Att arbeta som ambulanssjuksköterska är mångfacetterat. Ambulanssjuksköterskan ska vara beredd på att möta situationer som hen inte varit med om tidigare. En av situationerna är att gå in i en ledarroll i ett skadeområde. Forskningen på ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vara ledare i ett skadeområde är bristfällig. Syftet med studien är ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vara ledare och samverka för ett optimalt vårdande i ett prehospitalt skadeområde. Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Sammanlagt åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades. Analysen av datan gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i fyra generiska kategorier och tio subkategorier. Fördelningen var två till tre subkategorier per generisk kategori. Resultatet visar på upplevelser av yttre förutsättningar, leda arbetet, gränsöverskridande teamarbete och reaktion på händelsen. Ett välfungerande ledarskap och en god samverkan ger bäst förutsättningar för ett optimalt vårdande för patienten. Utbildning, erfarenhet och en bra bearbetning efter en särskild händelse är viktiga aspekter för att kunna leda och samverka på ett bra sätt i ett skadeområde.

Bakgrund: Irritabel tjocktarm (IBS) är en funktionell tarmsjukdom med okänd etiologi. De typiska symtomen är obehag och/eller smärta vid tarmtömning, obehagliga gaser eller ändrad avföringskonsistens. Diagnostiken utgår från diagnoskriterier (Rom IV-kriterier). Behandlingsmetoder innefattar förändringar i livsstils- och kostvanor, kognitiv beteendeterapi samt läkemedelsbehandling och egenvårdsstrategier. Allmänsjuksköterskans roll är att lyssna, stötta och bekräfta den drabbade patienten i sitt lidande. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med IBS. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien bygger på tio stycken kvalitativa originalartiklar som analyserades genom metasyntes, inspirerad av Friberg. Resultat:  I resultatet identifierades tre teman med sex tillhörande subteman. Temat upplevelse av att möta vården beskriver patientens negativa och positiva upplevelser av att möta vården samt upplevelser av sin egenvårdsbehandling. Temat känslor kring IBS beskriver patienternas fysiska och psykiska smärtor samt deras stunder av lättnad. Temat IBS inverkan på sociala relationer beskriver sjukdomens påverkan på den intima relationen/familjen samt på arbetslivet/vänner. Slutsats: Patienter upplever frustration till följd av ett negativt bemötande från sjukvården. Det finns stunder av lättnad och välbefinnande när patienten upplever symtomfrihet. Ett stort lidande skapas till följd av IBS symtomen, vilket även har en inverkan på patientens sociala relationer. Allmänsjuksköterskan bör i sin yrkesroll skapa och upprätthålla en vårdande relation för att öka patientens hälsa och minska lidande.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt och globalt folkhälsoproblem. Ungefär en tredjedel av kvinnorna i världen har upplevt någon form av våldsutsatthet under sin livstid. Att utsättas för våld kan leda till psykiska, fysiska och sexuella konsekvenser. För sjuksköterskorna är det väsentligt att besitta kunskaper i hur de ska bemöta kvinnorna för att förebygga ohälsa och lindra lidande. Under det vårdande mötet skall sjuksköterskan vara lyhörd och uppmärksamma våldsutsatta kvinnors behov samt främja deras hälsa. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor. Denna studie är litteraturbaserad i form av en integrerande sammanställning med kvalitativ forskning. Elva kvalitativa artiklar valdes ut för att analyseras. Analysen resulterade i två huvudteman och sex subteman som presenteras i resultatet och som svarade på studiens syfte. Sjuksköterskorna upplevde att de kände sig otillräckliga under mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskorna upplevde även att känslor och attityder har en påverkan på dem. Ett vårdande möte med kvinnor som är utsatta för våld påverkas även av kulturella normer där våldet i nära relationer anses vara ett hemligt fenomen. Det finns ett stort behov för sjuksköterskorna att utöka sina kunskaper och erfarenheter. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan utbildning och reflektion tillsammans med andra organisationer bidra till en större trygghet i vårdandet. Det kan även bidra till en ökad hälsa globalt när de våldsutsatta kvinnorna mottar en god vård.

