Bakgrund: Dödshjälp innebär att en person får hjälp av till exempel sjukvårdspersonal att förkorta sitt liv. Dödshjälp delas in i passiv och aktiv dödshjälp. Studien tar upp de begränsningar som finns gällande lagstiftning kring aktiv dödshjälp i Sverige, samt sjuksköterskans roll och det etiska perspektivet. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters autonomi och lindra lidande.                                                                            Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd och önskar aktiv dödshjälp.                                                                      Metod: Den använda metoden i studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativ forskning. Analys av resultat gjordes av 11 vetenskapliga artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell.                                                                                                          Resultat: Tre teman uppstod i resultatet: Tillfredsställelse och missnöje i vårdandet, Svårigheter i vårdandet och Påverkan i det egna välbefinnandet. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor kopplat till vårdandet vid aktiv dödshjälp. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter kopplat till samtal kring dödsprocessen och svårigheter kopplat till arbetsmiljö. Den emotionella påfrestningen sjuksköterskor upplevde i vårdandet kring den aktiva dödshjälpen var till stor del kopplat till etiska och moraliska konflikter.                                                                                Konklusion: Sjuksköterskans roll är att ta i beaktande att det är patientens autonomi som är i fokus vid vårdandet och att med en ökad förståelse för ämnet kan det bidra till en bättre vård av patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd. / Background: Euthanasia means that a person receives help from, for example, healthcare professionals to shorten their life. Euthanasia is divided into passive and active euthanasia. The study addresses the limitations that exist regarding legislation for active euthanasia in Sweden, as well as the nurse's role and the ethical perspective. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients who are in a terminal condition and asking for euthanasia. Method: The method used in the study is a literature review based on qualitative research. Analysis of results was made of 11 scientific articles based on Friberg's five-step model. Findings: Three themes emerged in the results: Satisfaction and dissatisfaction in care, Difficulties in care and Impact on one's own well-being. It emerged that nurses experienced both positive and negative emotions connected to the care during active euthanasia. The nurses experienced difficulties connected to conversations about the deathprocess and difficulties linked to the work environment. The emotional strain nurses experienced working with active euthanasia was largely linked to ethical and moral conflicts. Conclusion: The nurses role is to keep the patient's autonomy the focus of care, an increased understanding of the subject can contribute to better care of terminally ill patients.

Bakgrund: Tidigare studier påvisar frånvaro av forskning kring stödsamtal inom psykiatrisk öppenvård och att dessa kan upplevas som otydliga och utan bestämd utformning. Genom stödsamtal kan patienten erbjudas olika verktyg för att stärka sina egna förmågor. En god vårdrelation mellan vårdare och patient ökar förutsättningen för att säkerställa god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur stödsamtal används inom psykiatrisk omvårdnad i öppenvård. Metod: Studiens insamlade material baserades på kvalitativa intervjuer med elva informanter med erfarenhet av stödsamtal. Datamaterialet diskuterades i förhållande till en teoretisk referensram bestående av perspektiv på innehåll, utformning och användning av stödsamtal. Resultat: Resultatet påvisade att stödsamtal kan ses som behandlande och utformas beroende på vem som håller i samtalet. Stödsamtalet utformas ofta individuellt utan tydliga former. Framträdande var relationens betydelse samt att patienterna blev lyssnade på. Betydelsefullt var också att patienterna fick delge sin egen berättelse och därigenom kunna påverka sin egen vård. Diskussion: I denna studie diskuterades resultatet mot Lennart Fredrikssons teori om det vårdande samtalet. Förhållningssättet under samtalet upplevdes viktigt, även att lyssna och försöka förstå vad patienten ville uttrycka. Patientens delaktighet i vården var betydelsefull för att öka motivationen till ökat egenansvar hos den enskilde. / Background: Previous studies within the field of psychiatric nursing shows an absence of research regarding support counselling, meanwhile the existing discussions can be perceived as unclear and without a definite design. Through support counselling, the patient could gain various tools to strengthen their own abilities. Furthermore, a good caring relationship between the carer and the patient increases the conditions for ensuring good care.  Purpose: The purpose of this study was to investigate how support counselling is used in outpatient psychiatric nursing.  Method: The study’s data was collected through qualitative interviews with eleven informants with experience of support counselling. The data was discussed in realation to a theoretical frame of reference consisting of perspectives on the content, design and use of support counselling.  Results: The study’s results shows that support counselling can be seen as treating and its design depends upon who´s giving the counselling. The support counselling is often designed individually without determined shapes. A prominent aspect was the importance of the relationship, that the patients felt listened to, and got the opportunity to share their own story as well as being able to influence their own care.  Discussions: The study’s results were discussed together with Lennart Fredriksson’s theory of caring counselling. The approach during the counselling was of importance, including being able to a be a good listener as well as trying to understand what the patient wanted to express. The patient’s participation when outlining the care was important in order to increase the individual’s motivation to attain personal responsibility.  Keywords: Suffering, psychiatry, relationship, support counselling, caring communication.

