Opioider används inom hälso- och sjukvården för behandling av olika smärttillstånd. Vid långvarig behandling med opioider finns risk för beroendeutveckling. Tolerans, som är en del av beroendekriterierna, kan öka riskerna för överdosering vilket kan leda till dödlig utgång. Att sluta tvärt med opioider kan medföra svåra abstinenssymtom som påverkar patientens hälsa och benägenhet att vara fortsatt avhållsam. För att minska risken för svårhanterad abstinens kan avvänjande behandling erbjudas. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stötta dessa patienter utefter patientens unika förutsättningar och mående. Tidigare forskning visar att patienter med beroendeproblematik ofta blir stigmatiserade inom vården och ofta ses som besvärliga. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av en avvänjande opioidbehandling. Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet presenteras i två huvudteman: Patienternas upplevelser av den avvärjande behandlingen och Avvärjningens påverkan på patienternas liv. Diskussionen visar olika upplevelser i relation till vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande och vårdande möten. Här blir det tydligt hur reflektion kan bidra till att öka medvetenheten om sjuksköterskans roll och ansvar för att säkerställa god vård för alla. Resultatet visar på att flera av patienterna i de olika studierna inte har fått tillgång till den vård de har haft behov av. Vilket går emot arbetet av Agenda 2030 på flera punkter. Resultatet visar att det finns behov av forskning hur utbildning på en grundläggande nivå kan påverka bemötande av patienter med beroende i olika vårdande sammanhang.

Akutmottagningen är den verksamhet inom hälso- och sjukvården som har öppet dygnet runt, årets alla dagar och som behandlar patienter som söker vård då de upplever akut ohälsa vilket kan bero på symtom, skador eller andra besvär. Akutsjuksköterskan ska identifiera akuta hälsotillstånd, prioritera vårdinsatser och sträva efter att snabbt inleda behandling. Det är flera olika moment, vid olika tidpunkter under besöket på akutmottagningen, som påverkar patienters vistelsetid. Eftersom det saknas kunskap om patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen och hur den kan bli en vårdande tid var syftet med litteraturstudien att utforska tillgänglig litteratur gällande patienters upplevelser av vårdande tid under deras vistelse på akutmottagningen. En systematisk och integrativ litteraturstudie har genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats enligt Braun och Clarkes dataanalys. Ett huvudtema identifierades: Väntans tider följt av tre subteman: Tid att mötas, Tid till att förstå vad som händer, Tid av otillfredsställelse. Resultatet visar olika faktorer som tillsammans påverkar patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen. Dessa faktorer inkluderade att akutsjuksköterskan tog sig tid till att etablera en god vårdrelation och ge uppdateringar samt information om vad patienten väntade på. Miljön, dess atmosfär och långa väntetider är exempel på andra faktorer som förstärkte upplevelsen av en otillfredsställande vistelsetid. Tillfredsställelsen ökade när akutsjuksköterskan tog sig tid att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov. Genom att akutsjuksköterskan tillägnar tid till patienten, ges utrymme för vårdande tid vilket tillför en värdefull vistelsetid för patienter på akutmottagningen.

Ambulanssjukvården får allt oftare larm om suicidnära patienter. Det är ett komplext område som ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan i det vårdande mötet med dessa patienter. Negativa vårdupplevelser hos patienten kan öka risken för upprepade suicidförsök, således är det av stor vikt att skapa en bra relation. Utbildningsprogrammet akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP) har införts för att öka kompetensen och rusta ambulanssjuksköterskor med nödvändiga verktyg och färdigheter. Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans tidigare erfarenheter samt upplevelser i det vårdande mötet med suicidnära patienter efter genomförande av utbildningen “Akut omhändertagande av självmordsnära person” (AOSP). Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och ett ändamålsenligt urval av tio ambulanssjuksköterskor. Ambulanssjuksköterskorna som intervjuades har alla genomfört AOSP-utbildningen. Intervjuerna har analyserats enligt Erlingsson och Brysiewicz (2017) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom åtta subkategorier och tre övergripande kategorier Komplexa utmaningar, Empatiskt omvårdnadsengagemang samt Insikter efter utbildningen. Det rådde delade meningar om huruvida utbildningen har haft någon påverkan på de deltagande ambulanssjuksköterskornas möte med den suicidnära patienten. Erfarenhet verkade spela en större roll i sammanhanget. Utbildningens påverkan varierade beroende på hur länge ambulanssjuksköterskorna arbetat i yrket. Upplevelser av att den efterföljande vården inte alltid verkar kunna hjälpa patienterna även om ambulanssjuksköterskorna upplevdes göra en bra insats, skapade frustration. Slutligen finns ett behov av kontinuerlig utbildning och stöd för ambulanssjuksköterskorna för att stärka kunskapen och kompetensen inom området.

