disorder and that it can be associated with fear, insecurity, organizational challenges and challenges in keeping a professional relation to patients who are socially exposed and have an unpredictable behavior. The result also points out the presence of prejudices and generalized attitudes towards the patients. There are also examples of experiences that the approach, experience and education can improve and facilitate the care. Conclusion: In order to provide an equal and successful care for patients, substance abuse disorder should be considered equal to other diseases and nurses need to regard the patient's living conditions. Keywords: caring relationship, dependency care, experiences, literature study, nurses, substance abuse disorder / Bakgrund: Patienter med beroendeproblematik kan uppleva att vårdpersonal saknar kunskap och förståelse för hur beroendet påverkar deras livssituation och hälsa. Patienternas lidande är inte bara orsakat av beroendet i sig utan påverkas även av fysiska, psykiska och sociala aspekter, vilka kan vara en orsak till eller en följd av missbruket. Att vårda dessa patienter ställer därför speciella krav på sjuksköterskors förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med beroendeproblematik. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är engagerande och givande att vårda patienter med beroendeproblematik. I resultatet framkommer vidare att sjuksköterskorna erfar att det är svårt och komplicerat att vårda patienter med beroendeproblematik och att det kan vara förknippat med rädsla, osäkerhet, organisatoriska utmaningar samt utmaningar i att förhålla sig professionella till patienter som är socialt utsatta och har ett oberäkneligt beteende. Resultatet visar också att det förekommer fördomar om och generaliserade attityder kring patienterna. Sjuksköterskans förhållningssätt, erfarenhet och utbildning kan förbättra och underlätta vården. Slutsats: För att ge en jämlik och framgångsrik vård bör beroendeproblematik jämställas med andra sjukdomar och sjuksköterskor behöver ta hänsyn till patientens livsförhållanden. Nyckelord: beroendeproblematik, beroendevård, erfarenheter, litteraturstudie, sjuksköterskor, vårdande relation.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar stadigt i Sverige. Genom folkhälsomyndighetens mätningar 2016 visade resultatet att 16 procent av befolkning lider av psykisk ohälsa. Det har framkommit att genom samtal med sjuksköterska kan den som lider av psykisk ohälsa få stöd och kraft till att egna förmågor stärks. En förutsättning för att kunna ge en god vård är att skapa en god vårdrelation mellan vårdare och patient. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vad sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård upplever som vårdande i samtal med patient. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts och dessa har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorierna; Att känna engagemang för patienten, som belyser vikten av att lyssna och hörsamma patientens berättelse och förstå patienten utifrån dennes livsvärld. Det framkom att ett syfte för samtalet ses som viktigt. Vidare beaktades respekten för patientens integritet och förmågan att anpassa samtalen utifrån varje enskild individ. Skapa och fördjupa relationen, handlar om att trygghet och tillit i vårdrelationen är en förutsättning för ett vårdande samtal. Vidare uttrycks att en stadigvarande kontakt är gynnsamt för relationen och samtalen. Utrymme för utveckling, belyser vikten av patientens önskemål i samtalet, och samtalet som möjlighet till förändring. Slutsats: Studien visar på att sjuksköterskor upplever det vårdande samtalet som betydelsefullt. För att lyckas med detta behövs insyn i det vårdande samtalets betydelse och att det får ta tid att lära känna patienten. Utifrån studien kan slutsatsen dras att sjuksköterskorna har en god värdegrund med patienten i fokus. / Background: Psychological ill health is steadily increasing in Sweden. By the Public Health Authority's measurements in 2016, the result showed that 16 percent of the population suffered from mental health. It has been found that through talks with a nurse, the person suffering from mental health can get support and power to strengthen his / her own abilities. A prerequisite for being able to provide a good care is to create a good care relationship between caregivers and patients. Purpose: The purpose of this study is to highlight what nurses in psychiatric outpatients experience as carers in conversation with patients. Method: Ten semi- structured interviews have been conducted and these have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories; To feel commitment to the patient, describing the importance of listening and hearing the patient's story and understanding the patient based on his life. It is described that a purpose of the caring communication is considered important. Respect for the patient's integrity and the ability to adapt the conversation from each individual is described. Create and deepen the relationship, be sure that safety and trust in the care relationship is a prerequisite for a caring communication. It is expressed that a constant contact is favorable to the relationship and the conversation. Space for development highlights the importance of the patient's wishes in the conversation. As well as the conversation as a possibility of change. Conclusion: The study shows that nurses experience the caring communication as significant. In order to succeed, insight into the importance of caring communication needs to be taken and that it may take time to get to know the patient. Based on the study, the conclusion can be drawn that nurses have a good value base with the patient in focus.