Urininkontinens är ett folkhälsoproblem och förekomsten ökar med stigande ålder. Tidigare forskning visar att äldre kvinnor upplever urininkontinens som skamligt samt ser tillståndet som en oundviklig del av naturligt åldrande. Urininkontinens upplevs besvärande att prata om vilket medför att få äldre kvinnor söker vård. Distriktssköterskan har med sin kompetens om urininkontinens samt vårdande samtal möjlighet att möta den äldre kvinnans livsvärld. Syftet var att belysa äldre kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus (2021) analysmetod. Analysen resulterade i en huvudkategori och fyra kategorier med två till tre underkategorier. Huvudkategorin var stigmatiseringen kring urininkontinens tycks påverka äldre kvinnors livsvärld och kategorierna följande: samspel av känslor kring urininkontinens, betydelsen av påverkan på det dagliga livet, betydelsen av hälso- och sjukvårdens agerande samt strategier för att hantera urininkontinens. Ur resultatet framkom det att urininkontinens är stigmatiserat och påverkar den äldre kvinnans livsvärld, främst genom en förändrad självbild och isolering. Resultatet visar vidare att vården både kan ge stöd och orsaka lidande beroende på bemötande. Sammanfattningsvis kan det konstateras att genom ett vårdande samtal med livsvärlden i fokus kan distriktssköterskan möta den äldre kvinnan ur ett holistiskt perspektiv, vilket kan leda till att värdighet och autonomi bevaras samtidigt som stöd erbjuds. Översikten kan vara av värde för fortsatt reflektion hos distriktssköterskor som möter äldre kvinnor med urininkontinens. / : Urinary incontinence is a public health problem, and the incidence increases with age. Previous research shows that older women experience urinary incontinence as shameful and see the condition as an inevitable part of natural aging. The condition is therefore perceived as troublesome to talk about, which means that few older women seek care. With the expertise in urinary incontinence and caring communication, the district nurse can meet the older women’s lifeworld. The aim was to shed light on older women's experiences of living with urinary incontinence. A systematic literature review with an inductive approach was carried out and ten qualitative articles were analyzed according to Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall and Jervaeus (2021) analysis method. The analysis resulted in one main category and four categories with two to three subcategories. The main category was the stigma surrounding urinary incontinence seems to affect the life world of older women and the categories were as follows: interplay of feelings around urinary incontinence, the importance of the impact on daily life, the importance of the healthcare system's actions and strategies for managing urinary incontinence. The results showed that urinary incontinence is stigmatized and affects the older woman's lifeworld, mainly through a changed self-image and isolation. Healthcare can both provide support and cause suffering depending on the treatment. In summary, it can be stated that through a caring conversation with the life world in focus, the district nurse can meet the older woman from a holistic perspective, which can lead to dignity and autonomy being preserved while offering support. The results may be of value for continued reflection by district nurses who meet older women with urinary incontinence.

Att vara patient innebär lidande, antingen i form av sjukdomslidande, livslidande eller vårdlidande. Det vårdande mötet är en central del i sjuksköterskans arbete mot att möta patienternas behov och lindra lidandet. Det krävs att sjuksköterskan besitter en empatisk förmåga för att kunna leva sig in i patientens situation och vinna tillit. Vid långvarig exponering av patienternas lidande finns dock en risk att drabbas av empatitrötthet. Det innebär en bristande förmåga till empati med symtom såsom minskad energi, känsla av hopplöshet och en känslomässig distans. Empatitrötthet är ett utbrett problem inom vårdande yrken där risken är stor att drabbas. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av uppkomsten av empatitrötthet. Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativa data som grund. Datasökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed där nio artiklar inkluderades för att svara på syftet. Resultatet utmynnade i vårdandets otillräcklighet som ett centralt tema med tre kategorier och åtta underkategorier. Dessa var: 1. Emotionell belastning med underkategorierna empatins börda, empatiskt krävande möten och maktlöshet. 2. Arbetsförhållandenas påverkan med underkategorierna otillräckliga resurser och kollegial obalans. 3. Privatlivets utsatthet med underkategorierna skuld, svårigheter att vara självförlåtande och obalans av energiåtgång. Under diskussionen bekräftades resultatet med ytterligare artiklar och fördjupades vidare i relation till vårdvetenskapliga teorier. Det uppdagades att begreppet är relativt outforskat, men att kopplingar till fenomenet finns under andra benämningar. Det framkom att mer kunskap om begreppet hos både forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor och chefer hade varit gynnsamt för att öka förståelsen och motverka uppkomsten.

Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet. / Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

På akutmottagningen möter akutsjuksköterskor dagligen utmaningen att bedöma och vårda patienter med tidskritiska tillstånd, en central kompetens för deras yrkesroll. Forskning pekar på flera förutsättningar som hämmar deras förmåga att göra vårdande bedömningar, där hela människans behov tillgodoses. Syftet med denna studie var att undersöka tillgänglig vetenskaplig litteratur om förutsättningar som påverkar akutsjuksköterskans vårdande bedömning av patienter med tidskritiska tillstånd på akutmottagning. Genom en systematisk och integrativ analys av fjorton vetenskapliga artiklar med varierande forskningsmetoder, inklusive kvantitativa, kvalitativa och mixad metod med ursprung från olika delar av världen, identifierades flera förutsättningar som påverkar akutsjuksköterskans förmåga att göra vårdande bedömningar. Dessa förutsättningar presenterades i två huvudkategorier: “Förutsättningar för en balanserad bedömning” och "Förutsättningar för en korrekt bedömning", med ytterligare fyra underkategorier, vars innehåll består av bland annat förutsättningar som stress, emotionella påfrestningar, vilja, engagemang, erfarenhet och vårdmiljö. Studiens resultat understryker behovet av att förhålla sig till dessa förutsättningar för att förbättra akutsjuksköterskors bedömningsförmåga. Trots vetskapen om akutmottagningens behov av förändring saknas effektiva insatser till förbättring som kan underlätta akutsjuksköterskans arbete. För att säkerställa patienternas välbefinnande och att upprätthålla hög vårdkvalitet är det avgörande att akutsjuksköterskor gör både balanserade och korrekta bedömningar. / At the emergency department, emergency nurses face the daily challenge of assessing and caring patients with time-critical conditions, a central competency for their professional role. Research indicates several conditions that inhibits their ability to make caring assessments, addressing the holistic needs of individuals. The aim of this study was to review existing scientific literature on conditions influencing emergency nurses' caring assessment of patient with time-critical conditions in emergency departments. Through a systematic and integrative analysis of fourteen scientific articles employing various research methods, including quantitative, qualitative, and mixed methods from different parts of the world, several conditions affecting emergency nurses' ability to make caring assessments were identified. These conditions were categorized into two main categories: "Prerequisites for a balanced assessment" and "Prerequisites for an accurate assessment", with an additional four subcategories, including conditions such as stress, emotional strain, will, commitment, experience, and the healthcare environment. The study's findings emphasize the need to address these conditions to improve emergency nurses' assessment capabilities. Despite awareness of the need for change in emergency departments, effective improvement interventions to facilitate emergency nurses' work are lacking. To ensure patient well-being and maintain high-quality care, it is crucial for emergency nurses to make both balanced and accurate assessments.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett vanligt tillstånd som förekommer på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan av vården och samhället upplevas svårt att hantera vilket medför ett sämre bemötande gentemot patienten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap och förståelse om psykisk ohälsa för att kunna förbättra patientens mående och minimera risken för försämring. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa artiklar samt fyra kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av åtta teman: sjuksköterskors attityder, en stigmatiserad kultur, utmaningar i vården, personalbrist och hög arbetsbelastning, prevention av självskada, överväldigande känslor, personcentrerad omvårdnad och sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet visar att negativa attityder hos sjuksköterskor ger en försämrad påverkan på patientens vård. Konklusion: Vikten av att implementera kunskap om självskadebeteende och psykisk ohälsa kan förändra attityderna hos sjuksköterskorna. Med ökad kunskap om självskadebeteende och psykisk ohälsa ökar förståelsen för patienten. Detta i sin tur leder till bättre vård för patienten och till en bättre arbetsrelaterad hälsa för sjuksköterska / Background: Self-destructive behavior is a common condition which occurs due to mental illness. Mental illness can be perceived as difficult by society and in care to manage which leads to poorer treatment towards the patient. It is therefore important that nurses have knowledge and understanding about mental illness to be able to improve the patient’s well-being and minimize the risk of deterioration. Aim: Nurses’ experiences of caring for patients with self-injurious behavior. Method: General literature review based on six qualitative articles and four quantitative articles. Findings: The result consists of eight themes; nurses’ attitudes, a stigmatized culture, challenges in healthcare, staff shortage and high workload, prevention of self-harm, overwhelming emotions, good care, and seeing the patient as a whole person. The result shows that negative attitudes among nurses have a worsening effect on the patient’s care. Conclusion: The importance of implementing knowledge about self-destructive behavior and mental illness can change the attitudes among the nurses. With increased knowledge about self-destructive behavior and mental illness increases understanding of the patient. This in turn leads to better care for the patient and to a better work-related health for the nurse.