Bakgrund: I Sverige finns det ca 100 000 människor som lever med diagnosen demens och drygt 55 miljoner människor i världen. Förutom ett lidande för patienten och dennes anhöriga utgör det en betydande hälsoutmaning att vårda dem. I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom står sjuksköterskor inför en rad utmaningar och behov som kräver specialiserad kunskap och förståelse för sjukdomens komplexitet. Sjuksköterskors kunskap och erfarenhet, är avgörande för att god vård ska kunna uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom på äldreboenden. Metod: En litteraturstudie har utförts med metoden att integrera sammanställning av kvalitativ forskning. Fjorton vetenskapliga artiklar användes för att analysera tidigare forskning inom ämnet. Analysmetoden är uppdelad i fem steg och syftar till att fördjupa förståelsen inom det aktuella forskningsområdet på ett djupgående sätt. Resultat: Tre teman identifierades: Att se personen bakom sjukdomen, svårigheter med att vårda patienter med demenssjukdom och samverkan i team. Sjuksköterskor betonar vikten av personcentrerad vård, upplever utmaningar med kommunikation och beteendemässiga symtom samt understryker betydelsen av teamarbete. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter understryker vikten av utbildning, stöd och multidisciplinärt samarbete för att förbättra demensvården. Framtida forskning bör fokusera på att utforska effektiva vårdstrategier som tar hänsyn till både patienternas och vårdgivarnas behov. / Background: Dementia represents a significant global health challenge, affecting over 55 million individuals worldwide. The experiences of nurses in caring for these patients, especially in nursing homes, are crucial for understanding and improving the quality of care. This study focuses on the challenges and strategies nurses employ in the care of dementia patients. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients with dementia in nursing homes. Method: A literature review has been conducted using the method of integrating compilation of qualitative research. Fourteen scientific articles were used to analyze previous research in the field. The analysis method is divided into five steps and aims to deepen understanding within the current research area in a comprehensive manner. Findings: Three themes were identified: Seeing the person behind the illness, Challenges in caring for patients with dementia, and Collaboration in teams. Nurses emphasize the importance of person-centered care, experience challenges with communication and behavioral symptoms, and underscore the significance of teamwork. Conclusion: Nurses' experiences highlight the need for adequate training, support structures, and team collaboration to improve care for dementia patients. Future research should focus on developing and evaluating effective care strategies that consider the needs of both patients and caregivers.

Bakgrund: Sjukvården möter ökade krav på grund av befolkningsökning och avancerade behandlingsmöjligheter. Utlokalisering av patienter innebär att en patient läggs in på en annan avdelning än den som har medicinskt ansvar och specialistkompetens och kan ske på grund av en brist på vårdplatser på hemavdelningen. Swansons teori om vårdande beskriver fem steg som vårdpersonal kan använda för att främja patientens välbefinnande i vården. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret för patienterna på avdelningen, oavsett vilket medicinskt team de tillhör. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans perspektiv på vård av utlokaliserade patienter i slutenvården. Metod: Allmän litteraturöversikt innefattande kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde brister och utmaningar kopplat till vårdandet av utlokaliserade patienter, inklusive hög arbetsbelastning, tidskrävande insatser, obekant utrustning, bristande kunskap/erfarenhet och kommunikation begränsade dem i deras yrkesroll. Utifrån sjuksköterskans perspektiv skapade detta en utmanade arbetsmiljö och riskerade försämrad vårdkvalité och patientsäkerhet. Konklusion: Utlokalisering leder till en sämre arbetsmiljö och hindrar sjuksköterskan från att kunna ge en god säker vård. Detta kan leda till stress för sjuksköterskan och innebära en risk för patienten. Det bör endast ske om inget annat alternativ finns. Vid utlokalisering bör ansvariga för utlokaliseringen noggrant välja bästa möjliga avdelning samt utarbeta rutiner för att underlätta samarbete mellan avdelningar. / Background: Healthcare faces increased demands due to growth in population and more advanced treatment options. Patient outlying occurs when a patient is placed in a different ward than the one medically responsible, often due to bed shortages. Swanson's Caring Theory outlines five steps that healthcare professionals can utilize to promote patient well-being. Nurses maintain responsibility for patients on their ward, regardless of medical team affiliation. Aim: To investigate the nurse’s perspective on the care of outlying patients in inpatient care Method: General literature review encompassing qualitative and quantitative data. Findings: Nurses experienced deficiencies and challenges related to caring for outlying patients, including high workload, time constraints, unfamiliar equipment, lack of knowledge/ experience and communication constraints limited them in their professional role. From the nurse’s perspective, this created a challenging work environment, risking diminished care quality and patient safety. Conclusion: Outlying leads to a poorer work environment for nurses, hindering them from providing safe, quality care. This can lead to stress for the nurse but also pose a risk to the patient. Therefore, the practice of outlying patients should only occur if no other alternatives exist. If outlying is unavoidable, careful ward selection and collaboration procedure between ward are crucial.

