Bakgrund: Anestesi skapar oro hos patienter oavsett tillvägagångssätt. Patienter upplever att anestesisjuksköterskor är avgörande för hur deras upplevelse kommer bli. Dock känner patienter sig inte alltid sedda i en tidspressad miljö. Problem: Anestesisjuksköterskor har ett ansvar att stödja patienter utifrån individuella behov och skapa trygghet under en begränsad tidsram.  Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors strategier för ett gott möte med patienter i det perioperativa vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där 20 vårdvetenskapliga artiklar analyserats i resultatet. Resultat: Två teman kunde urskiljas. Dessa benämndes att axla ansvar för säkerhet och trygghet och att värna om den unika patienten. Utifrån dessa skapades 5 subteman vilka benämndes; Att ha ett professionellt förhållningssätt, att vårda i dialogen, att lotsa i en komplex miljö, att individanpassa vårdandet och att värna om patientens integritet och värdighet. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor använder olika strategier i mötet med patienter som är komplext med flera aspekter att beakta. Utmaningen för mötet med patienter i den perioperativa vården ligger i det korta vårdmötet inför operationen. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försöker anpassa vården efter individen men organisatoriska faktorer kan hindra det.

Bakgrund: Iatrogent läkemedelsmissbruk innebär ett skadligt bruk av läkemedel som har orsakats av vården. Tidigare forskning har visat att missbruk av beroendeframkallande läkemedel har ökat under de senaste åren, detta är något som skulle kunna skapa ett större folkhälsoproblem. Som sjuksköterska är det därför viktigt att arbeta för att förebygga och minska risker som kan komma att innebära ett lidande för patienten. Idag saknas det även aktuell forskning som rör detta område ur ett sjuksköterskeperspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta individer med en risk för att utveckla ett iatrogent läkemedelsmissbruk.Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med totalt åtta legitimerade sjuksköterskor som arbetade på olika enheter inom hälso- och sjukvården. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter sammanställdes i fyra huvudkategorier samt nio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var; Sjuksköterskans professionella roll, Vårdteamets inverkan och Kvalitetsarbetets inverkan.Slutsats: Som sjuksköterska är en vårdande relation med ett personcentrerat förhållningssätt särskilt betydelsefullt och viktigt för att minska lidande vid ett iatrogent läkemedelsberoende. Avsaknaden av regionala och nationella riktlinjer samt tidsbrist är andra väsentliga faktorer som kan påverka det förebyggande arbetet negativt. Idag saknas det även kunskap om beroendeproblematik ur ett sjuksköterskeperspektiv. Det identifierades en kunskapslucka och författarna ser möjligheter i att förbättra det förebyggande arbetet med hjälp bland annat av en mer omfattande utbildning kring ämnet.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas – sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande – ur ett genusperspektiv. Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande. Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje. Både kvinnor och män har preferenser för att bli vårdade av kvinnliga sjuksköterskor men hyste olika preferenser för delaktighet och omgivning. Kvinnors uppfattningar av vårdande vid missnöje var främst gällande bemötande, attityder och respekt från sjuksköterskor medan männens uppfattningar i större utsträckning gällde organisation och struktur.  Diskussion: Är sjuksköterska som yrke feminiserat? Förväntas kvinnor vara mer delaktiga i sitt eget vårdande på grund av könsroller och stereotyper i samhället? Vad beror olikheterna i uppfattningar av vårdandet på – blir kvinnor och män bemötta olika och hur kommer det sig att män inte riktar samma mängd kritik mot vårdandet som kvinnor? Kan det bero på normen om maskulinitet som icke sårbar? / Background: In modern society there is an on-going debate about gender and gender identity, the debate focuses on wage differences, parenting as well as nursing in regard to gender and can be seen all over media, on TV, in the papers as well as on the Internet. Studies have showed that women and men perceive certain aspects of nursing differently and also possess different preferences regarding the conduct of nursing care – nurses should therefore be able to have a gender sensitive approach in the encounter with patients. Aim: The purpose of this paper is to describe patients’ perceptions of nursing care from a gender perspective. Method: This paper was conducted through a literature review of 14 scientific, peer-reviewed articles that were analysed with a qualitative design. The theoretical frame of reference for this paper was Katie Eriksson’s theory on caring. Results: The results consist of three themes; (a) Women and men’s expectations and wishes regarding nursing care, (b) When the expectations and wishes are not met and (c) When expectations and wishes are met. The results show that disparities in perceptions of nursing care only arise when the patients are dissatisfied. Both women as well as men prefer female nurses to handle the nursing care although they have different preferences for participation and surroundings. When women described their dissatisfaction it was mostly regarding attitudes, respect and treatment from nurses while the men described aspects of the organisation and structure of nursing care. Discussion: Is the nursing profession feminized? Do we expect women to be more participatory than men in their own care due to gender roles and stereotypes? Why do these disparities arise – are women and men treated differently by nursing staff and how come men does not reflect as much criticism towards care as women do? Could it be the leading norm about masculinity as non-vulnerable?