Bakgrund: Patienter som utvecklar en total hjärninfarkt kan bli aktuella för organdonation. Organdonationsprocessen ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan som innefattar att vårda organen och möta närstående i sorg. Att samverka i team är grundläggande för organdonationsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda en patient som sedan blir en organdonator.  Metod: En kvalitativ studie där tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna arbetar aktivt med att finna potentiella organdonatorer. Det praktiska vårdandet innefattar provtagningar och undersökningar, vilket ska ske inom en begränsad tidsram. Teamarbetet beskrivs av intensivvårdssjuksköterskorna som betydelsefullt och transplantationskoordinatorn beskrivs som en expert gällande organdonation. En utmaning under organdonationsprocessen är att få närstående att acceptera och förstå att patenten är avliden.  Konklusion: Potentiella organdonatorer identifieras snabbt inom intensivvården. Organdonationsprocessen sker dock sällan och intensivvårdssjuksköterskorna har svårt att få en rutin i processen. Närstående ska få vara delaktiga i diagnostik och vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskorna vill inte skilja på vården av organdonatorer från andra patienter och ser organdonation som positivt. / Background: Patients who develop a total cerebral infarction may be candidates for organ donation. The organ donation process places demands on the intensive care nurse, which includes caring for the organs and meeting relatives in grief. Collaboration in teams is fundamental to the organ donation process. Purpose: The purpose of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for a patient who then becomes an organ donor. Method: A qualitative study in which ten intensive care nurses were interviewed. The sample were analyzed with a qualitative content analysis. Results: The intensive care nurses work actively to find potential organ donors. The practical care includes sampling and examinations, which must take place within a limited time frame. Teamwork is described by intensive care nurses as important, and the transplant coordinatoris described as an expert in organ donation. A challenge during the organ donation process is getting relatives to accept and understand that the patient is deceased. Conclusion: Potential organ donors are quickly identified within intensive care. However, the organ donation process rarely occurs and the intensive care nurses’ have difficulty establishing a routine in the process. Relatives should be involved to participate in diagnostics and care. The intensive care nurses do not want to differentiate between the care of organ donors and from other patients and see organ donation as positive.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.

Suicid är ett betydande folkhälsoproblem. De flesta som utför ett suicidförsök lider av en psykisk sjukdom och har oftast haft kontakt med hälso- och sjukvården innan händelsen. Antalet utalarmeringar till personer som mår psykiskt dåligt har ökat, därmed utgör suicidnära patienter en betydande patientgrupp prehospitalt. Trots det råder det en osäkerhet i omhändertagandet då ambulanssjuksköterskorna känner sig oförberedda och okunniga i vårdmötet. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter prehospitalt för att öka kunskapen och eventuellt åskådliggöra förbättringsområden som i förlängningen kan stödja den prehospitala vården av suicidnära patienter. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet mynnade ut i en huvudkategori; Inre och yttre faktorer påverkar det vårdande mötet samt tre kategorier; emotionell påverkan, ambulanssjuksköterskans yrkesroll samt organisationens betydelse. Med hjälp av nio subkategorier har struktur skapats. I resultatet framkom att vården av den suicidnära patienten berörde ambulanssjuksköterskorna på flera emotionella plan, bland annat uppdagades känslosamma skildringar, tragedi och medlidande i vårdmötet. En upplevelse av dränage av emotionell energi framkom också. Bristande kompetens i vårdmötet med den suicidnära patienten erfors emellanåt och det vårdande samtalet ansågs utgöra en viktig aspekt för att uppnå god vård.  Ambulanssjuksköterskan ville finnas till för patienten och såg det som sin plikt. Slutligen upplevde ambulanssjuksköterskorna att prekära omständigheter kunde försvåra vården och göra den otillräcklig samt att psykiatrin stundom misslyckades med att ge adekvat vård. I slutet av examensarbetet diskuterades suicid i relation till hållbar utveckling och en hållbar ambulanssjukvård, både ur en ekonomisk- och social kontext. / Suicide is a major public health concern. Most individuals who attempt suicide suffer from a mental disorder and have usually been in contact with healthcare professionals prior to the event. The number of mental health callouts have increased, making suicidal patients a considerable patient group in prehospital care. Despite this, some ambulance nurses express feelings of unpreparedness and ignorance in meeting and caring for suicidal patients. The aim of this study was to investigate ambulance nurses’ experiences of providing prehospital care to suicidal patients, to increase the knowledge and potentially identify areas of improvement in the care of suicidal patients. