Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges under sista tiden i en patients liv och målet är att lindra och främja välbefinnande för en god vårdkvalitet i livets slutskede. Sjuksköterskor i palliativ vård har ett stort ansvar gentemot både patienter och närstående. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades i tre steg. Resultat: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av utbildning om den palliativa vårdens centrala områden för att bemöta och uppfylla kraven för en god vårdkvalité. De emotionella känslor som kan uppstå i vårdandet av patienter i livets slutskede påverkar arbetet och de erfar att stöd och samarbete mellan arbetskollegor, läkare och andra vårdgivare kan bidra till en bättre palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av kontinuerlig utbildning, lära sig kommunikationsstrategier samt ha en bra samverkan mellan olika professioner och andra vårdinrättningar för att kunna erbjuda en god, säker och personcentrerad vård erbjudas in i det sista. / Background: Palliative care defines as care given under the last period of the patient’s life and the goal is to alleviate and promote the patient's well-being for a good quality of care in the final stages of life. In palliative care, the nurse has a big responsibility, towards both the patient and relatives. However, the patient and relatives' experiences of palliative care are not always good. Aim: The aim of this thesis was to create an overview of nurses' experiences in palliative care. Method: A general literature review with a qualitative approach was performed. five qualitative and five quantitative articles were included and analyzed in three steps. Findings: Nurses in palliative care are in need of education on the central areas of palliative care in order to meet and fulfill the requirements for good quality care. The emotional feelings that could arise in the care of patients at the end of life affected the nursing and they experienced that support and cooperation between work colleagues, doctors and other caregivers could contribute to better palliative care. Conclusion: Nurses in palliative care are in need of continuous training, learn communication strategies and have a good collaboration between different professionals and other care institutions to be able to offer a better, safe and person-centered care to the end.

Trycksår definieras av sår som uppstår när huden belastas med ett ihållande tryck som förhindrar att syre och näringsämnen når cellerna. Det är ett vanligt förekommande problem som drabbar patienter med begränsad rörlighet på grund av sjukdom och/eller behandling. Sjuksköterskors roll i det förebyggande arbetet av trycksår är att kontinuerligt bedöma risker och vidta åtgärder, för detta krävs kunskap och en positiv inställning. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskors kunskap och inställning till förebyggande av trycksår. En litteraturöversikt utfördes enligt Fribergs metod, elva kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes då författarna bedömde att dessa besvarar studiens syfte. Dessa artiklar analyserades, jämfördes och kategoriserades i olika rubriker och underrubriker som presenteras i resultatet. Databaserna Nurse & Allied Health Database och Cinahl Complete användes. I resultatet identifierades två olika huvudrubriker: Kunskap och Inställningar till förebyggande av trycksår, under dessa rubriker finns också underrubriker. I resultatet framkom varierande kunskapsnivåer och inställningar till förebyggande av trycksår. För att begränsa trycksårs utveckling krävs det kunniga och positivt inställda sjuksköterskor, de är en viktig del av ett tvärprofessionellt team som arbetar mot samma mål: lindra patientens lidande, säkerställa en patientsäker vård och minska kostnader för hälso- och sjukvården. / Pressure ulcers are defined as ulcers that occur when the skin is loaded with a sustained pressure that prevents oxygen and nutrients from reaching the cells. It is a common problem that affects patients with limited mobility due to illness and/or treatment. The role of nurses in the preventive work of pressure ulcers is to continuously assess risks and take measures, for this, knowledge and a positive attitude is required. The purpose of this paper is to shed light on nurses' knowledge and attitudes to the prevention of pressure ulcers. A literature review was performed according to Friberg's method, eleven quantitative scientific articles were chosen when the authors of this paper judged that these answered the purpose of the study. These articles were analyzed, compared and categorized into different headings and sub-headings presented in the results. The databases PubMed, Nurse & Allied Health Database and Cinahl Complete were used. The results identified two different main headings: Knowledge and Attitude towards prevention of pressure ulcers, under these headings also received subheadings. The studies showed varied knowledge levels and attitude towards pressure ulcer and pressure ulcer prevention. To limit the development of pressure ulcers requires knowledgeable and positive nurses, they are an important part of an interprofessional team that works together towards the same goal: alleviate the patient’s suffering, ensure safe patientcare and reduce costs of health care.