Bakgrund: I Sverige infördes Donation after Circulatory Death (DCD) under år 2020 för att kunna öka antalet organdonationer. Sedan dess har antalet donationer av denna typ succesivt ökat. Internationellt finns forskning i begränsad omfattning kring hur processen erfars av intensivvårds och operationssjuksköterskor. Både intensivvårds- och operationssjuksköterskor har en betydelsefull funktion i DCD-processen. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårds- och operationssjuksköterskors erfarenheter av DCD-processen. Metod: En kvalitativ innehållsanalysmed induktiv ansats användes, där fyra intensivvårdssjuksköterskor och fem operationssjuksköterskors intervjuades. Resultat: Resultaten visade att intensivvårds- och operationssjuksköterskorna upplevde både utmaningar och positiva känslor i samband med DCD processen.De fann trygghet i tydliga rutiner och gemenskap i samarbetet i DCD-teamen. Samtidigt kände de ansvar gentemot både donatorn och mottagarna av organen. Konklusion: Implementering av DCD-team har skapat en ny gemenskap och engagemang hos intensivvårds- och operationssjuksköterskorna. Trots att resultaten indikerar positiva upplevelser av DCD-processen är det viktigt att fortsätta utvärdera implementeringen och undersöka hur närstående och olika yrkesgrupper upplever processen för att få en mer heltäckande bild av dess effekter ochupplevelser. / Background: Donation after Circulatory Death (DCD) was introduced in 2020 to increase the number of organ donations in Sweden. The number of donations of this type has gradually increased. Internationally, there is limited research on how critical care and perioperative nurses perceive this method. Both critical care and perioperative nurses play a significant role in the DCD process. Aim: The aim was to describe critical care and perioperative nurses´ experiences of the DCD process. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach where four critical care nurses and five perioperativenurses were interviewed. Results: The results showed that the critical care and perioperative nurses experienced both challenges and positive emotions associated with the DCD process. They found security in distinct routines and companionship incollaboration within DCD teams. At the same time, they felt responsibility towards both the donor and the recipients of the organs. Conclusion: The implementation of DCD teams has created a new sense of community and commitment among intensive care and perioperative nurses. Although the results indicate positive experiences of the DCD process, it is important to continue evaluating the implementation and investigating how family members and medical health professionals perceive the process to gain a more comprehensive understanding of its effects and experiences.

Bakgrund: Akutsjuksköterskan är specialiserad inom akutsjukvård och jobbar företrädesvis på en akutmottagning och bedriver där högkvalificerad akutsjukvård. Akutsjuksköterska som specialistutbildning är i sammanhanget en förhållandevis ny utbildning och adekvat forskning kring just akutsjuksköterskans inverkan på den utförda vården saknas således. Syfte: Syftet var att studera akutsjuksköterskors upplevelser av hur specialistkompetensen påverkar vårdandet på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård intervjuades från tre olika akutmottagningar i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades och beskriver akutsjuksköterskans upplevelse av hur specialistkompetensen påverkar vårdandet: Reell eller formell kunskap, förändrad syn på vårdandet och trygg i sin yrkesroll. Slutsats: Akutsjuksköterskans specialistkompetens skapar trygghet i yrkesrollen samt leder till att akutsjuksköterskan ser helheten, både sett ur ett patientperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Erfarenhet kan i viss mån kompensera för specialistutbildning. Dock behövs mer forskning gällande hur akutsjuksköterskans kompetens påverkar vårdandet. / Background: Emergency nurse is a nurse who is specialized in emergency healthcare and preferably work in a emergency room and conduct highly qualified healthcare. Emergency nurse is in context a relatively new training and therefor there is a lack of research regarding how emergency nursing impact the health care. Aim: The aim was to study emergency nurses’ experience of how their specialist competence affects care in an emergency department. Methods: A qualitative interview study with an inductive approach. Ten specialist nurses in emergency care were interviewed from three different emergency departments in southern Sweden. The material that were colleceted were analyzed with Graneheim och Lundmans description of manifest content analysis. Findings: Three different categories were identified and describes how emergency nursing impact the health care: Real or formal competence, a changed view on the overall health care and confident in his role. Conclusions: Emergency nurses has an overall positive impact on the emergency nurse and creates comfort in the professional role. The emergency nurse sees the whole patient both from a patient perspectiv and from an organizational perspective. Experience can in some extent make up the lack of specialist training.  However more research is needed on how emergency nurses impact the overall health care.