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The result was composed of one main category:  Internal and external determinants influence the caring encounter and three categories: emotional stress, the role of the ambulance nurse and the importance of the organisation. Nine subcategories were created for the purpose of structure. The results suggested that caring for suicidal patients influenced the ambulance nurses emotionally, for example through emotional stories, tragedies and compassion for the patient. The work was further described as emotionally draining. The nurses occasionally experienced a lack of competence in caring encounter for suicidal patients and the communication with the patient was considered important to deliver high-quality care. A desire and duty to offer support to the patient was further expressed. Lastly, ambulance nurses described that difficult conditions could complicate the care, rendering it insufficient, and that the psychiatric care occasionally failed to provide adequate care. The thesis finally discussed suicide in relation to sustainable development and sustainable ambulance care, from an economical as well as a social perspective.

Världen över drabbas barn av cancer. Till följd av barnets cancerdiagnos påverkas barnets föräldrar och föräldrarollen förändras drastiskt. Livet tar en ny vändning där hälsa och lidande dominerar vardagen. Sjuksköterskans uppgift blir att stödja och stärka i mötet med barnet och föräldrarna trots att sjuksköterskan upplever det utmanande att arbeta med barn som har cancer. Föreliggande studie syftar till att belysa upplevelsen av att vara förälder till ett barn som har cancer. För att svara på syftet valdes metoden litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar för att sammanställa befintlig forskning. Artiklarna söktes fram i CINAHL och Medline för att sedan granskas och analyseras. Utifrån färgkodning identifierades fyra teman med nio underteman. De fyra teman är: när barnet får cancer ändras hela livssituationen; föräldrarnas relationer förändras; känslorna pendlar som i en berg- och dalbana; upplevelsen av vården. Till följd av barnets cancerdiagnos upplever föräldrarna känslor som oro, hopp och förtvivlan. Mindre saker blir mer viktiga när livet nu fått en ny betydelse. Upplevelsen av isolering från omvärlden och ekonomi påverkar föräldrarnas liv mycket och en oro och rädsla för framtiden är påtaglig. När vårdpersonalen inkluderar föräldrarna uppkommer känslan av delaktighet. Föräldrarnas hälsa kan påverkas till följd av barnets sjukdom och ekonomins påverkan ger stora avtryck i vardagen vilket äventyrar den hållbara utvecklingen. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att fånga upp föräldrarnas mående vilket kan bidra till att barnet kan få bättre stöd och hjälp från sina föräldrar vilket på sikt också kan leda till en hållbar utveckling. / Across the world, children are affected by cancer, which has a drastic impact on their parents and alters the parental role significantly. Life takes a new turn where health and suffering dominate everyday life. The nurse's task is to support and strengthen parents in their encounter with the child, despite the nurse experiencing it challenging to work with children who have cancer. The purpose of this study is to shed light on the experience of being a parent to a child with cancer. To answer the purpose, a literature review method was chosen based on ten qualitative articles to compile existing research. The articles were searched in CINAHL and Medline and then reviewed and analyzed. Based on color-coding, four themes with nine subthemes were identified. The four themes are: when the child gets cancer, the entire life situation changes; the parents' relationships are alter; emotions fluctuate like a rollercoaster; the experience of care. As a result of the child's cancer diagnosis, parents experience feelings of worry, hope, and despair. Small things become more important when life has taken on new meaning. The experience of isolation from the world and the impact on finances greatly affects parents' lives, and there is a tangible fear and anxiety about the future. When healthcare professionals include parents, a sense of involvement arises. The parents' health may be affected due to the child's illness, and the impact on finances leaves a significant mark on daily life, which jeopardizes sustainable development. The nurse has an essential task in capturing parents' well-being, which can contribute to the child receiving better support and help from their parents, leading to sustainable development in the long run.