Bakgrund: En grundsten i sjuksköterskeprofessionen är att främja hälsa och motverka onödigt lidande hos patienter och anhöriga. Onödigt lidande kan uppstå om det föreligger en bristande förståelse hos sjuksköterskor för vårdandet i livets slutskede. Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kan bidra till att öka förståelsen för hur det är att vårda dessa patienter samt att kunna förebygga lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde vården tillfredsställande eftersom de fick vara en del av patienters sista tid i livet. Det upplevdes meningsfullt med en god kommunikation. Samtidigt upplevdes hinder i samarbetet när patienters bästa inte kom i första hand. Frustration uppstod när vården påverkade patienter negativt på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Vård i livets slutskede upplevdes så pass krävande att de ibland blev så känslomässigt överväldigade att de önskade byta arbetsplats. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid till patienter och anhöriga för att kunna skapa ett tillfredsställande samarbete, för att kommunikationen skall upplevas betydelsefull liksom vården som skall bedrivas. Att våga vara nära kan bidra till ökad insikt för patienter och anhörigas behov i livets slutskede, vilket på längre sikt kan innebära en god och kvalitativ vård. / Background: A cornerstone of the nursing profession is promoting health and counteracting unnecessary suffering in patients and relatives. Unnecessary suffering can occur if there is a lack of understanding among nurses for care at the end of life. Describing nurses' experiences can help to increase understanding of what it is like to care for these patients and to be able to prevent suffering. Aim: To describe nurse’s experiences to care for patients at the end of life. Method: A systematic literature study with a qualitative approach with a descriptive synthesis. Result: Nurses experienced satisfactory care because they were part of patients' last time in life. It was meaningful with good communication. At the same time, barriers to collaboration were experienced when patients' best interests did not come first. Frustration arose when care had a negative impact on patients due to lack of time and high workload. Care at the end of life was so demanding that they sometimes became so emotionally overwhelmed that they wanted to change jobs. Conclusion: Nurses need more time for patients and relatives to be able to create a satisfactory collaboration, in order for the communication to be perceived as important as well as the care to be performed. Dare to be close can contribute to increased insight for patients and the needs of relatives in the end stage of life, which in the long term can mean good and quality care.

Bakgrund: Livets slutskede innebär den sena fasen inom palliativ vård. Tidigare forskning beskriver att patienter och anhöriga upplever tillfredsställelse med vården som ges i livets slutskede. Både patienter och anhöriga beskriver att de uppskattar när sjuksköterskor och vårdpersonal strävar efter att bygga en god relation, där hens behov tillgodoses i livets slutskede. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att i en relation var det betydelsefullt att tillgodose patienters behov och önskemål. Att främja patientens välbefinnande erfors som en viktig del vid vårdandet i livets slut. De erfor också att ha ett samtal innebar att bjuda in och vara närvarande i samtalet med patienten. Sjuksköterskorna erfor också tacksamhet där de var stolta och nöjda över den vård patienter fick. Sjuksköterskorna erfor också känslomässiga begränsningar när brist på kunskap och erfarenheter, tidsbrist samt hög arbetsbelastning förekom vid vårdandet i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning som att vara närvarande och emotionellt involverade i vårdandet vid livets slut. / Background: The end-of-life intends the late phase of palliative care. Previous research describes that patients and their relatives experience satisfaction with the care provided at the end-of-life. Both patients and their relatives describe that they appreciate when nurses and caregivers aim to build a good relationship, where their needs are met at the end-of-life. The nurse is responsible for promoting health, preventing illness and ease suffering. Aim: To describe the nurses experiences of care for patients at the end-of-life on a care ward. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The results showed that the nurses experienced that in a relationship it was important to meet the patients' needs and wishes. To encourage the patient's well-being is experienced as an important part of the end-of-life care. They also experienced that having a conversation meant to invite and being present in the conversation with the patient. The nurses also experienced gratitude where they were proud and satisfied with the care the patients received. The nurses described that lack of knowledge and experience, lack of time and high workload are experienced as limitations at the end-of-life care. Conclusions: Nurses experienced caring for patients at the end-of-life in a care ward such as being present and emotionally involved in the caring at the end-of-life.