Bakgrund: Uppsatsen diskuterar vikten av ledarskap inom omvårdnadsarbetet och hur olika faktorer, inklusive ålder, kön och utbildning, kan påverka sjuksköterskors avsikter att ta på sig ledarroller. Konceptet salutogent ledarskap lyfts fram, vilket betonar vikten av att skapa en balans mellan arbete och privatliv, främja en hälsosam livsstil bland medarbetare, samt bygga och upprätthålla förtroendefulla relationer.  Syftet: var att undersöka erfarenhet av att vara ledare för omvårdnadspersonal. Metod: Enkäten riktades till vårdenhetschefer/ledare inom somatisk vård på två svenska sjukhus. Totalt 198 chefer fick möjlighet att svara på enkäten, 104 responderade. En pilotenkät skickades ut till tio chefer på de två sjukhusen. Deltagarna informerades om studiens frivillighet och gavs möjlighet att ge sitt samtycke. Resultatet: visade på vikten av att lyssna, visa omtanke och empati inom omvårdnadsarbetet, egenskaper som är avgörande för att skapa en positiv och stödjande vårdmiljö. Det är viktigt att involvera vårdpersonal i utformningen av rutiner för att säkerställa dess relevans och praktiska användbarhet. Slutsats: Resultatet visade att chefer som visar empati, omtanke och lyssnar betraktas som en bra ledare. Detta underlättas genom att tillhandahålla verktyg och kunskap innan du tar på dig en chefsposition. / Background: The thesis discusses the importance of leadership in nursing work and how various factors, including age, gender, and education, can influence nurses’ intentions to take on leadership roles. The concept of salutogenic leadership is highlighted, emphasizing the importance of creating a balance between work and personal life, promoting a healthy lifestyle among colleagues, and building and maintaining trusting relationships. Aim; The purpose was to investigate the experience of being a manager/leader for nursing staff. Method: The survey was directed at unit managers/leaders in somatic care at two Swedish hospitals. A total of 198 managers had the opportunity to respond to the survey, and 104 did so. A pilot survey was sent to ten managers at the two hospitals. Participants were informed of the study’s voluntary nature and given the opportunity to consent. Results: The results emphasize the importance of listening, showing care, and empathy in nursing work—qualities crucial for creating a positive and supportive healthcare environment. It is essential to involve healthcare personnel in designing routines to ensure their relevance and practical usability. Conclusion: The results indicate that managers who demonstrate empathy, care, and active listening are considered good leaders. This is facilitated by providing tools and knowledge before assuming a managerial position.

Bakgrund: Irritabel tjocktarm (IBS) är en funktionell tarmsjukdom med okänd etiologi. De typiska symtomen är obehag och/eller smärta vid tarmtömning, obehagliga gaser eller ändrad avföringskonsistens. Diagnostiken utgår från diagnoskriterier (Rom IV-kriterier). Behandlingsmetoder innefattar förändringar i livsstils- och kostvanor, kognitiv beteendeterapi samt läkemedelsbehandling och egenvårdsstrategier. Allmänsjuksköterskans roll är att lyssna, stötta och bekräfta den drabbade patienten i sitt lidande. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med IBS. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien bygger på tio stycken kvalitativa originalartiklar som analyserades genom metasyntes, inspirerad av Friberg. Resultat:  I resultatet identifierades tre teman med sex tillhörande subteman. Temat upplevelse av att möta vården beskriver patientens negativa och positiva upplevelser av att möta vården samt upplevelser av sin egenvårdsbehandling. Temat känslor kring IBS beskriver patienternas fysiska och psykiska smärtor samt deras stunder av lättnad. Temat IBS inverkan på sociala relationer beskriver sjukdomens påverkan på den intima relationen/familjen samt på arbetslivet/vänner. Slutsats: Patienter upplever frustration till följd av ett negativt bemötande från sjukvården. Det finns stunder av lättnad och välbefinnande när patienten upplever symtomfrihet. Ett stort lidande skapas till följd av IBS symtomen, vilket även har en inverkan på patientens sociala relationer. Allmänsjuksköterskan bör i sin yrkesroll skapa och upprätthålla en vårdande relation för att öka patientens hälsa och minska lidande.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.