Bakgrund: Alla människor har rätt till en bra sista tid i livet med ett gott människovärde och att avsluta sin sista tid i livet på ett fridfullt sätt och med en värdig död. Tidigare studier inom ämnet påvisar att det finns bristande kunskap hos sjuksköterskor som påverkar patientens smärtlindring negativt. Syftet: Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring för patienter livets slutskede. Metoden: Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativ data som grund med en systematisk sökning i databasen CINAHL. Totalt valdes 17 artiklar ut och kvalitetsgranskades. De utvalda artiklarna lästes igenom och därmed formades strukturerade huvudkategorier med underkategorier som var gemensamma för dessa artiklar.  Resultatet: Det framkom att sjuksköterskan ansåg att ett väl fungerande vårdlag krävdes för att genomföra en god omvårdnad samt mer tid för att kunna utföra en god omvårdnad i livets slutskede med ett positivt resultat. Ingen ska behöva dö ensam och med onödig smärta. Därför behövs mer forskning kring ämnet för att utveckla och kvalitetssäkra den palliativa omvårdnaden samt omvårdnaden i livets slutskede. Utbildning inom områden som kommunikation, smärta och smärtlindring bör ges till alla som arbetar med patienter i livets slutskede. Kurser i smärtlindring bör ingå i sjuksköterskans grundutbildning men även på arbetsplatserna för att kunna upprätthålla en god kunskapsnivå och som sjuksköterska vara uppdaterad i ämnet. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens, kunskap samt engagemang för att kunna ge patienter i livets slutskede en god vård. Sjuksköterskorna lyfter hur viktigt det är med kompetens och kunskapsutveckling inom ämnet för att som sjuksköterska kunna bemöta behovet av smärtlindring för patienterna i livets slutskede.

En god psykisk hälsa är en mänsklig rättighet som bidrar till utveckling och välbefinnande i samhället. De senaste åren har det skett en ökning av psykisk ohälsa i världen, vilket leder till att vårdpersonal allt oftare möter patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Det förekommer stigmatisering i samhället och inom vården gentemot patienter med psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kan medföra att personer med psykisk ohälsa får ett sämre bemötande och en ojämlik vård. Ökad samsjuklighet med somatiska sjukdomar gör att personer med psykisk ohälsa allt oftare behöver söka vård. Sjuksköterskan har som ansvar att förbättra, bibehålla och hantera patienternas hälsoproblem. Genom ett vårdande möte kan sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat bemötande som genererar i en god och jämlik vård för alla. Därför var studiens syfte att utifrån ett patientperspektiv belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen inom hälso-och sjukvården. Metoden som användes för att svara på syftet var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning, för att få en djupare förståelse av fenomenet. Resultatet består av 12 artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats. I resultatet skapades två huvudteaman: Att inte bli sedd och Att känna sig sedd. Ur dessa har åtta subteman skapats för att tydligare beskriva upplevelser som personer med psykisk ohälsa upplevt vid bemötande med vårdpersonal inom hälso-och sjukvården. I diskussionen lyfts och problematiseras tre huvudfynd från resultatet som består av diskriminering, okunskap och att känna sig sedd.