Anorexia Nervosa är en psykiatrisk sjukdom, som ofta startar med önskan att minska i vikt samtidigt som det finns en rädsla för att öka i vikt trots en markant undervikt. Sjukdomen är vanligt förekommande hos tonåringar och man kan se ett samband mellan en negativ livshändelse i tonåringens liv som sedan kan uttrycka sig i ett självskadebeteende via svält samtidigt som dödligheten i Anorexia Nervosa är hög. Det är därför angeläget att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda tonåringar med Anorexia Nervosa då det är en komplex situation som involverar tonåringen och dennes familj, och att samtidigt belysa vikten av en god vårdrelation med patientens livsvärld i fokus. För att kunna säkerställa god vård är det viktigt att uppmärksamma sjuksköterskans erfarenheter, därför har syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta tonåringar med Anorexia Nervosa valts. Studien är en litteraturöversikt där befintlig forskning samlats in och analyserats enligt Friberg. Åtta artiklar har valts varav sex stycken är kvalitativa, en kvantitativ och en med mixade metoder. Utifrån de analyserade artiklarna framkom tre huvudkategorier: maktspel, vårdrelation och kunskap. Huvudkategorierna mynnar sedan ut i sex stycken subkategorier: kamp om kontroll, balans mellan auktoritet och empati, förtroende, sjuksköterskans synsätt och upplevelser, utbildning och sjuksköterskans värdegrund. De analyserade artiklarna i resultatet tar upp den komplexa aspekten i vården av tonåringar med Anorexia Nervosa. Diskussionen problematiserar och fördjupar sig i sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring vårdandet av tonåringar med Anorexia Nervosa. Slutligen sammanfattas arbetet och slutsatser skrivs.

Sociala medier används dagligen av ungdomar och har både positiva och negativa effekter på den psykiska hälsan. Dessa plattformar ger ungdomar en möjlighet för kommunikation och för att skydda den psykiska hälsan. Det kan även leda till att ungdomar upplever sämre kroppsuppfattning och utsätts för nätmobbning. Användningen av sociala medier ökar bland ungdomar likaså psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelse av användningen av sociala medier och hur denna användning påverkar den psykiska hälsan. Studien är en litteraturbaserad översikt som baseras på tidigare forskning kring ämnet och utgår från Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Resultatet visar att ungdomar känner ett behov av att vara uppkopplade på sociala medier för att inte gå miste något. Sociala medier är även en plats för att upprätthålla och skapa nya relationer. Denna uppkoppling kan ge ungdomar upplevelsen av press, sämre kroppsuppfattning men kan även bidra till att ungdomar jämför sig med andra. Sociala medier kan vara en riskfaktor för den psykiska hälsan då det är en omgivning där nätmobbning kan ske. Författarna anser att det krävs mer kunskap på området för att förhindra psykisk ohälsa i framtiden.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd. Musiken har en viss möjlighet att minska den subjektiva upplevelsen av smärttillståndet, såsom upplevelsen av ångest och smärta. Likväl kan fysiska parametrar under smärttillståndet, såsom blodtryck och andningsfrekvens också påverkas av musiken. Musiken kan också ge en ökad grad av avslappning till patienten. Slutsats: Under ett akut smärttillstånd har musiken visats verka på hela den mångdimensionella människan, både på kropp och på psyke. Genom musiken har sjuksköterskan ett redskap som utifrån ett helhetsperspektiv kan lindra patientens lidande. / Background: Good care has for aim to relieve human suffering, such as pain. This is not always achieved in the hospital care, and patients' pain isnot relieved totally. Music could be used as an intervention to improve health in hospital setting and has been shownto have a positive effect on the patient. Aim:To describe what the effect of music, as an individual nursing intervention, has on the patients's acute pain. Method:A literature review,based on 14 selectedquantitative studies, regarding the effect of music on a state of acute pain, was done. Results:The results show that music, as an individual nursing intervention, can help patients to reduce their acute state of pain. The music can possibly have a reducing effect on the subjective experience of the state of pain such as the experience of anxiety and pain. Music can also have aneffect on the vitalsigns, such as blood pressure and respiratory rate. The music can also provide an increased degree of relaxation. Conclusion:During a state of acute pain music has shown effecton the whole multidimensional human, both body and spirit. Through music the nurse is given a tool that from a holistic perspective can relieve patient suffering.