Bakgrund: Intensivvården karaktäriseras av högteknologisk utrustning och specialistdriven vård för patienter i kritiskt tillstånd. Arbetet med kritiskt sjuka patienter är komplext och utförs i en ansträngd miljö med hög risk för mortalitet. Samverkan i team är avgörande för att säkerställa kontinuitet och patientsäkerhet. Intensivvårdssjuksköterskan har en central funktion i arbetet med både medicinska och omvårdnadsrelaterade uppgifter. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda en kritiskt sjuk patient på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades genom en semistrukturerad metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “samarbetet är centralt”, “omvårdnaden omprioriteras”, “erfarenheten har betydelse” och “stimulerande arbete” samt åtta subkategorier. Konklusion: Studiens resultat visar att intensivvårdssjuksköterskor erfar många utmaningar inom arbetet. Trots svårigheter framträder en gemensam känsla av ansvar och tillfredsställelse. Teamarbete är essentiellt för att säkerställa bästa möjliga vård. Studien belyser även behovet av stöd för främst nya men också erfarna intensivvårdssjuksköterskor för att hantera den komplexa arbetsmiljön. I den mångfacetterade utmaningen kan omvårdnaden behöva omprioriteras för akuta medicinska åtgärder. / Background: The intensive care is characterized by high-tech equipment and specialist-driven care for critically ill patients. The care for critically ill patients is complex and performed in a stressful environment with a high risk of mortality. Team collaboration is essential to secure continuity and patient safety. The intensive care nurse has a key role with both medical intervention and care-related duties. Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses' experience in caring for a critically ill patient in an intensive care unit. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Ten intensive care nurses were interviewed using a semi-structured method. Results: The analysis resulted in four categories: “collaboration is central”, “care is reprioritized”, “experience matter” and “stimulating work” along with eight subcategories. Conclusion: The study’s findings indicate that intensive care nurses face many challenges in their work. Despite these difficulties, a common feeling of responsibility and satisfaction emerges. Teamwork is essential to ensure the best possible care. The study also highlights the need for support, primarily for new but also experienced intensive care nurses, to manage the complex work environment. In the multifaceted challenge, care may need to be reprioritized for urgent medical interventions.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.