Bakgrund: Inom det kirurgiska specialistområdet vårdas både elektiva, akuta och palliativa patienter. Det finns forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta och palliativa patienter var för sig. Det finns dock begränsad forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt, på samma avdelning. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda elektiva, akuta och palliativa patienter samtidigt på en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med tre subkategorier till respektive huvudkategori. Under huvudkategorin; Patientvariationer skapar stimulans och ställer krav beskrivs patienternas varierade omvårdnadsbehov, betydelsen av anpassning samt arbetstillfredsställelse. Under huvudkategorin; Arbetsmiljöns påverkan på vård och hälsa beskrivs den pressade arbetsmiljön, behov av prioritering samt känsla av otillräcklighet.  Konklusion: Att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt beskrivs som varierade och lärorikt. Samtidigt ställer det krav på att anpassning. Vidare skapar den höga arbetsbelastningen behov av att prioritera. Prioriteringen leder till att vissa delar av omvårdanden och patientgrupper blir lidande. Resultaten visar också att det är särskilt svårt att vårda palliativa patienter på en botande avdelning. / Background: Within the surgical specialist care, both elective, acute, and palliative patients are cared for. There is research that describes nurses' experiences of caring for these patients separately. However, there is limited research on nurses' experiences of caring for these groups of patients simultaneously. Aim: Describe nurses' experiences of caring for elective, acute and palliative patients simultaneously in a surgical ward. Method: Qualitative interview study with seven nurses. The data was analyzed through qualitativecontent analysis. Findings: The results revealed two main categories, with three subcategories belonging to each main category. The main category: Patient variations create stimulation and set requirements gives a description of the patients' varied nursing needs, the importance of adaptation and job satisfaction. The main category: The impact of the work environment on care and health, describes the pressured work environment, the need for prioritization and the feeling of inadequacy. Conclusion: Caring for acute, elective and palliative patients simultaneously is described as varied and instructive. At the same time, it requires adaptation. Furthermore, the high workload creates the need to prioritize, which leads to the suffering of certain parts of the care and patient groups. The results also suggest that it’s particularly difficult to care for palliative patients in a curative ward.

Globalt kommer ca 75 miljoner människor leva med demenssjukdom år 2030. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) drabbar uppskattningsvis nio av tio patienter. Att vårda människor som uppvisar BPSD - symtom är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskan i vårdandet och att stödja och leda övrig omvårdnadspersonal. Syftet med examensarbetet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda människor som uppvisar BPSD-symtom inom hemsjukvården. En litteraturöversikt har genomförts där 12 artiklar inkluderats och analyserats enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Utmaningar i vårdandet, ett vårdande bemötande och förutsättningar för att kunna ge god vård i hemmet. Åtta subteman identifierades vilket tydligt beskriver hur sjuksköterskor upplever det utmanande när vårdandet kunde innebära manipulation och tvång, närståendes betydelse för att kunna nå livsvärlden och att sjuksköterskor erfar bristande kunskap i det komplexa vårdandet. Det framkommer i resultatet vikten av att omvärdera synen på vad god vård är för att motverka känslor som maktlöshet och frustration. I diskussionsdelen lyfts sjuksköterskors erfarenheter kring vårdande och att se människan bakom sjukdomen, samt de närståendes upplevelser som stärker vikten av att använda sig av livsvärlden i vårdandet. Kunskap och arbetsmiljö diskuteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv där organisationen har en viktig roll. Slutsatser belyser vikten av kunskap och rätt förutsättningar för sjuksköterskor att våga stanna i mötet med människan. / Globally around 75 million people will live with dementia in year 2030. Behavioral and psychiatric symptoms following dementia (BPSD) is estimated in nine out of ten patients. Caring for people with behavioral and psychiatric symptoms is complex and places high demands on the nurse in the care and to support and lead other nursing staff. The aim of this study was to illustrate nurses experience in caring for patients with BPSD - symptoms in home health care. A literature review was conducted, 12 articles were included and reviewed according to Friberg´s model for literature review. The result describes nurses experience and is presented in three main themes: challenges in caring, caring treatment and conditions to enable good care in a home environment. Eight subthemes were identified which clearly describes how nurses experience the challenges in caring when caring results in force and manipulation, the importance of family to reach patients lifeworld and nurses lack of experience to provide complex care. The result presents the importance of reevaluation in nurses caring approach to what is seen as good care in order to counteract the feeling of frustration and feeling powerless. The discussion lifts nurses´ experiences around caring and how to see the individual behind the disease along with family’s experience strengths the importance of how to use the patient’s lifeworld in a caring sense. Knowledge and work environment is discussed through a sustainability perspective where organisation plays an important roll. Conclusions illustrate importance of knowledge and the right conditions for nurses’ opportunities to dare to remain in the encounter with the human being.