Bakgrund: Inom rättspsykiatrin finns det öppen och sluten vård där det i den slutna rättspsykiatrin får förekomma tvångsåtgärder. För att rättspsykiatrisk vård och tvångsvård ska få ges måste stöd i lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk tvångsvård finnas. Inom den rättspsykiatriska vården har patienterna en begränsad autonomi och det krävs att sjuksköterskan skapar förtroendefulla relationer och utför tvångsåtgärder så långt som möjligt i samråd med patienterna. Syfte: Var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med tvångsvård på rättspsykiatrisk vårdenhet. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. En manifest innehållsanalys genomfördes efter att materialet hade transkriberats.    Resultat: Relationen byggs upp med tiden och det är av stor vikt att sjuksköterskan inkluderar patienten i sin vård genom att patientens delaktighet sätts i fokus. Att förklara och prata med patienten samt att använda sig av ett gott bemötande med visad respekt är viktiga komponenter för att lyckas skapa en vårdande relation. Det är viktigt att sjuksköterskan visar intresse samt lyssnar på patienten och visar att denne är tillgänglig. Slutsats: Ett gott bemötande, vara hjälpsam, intresserad, lyssna samt att ha respekt för att inte kränka patienten visar att sjuksköterskan ser patienten och främjar den vårdande relationen samt patientens delaktighet.

Bakgrund: Cirka 75 000 barn vårdades i slutenvården år 2020, vilket innebär att sjuksköterskan kommer träffa på sjuka barn. Att möta barnet och anhörigas förväntningar på vården är en utmaning som ställer stora krav på sjuksköterskan. Ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården kan stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet och i bemötandet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården. Metod: Denna studie bygger på sju semistrukturerade intervjustudier från fyra sjukhus där sju intervjuer genomfördes runt om i Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet. Resultat: Analysen av sjuksköterskornas upplevelse resulterade i tio underkategorier och fem kategorier: (1) Upplevelsen av känslosamma möten, (2) Att skapa en trygg miljö som stärker kommunikationen i mötet, (3) Att skapa förtroendefulla relationer, (4) Att stärka sjuksköterskans professionella roll samt (5) Att stärka omvårdnadsarbetet. Slutsats: Den vårdande relationen är viktig i bemötandet av barn och deras familjer, kommunikationen är en central del. Det kollegiala stödet är en annan viktig del vid bearbetningen av svåra situationer. För att stärka den vårdande relation ytterligare krävs mer utbildning och forskning som rör relationen mellan sjuksköterskan och barnet.

No description available.

Den specialistutbildade sjuksköterskans förutsättningar för att vårda patienter har förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Förändringen innebär att den specialistutbildade sjuksköterskan i större utsträckning vårdar patienter i en smittsam vårdmiljö, vilket innebär att de möter och vårdar patienter bärandes skyddskläder. Det saknas kunskap gällande skyddsklädernas påverkan på den specialistutbildade sjuksköterskans vårdande och vilka problem skyddskläderna genererar och motiverar därför författarna till att genomföra en kvalitativ intervjustudie där syftet var att beskriva vilka problem den specialistutbildade sjuksköterskan upplever sig möta när vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö. Nio specialistutbildade sjuksköterskor från ambulanssjukvården i Västra Götaland deltog i intervjustudien. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys och utmynnade i två kategorier, Ett begränsat vårdande och Oro för smittan. Resultatet antyder att en smittsam vårdmiljö bidrar till ett förändrat vårdande för den specialistutbildade sjuksköterskan, det uttrycks en frustration i att inte kunna bedriva den vård som den specialistutbildade sjuksköterskan tidigare kunnat utöva utan skyddsklädernas hämmande effekt. Den specialistutbildade sjuksköterskan känner sig begränsad i sin kropp och syn vilket resulterar i en sämre patientkontakt då patienten inte kan se och höra den specialistutbildade sjuksköterskans ansikts- och kroppsuttryck samt verbala kommunikation. Denna fysiska begränsning och försämrade patientkontakt medför en inre etisk stress hos den specialistutbildade sjuksköterskan.