Introduktion: I dagens intensivvård hålls patienter som vårdas i respirator mer ytligt sederade. Patienterna blir berövade sitt verbala tal och behandlas i en miljö som kan upplevas som skrämmande. Detta ställer högre krav på sjuksköterskan, att bemöta patientens psykosociala behov på ett bra sätt och etablera en vårdande relation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ induktiv design användes och data insamlades med hjälp av fyra fokusgruppsintervjuer, med totalt 14 kvinnliga sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet av intensivvård. Studien utgick från tre intensivvårdsenheter i västra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator, tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som är av vikt: kommunikation i mötet, att lyfta fram personen bakom patienten, det vårdande rummet och när relationen försvåras. Slutsats: Att med hjälp av kommunikation skapa en gemensam förståelse, att lära känna patienten och orientera patienten i nuet, att vårda med respekt och trygghet och slutligen att sträva efter att lösa eventuella hinder som uppstår på vägen, var alla centrala faktorer i skapandet av en vårdande relation. Som blivande intensivvårdssjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar i problemområdet som kan vara användbara i deras kommande yrkesroll. / Introduction: In today's intensive care, patients who are mechanically ventilated are more often lightly sedated. Patients are deprived of their verbal communication and treated in an environment that they can find frightening. This puts greater demands on the nurse, in order to respond to the patient's psychosocial needs in a positive way and establish a caring relationship. Aim: To illuminate nurses’ experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation in an intensive care unit. Method: A qualitative inductive design was used and data was collected with four focus groups, with a total of 14 female registered nurses with at least two years professional experience of intensive care. The study was conducted at three intensive care units in western Sweden. Data was analysed with a qualitative content analysis.   Result: Nurses' experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation, was interpreted on the basis of the following themes to highlight the various factors that are of importance; communication in the meeting, to highlight the person behind the patient, the room of caring and when the relationship is complicated. Conclusion: Using communication to create a common understanding, to get to know the patient and orient the patient in the present, to provide care with respect and impart a sense of comfort, and finally strive to resolve any challenges that may arise along the way, were all key factors in creating a caring relationship. As future intensive care nurses, the authors consider that the study provides important insights into the problem area that may be useful in their future profession.

Intrauterin fosterdöd (IUFD) definieras som ett barn som, efter 22 fullgångna graviditetsveckor, efter framfödandet inte visar några livstecken. Det drabbar drygt 400 barn i Sverige årligen. Enligt tidigare forskning har barnmorskan en viktig roll i att förbereda föräldrarna samt underlätta deras första möte med sitt döda barn. Ofta beskrivs barnmorskans arbete som glädjefyllt, men känslor som kan vara svåra att hantera väcks samtidigt som barnmorskan i sin vårdande roll skall arbeta stödjande och stärkande. Begränsat med studier finns på hur barnmorskan upplever denna situation. Syftet med studien är att belysa barnmorskans upplevelser i mötet med intrauterin fosterdöd. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta barnmorskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys, vilket ledde till fem kategorier och ett övergripande tema; Berikande möten skapas genom att våga vårda i sorg. De fem kategorierna var; Att vårda med en djupare relation, Att vårda innebär att ge det bästa, Att vårda med struktur är stödjande, Att vårda med egna känslor samt Att känna sig trygg underlättar vårdandet. Att möta IUFD och de föräldrapar som drabbats av detta ses av barnmorskorna i studien som ett värdefullt och berikande möte, vilket leder till fina och djupa relationer. I mötet önskar barnmorskan använda sin fulla potential som barnmorska och människa för att kunna ge föräldraparen en fin upplevelse och ett vackert första möte med sitt döda barn. Det mest centrala i mötet med IUFD är enligt barnmorskorna att vara ett stöd för det blivande föräldraparet genom att få möjligheten att skapa en miljö där föräldraparet kan känna sig trygga, omhändertagna och bekräftade. Att kunna finnas där för paret genom kontinuitet och närvaro i kropp och sinne, är enligt barnmorskorna oerhört betydelsefullt. I resultatet framkommer att det är föräldrarnas sorg som är i centrum och att barnmorskans egna känslor snarare handlar om deras förmåga att känna empati som medmänniska. / Intrauterine Fetal Death (IUFD) - the clinical term for stillbirth - is defined as the premature termination of a fetus after more than 22 full weeks of pregnancy and occurs in Sweden over 400 times per year. Prior research indicates that midwives play an important role in assisting births and preparing new parents. Midwifery is often described as satisfying and joyful work, however certain occurrences also raise difficult and painful feelings. While stillbirths are known to have a traumatic impact on mothers, there is only a limited number of studies to better understand the impact of IUFD on midwives. As such, the purpose of the study is to illuminate the experience of midwives exposed to IUFD. The study pursues a qualitative method, aiming to draw inductive conclusions based on interview with eight midwives. The data were analyzed using content analysis, which lead to five categories and one overarching theme. The broad theme was Enriching encounters are created by daring to care in grief. The five categories were: Providing care with a deeper relationship, Providing care entails giving the best, Providing care with structure is supportive, Providing care with one’s own feelings, Feeling secure aids providing care. The midwives interviewed saw encountering IUFD and parents affected by it as a valuable and enriching experience, which leads to deep and meaningful relationships. Midwives interviewed wish to exercise their full potential and help ensure the best possible experience for parents. The central concern when encountering IUFD is to support the parents by creating an environment where the parents can feel safe, cared for, and validated. To provide consistent, continuous, and present care is highly significant according to the midwives. Among the results, it is apparent that the grief of parents is central and that the midwife’s own feelings are more closely tied to their ability to empathize.