Bakgrund: Konst har genom alla tider använts av människor för att på olika sätt skänka glädje och förströelse. Den definieras både som ett mottagande, genom att se och lyssna, och som ett utövande genom ett eget skapande. Det har visat sig att konst kan användas i vården för att exempelvis minska oro och ångest eller som ett hjälpmedel för att skapa kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor. För att främja ett gott vårdande som utgår från patienten, behöver patientens perspektiv tas i beaktning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av konst i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån likheter och skillnader. Meningsbärande enheter identifierades och bildade underlag för teman och underteman som presenterades i resultatet. Resultat: Patienters upplevelser av konst presenterades i två huvudteman. Upplevelser relaterade till sinnesstämning följs av underteman Glädje och lugn, Hopp och att blicka framåt samt Byta fokus från lidande. Upplevelser relaterade till meningsskapande följs av underteman Förmåga att uttrycka sig, Känsla av att vara en person samt Samhörighet med andra. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons teori om vårdandet, som ett sätt att ansa, leka och lära för att lindra lidande. Diskussionen berörde således aspekter som visade på att konst kunde vara vårdande och borde därför vara en del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. / Background: Art has always been a way for human beings to experience joy and distraction. It can be defined as something one receives, through looking and listening, as well as something one practices, through creating. It has been shown that art can be used in health care to reduce anxiety and worry, or as a tool to create communication between patients and nurses. To foster caring that is beneficial and originated from the patient, it is necessary to take the patient’s perspective in consideration.     Aim: The aim was to describe patient’s experience of art in health care. Method: A literature overview has been carried out, where eleven scientific articles have been analyzed based on similarities and differences. Meaningful units were identified and created a foundation for themes and subthemes presented in the result. Results: Patients’ experiences of art were presented by two main themes. Experiences related to mood was followed by sub themes Joy and peace, Hope and look ahead, and Change of focus from suffering. Experiences related to create meaning was followed by sub themes Ability to express oneself, Feeling of being a person, and Affinity with others. Discussion: The result was discussed according to Katie Eriksson’s caring theory, through purging, playing and learning as a way to alleviate suffering. The discussion included therefore aspects of art as a way to care and ought to be a part of nurses’ caring function.

Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation. / Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback.    Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen". Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård. / Background: In order to provide a clear description from the patients' perspective regarding their experiences in the ambulance care and at the emergency department, it is important to consider their expectations of this service. An ambulance nurse must be able to show engagement and empathy, as well as the ability to interpret and predict patients' various needs. Objective: To describe patients' experiences of interactions and relationships in the ambulance care and in the emergency department. Methods: A litterature review with a systematic approach in which studies (n=20) with qualitative methods are included. The searches of the articles were made in the databases CINAHL and PUBMED. Results: The results are divided into three sections: firstly, the initial perceived response of the ambulance crew, secondly more than transportation in an emergency vehicle and finally how people are treated in the emergency department. Conclusion: When there is a need for emergency care, the ambulance service and emergency department of a hospital are the first instances patients come in contact with. The patient's experience of treatment and hospitality in these instances are crucial to, and affects how trust is developed for their continued care.

Background: Pain is one of the most common and feared symptoms in palliative care and may cause suffering and reduced quality of life of the dying person. The pain has several different dimensions and is a subjective experience of each individual. How the nurse meets the palliative patient's pain is essential to good health of the patient, which allows a good and worthy death. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences in meeting total pain in palliative care. Method: The literature review is based on ten scientific studies of which seven studies with a qualitative approach, a study using quantitative methods and two studies with mixed method. The studies included in the literature review has been reviewed and approved by an ethics committee. Searches were made in the databases MEDLINE and CINAHL Complete full text. Results: The results showed that nurses experienced difficulties to meet patients who experienced total pain. The nurses felt that they had insufficient knowledge and experience in meeting patients with total pain. The nurse worked much with existential conversation. Discussion: Nurses experienced an uncertainty in the face of existential questions, which is a difficult but important part of the work. This is discussed and anchored in Rosemarie Rizzo Parse nursing theory Human becoming along with the concept of caring. / Bakgrund: Smärta är ett av de vanligaste och mest fruktade symtomen i den palliativa vården och kan medföra lidande och försämrad livskvalitet hos den döende människan. Smärtan har flera olika dimensioner och är en subjektiv upplevelse hos varje enskild individ. Hur sjuksköterskan möter den palliativa patientens smärta är avgörande för en god vård av patienten vilket ger möjlighet till en god och värdig död. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga studier varav sju studier med kvalitativ metod, en studie med kvantitativ metod samt två studier med mixad metod. De studier som inkluderats i litteraturöversikten har granskats och godkänts av en etisk kommitté. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl Complete och MEDLINE full text. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter att möta patienter som upplevde total smärta. Sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap och erfarenhet av att möta patienter med total smärta. Sjuksköterskan arbetade mycket med existentiella samtal. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet i att möta existentiella frågor, vilket är en svår men viktig del i arbetet. Detta diskuteras och förankras i Rosmarie Rizzo Parses omvårdnadsteori Mänsklig tillblivelse tillsammans med begreppet vårdande.

Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som kännetecknas av ångest och oro relaterat till situationer som påminner om en traumatisk händelse. Intensivvårdsrelaterad PTSD har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Genom ett preventivt arbete och tidiga insatser minskar risken för att patienter utvecklar PTSD. För att detta ska ske krävs god kunskap av problemet hos intensivvårdspersonal. Hur deras erfarenheter ser ut är tidigare outforskat. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors och anestesiologers erfarenheter av intensivvårdsrelaterad PTSD hos intensivvårdspatienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes. Semistrukturerade och individuella intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesiologer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: En känsla att vi kan göra mer, Att normalisera livet och Fortsatt stöd efter tiden på IVA. Resultatet visade att delirium upplevdes vara en ledande riskfaktor till PTSD. Relationer och kommunikation upplevdes som viktiga i det profylaktiska arbetet mot PTSD. Post-IVAmottagningar och dagböcker tros kunna bidra till bättre uppföljning och kan fungera preventivt mot PTSD. Slutsats: Resultatet visar att det finns en liten erfarenhet om PTSD efter intensivvård, ändå förekom ett omedvetet preventivt arbete. En organisatorisk satsning behövs för att öka medvetenhet hos intensivvårdspersonalen. Det behövs mer kvalitativ och kvantitativ forskning om bland annat riskfaktorer och uppföljning gällande intensivvårdsrelaterad PTSD.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 7 miljoner människor världen över och är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukvården har ett ansvar i omhändertagandet av en patient som drabbats av en hjärtinfarkt. Dels genom ett lugnt och tryggt omhändertagande men också genom stöd och vägledning. Genom personcentrerad vård lägger sjuksköterskan fokus på patientens delaktighet, övertygelser och värderingar och tar hänsyn till att det finns kulturella, sociala och individuella skillnader. Sjuksköterskan behöver undersöka faktorer som kan påverka patientens förmåga att anpassa sig till sjukdomen för att kunna hjälpa patienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Livsåskådningar ligger till grund för hur människor tolkar sin omvärld och ser på livet. Hur en människas syn och tankar om verkligheten och sin omvärld ser ut påverkar individens handlande gentemot sig själv och andra. Syfte: Syftet var att belysa livsåskådningens betydelse för patienters anpassning till livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt och livet som följer efter infarkten. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med tillhörande åtta subkategorier. De tre huvudkategorierna var känsla av kontroll, tankar kring livet och döden och känslor kring en förändrad livssituation. Dessa tre huvudkategorier beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt. Ur resultatet framkom att livsåskådningsmässiga frågor kommer till patienten i samband med en livshotande sjukdom. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Jeffners definition av livsåskådning och vilken funktion livsåskådningen har för hur människan anpassar sig till en förändrad tillvaro utifrån perspektiv och hanterbarhet. Tydligt framkommande delar i resultatet kopplas till och diskuteras mot de tre komponenterna, teorier om människan och världen, centralt värderingssystem och grundhållning i Jeffners definition. / Background: Myocardial infarction affects seven million people annually all over the world and is the single most common cause of death in Sweden. Healthcare professionals have a responsibility to care for a patient who has suffered a heart attack. Partly through calm and safe caring, but also through support and guidance. As well as person-centered care, the nurse focuses on the patient's involvement, beliefs and values and considers that there are cultural, social and individual differences. The nurse needs to investigate factors that can affect the patient's ability to adapt to the disease in order to help the patient adapt to their new life situation. Conception of life form the basis for how people interpret their surroundings and outlook on life. How a person's vision and thoughts about reality and their surroundings look, and affect the patients´ actions towards themselves and others. Aim: The aim was to illustrate the meaning of conception of life for patients´ adapting to life after a myocardial infarction. Method: A literature review was made in accordance with Friberg's method. The result is based on twelve qualitative scientific articles describing patients' experiences of suffering from a myocardial infarction and life following contraction. The articles were analyzed by thematization and categorization. Results: Three main categories were identified with eight associated subcategories. The three main categories were feeling of control, thoughts about life and death and feelings about a changed life situation. These three main categories describe patients' experiences of suffering a myocardial infarction. The results showed that thoughts about conception of life arise with diagnosis of a life-threatening illness. Discussion: The result is discussed on the basis of Jeffners definition of conception of life and it´s function for how a person adapts to a changed existence from perspective and manageability. Clearly emerging parts of the result are linked to and discussed against the three components, theories of human kind and the world, a central values system and a basic attitude towards life in Jeffners definition.