Sammanfattning Bakgrund:Preoperativ helkroppstvätt syftar till att förhindra postoperativa infektioner.Forskningen kan idag inte uttala sig om att klorhexidintvål är ett bättre alternativ än vanlig tvål att använda vid den preoperativa helkroppstvätten för att förhindra uppkomsten av postoperativa infektioner. Det ställs krav på att vården ska bedrivas evidensbaserat för att kunna ge en säker vård till patienterna. För att den evidensbaserade vården ska kunna implementeras kliniskt krävs väl utformade riktlinjer. Riktlinjerna kan ge stöd och klara direktiv för vårdandet av patienten. Syfte:Att systematiskt bedöma och jämföra kvaliteten i kliniska riktlinjer som innefattar preoperativ helkroppstvätt utifrån AGREE II.  Metod:En empirisk studie med kvantitativ forskningsansats av icke-experimentell design. Urvalet utgjordes av en region i Mellansverige där 46 riktlinjer inkluderades som beskrev den preoperativa helkroppstvätten. Bedömningen av kvaliteteten i riktlinjerna genomfördes med hjälp av AGREE II och en jämförelse mellan de fyra olika verksamhetsområdena utfördes med analytisk statistik i form av Kruskal-Wallis test.  Resultat: Huvudfynden i studien visar på att det inte fanns någon tydlig information och syfte i riktlinjerna om preoperativ helkroppstvätt samt att det varierade avseende vilket medel som används till duschen. Det fanns en tydlig brist i vad informationen i riktlinjerna baserades på.  Slutsats: Det påvisas tydligt att det som stod i riktlinjerna inte var grundade i evidens. Sverige bör på nationell nivå ta ställning till hur den preoperativa helkroppstvätten ska utföras. Vidare bör forskning bedrivas om preoperativ helkroppstvätt är en del av det preventiva arbetet mot postoperativa infektioner. / Abstract Background: Preoperative bodywash aims to prevent surgical site infections. However, there is no evidence supporting that chlorhexidine soap is a better alternative for preoperative bodywash than plain soap in the prevention of surgical site infections. The requirement is that the care must be conducted evidence-based in order to provide a safe patient care. Well-designed guidelines are required so that the evidence-based care can be implemented clinically.  Aim:To systematically evaluate and compare the quality of clinical guidelines for preoperative bodywash using the AGREE II instrument. Method: A quantitative empirical study with non-experimental design. The sample was made of a province in Central Sweden. 46 guidelines describing the preoperative bodywash were included. Using the AGREE II instrument the assessment of the guidelines where obtained and presented with descriptive statistics. The comparison between the sections within the province was carried out by using the Kruskal-Wallis test.  Results: The main finding in the study shows that there was no clear scope and purpose in the guidelines on preoperative bodywash and it varied in terms of which agent was used for the shower. The development of the guidelines where inadequate in its rigour for development. Conclusion:The gap between what research concludes and what is performed still exists in the guidelines. A national board should take action to developing nationwide guidelines regarding preoperative bodywash. Further research should be conducted if preoperative bodywash is part of the prevention against surgical site infections.