Bakgrund: Vårdrelationen kräver en ömsesidighet där både sjuksköterskan och patienten är delaktiga i relationen. Sjuksköterskan behöver både ha insikt samt förståelse för vad som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation för att därmed kunna vårda patienten på bästa möjliga sätt. Problem: Relationen mellan patienten och sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av hälsa, mående och återhämtning. Ett problemen som kan uppstå är när vårdrelationen mellan dessa parter inte anses vara god på grund av bristande kommunikation mellan parterna. Syfte:Att beskriva erfarenheter av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:Allmän litteraturöversikt bestående av tolv artiklar som är kvalitativa. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att det finns olika faktorer som antingen kan hindra vårdrelationen eller som kan bidra till vårdrelationen. De hindrande faktorerna är brist på tid, stress samt bristande kunskap. De faktorer som kan bidra till en god vårdrelation är personcentrerad vård, sjuksköterskornas närvaro samt olika strategier. Slutsats: Sjuksköterskorna har de kunskaper som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation. Dock finns det flera olika faktorer som hindrar sjuksköterskorna från att skapa denna relation, bland annat tidsbrist och stress. / Background: The caring relationship requires mutuality where both the nurse and the patient are involved in the relationship. The nurse needs to be insightsful and have understanding of what it requires to create a good carerelationship in order to care for the patient in the best possible way. Problem: The relationship betweeen the patient and nurse can influence the patient's experience of health, well-being and recovery. There’s a problem that can arise when the care relationship between both parties is not concidered good due to, for example, lack of communication between the parties. Aim: To describe experiences of the care relationship between nurse and patient from the nurse’s perspective. Method: A litterature review consisting of twelve articles, all of which are qualitative. Results: The nurses described that there are various factors that can either hinder the care relationship or that can contribute to the care relationship. The hindering factors are lack of time, stress and lack of knowledge. The factors that can contribute to a good care relationship are personcentered care, the nurse’s presence and various strategies that the nurses have. Conclusion: The nurses have the knowledge that requires to be able to establish a good care relationship. However, there are several different factors that prevent nurses from establish this relationship, for instance lack of time and stress.

Patienter med smärta är vanligt förekommande inom den svenska sjukvården, vilket orsakar lidande hos såväl patient som samhälle. Personcentrerad information ger delaktighet och möjliggör egenvård, vilket genererar lindrat lidande och en vårdande vård. Problem som examensarbetet belyser är att patienten betalar priset då vården stundtals saknar ett holistiskt synsätt. Även ses obehandlad och underbehandlad smärta generera negativa konsekvenser och ökat patientlidande. Syftet med studien var att undersöka hur patientinformation påverkar patientens förmåga att hantera smärta. Examensarbetet bygger på en litteraturöversikt, baserad på kvalitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav ett huvudtema med fyra underteman. Resultatet visade att informationsutbyte mellan patient och vårdgivare gav större delaktighet för patienten och underlättade vårdgivarens möjlighet att vårda. Information kring smärta och smärtlindring bör vara individuell och delges patienten på det sättet patienten upplever bäst. Patienter beskrev vikten av en tillitsfull relation till sin vårdpersonal och nämnde ord som ögonkontakt, närvaro och ett aktivt lyssnande i det vårdande mötet. Där patienter inte upplevde vården vårdande väcktes känslor av ledsamhet, irritation och ilska. Bra information gav ökad möjlighet till egenvård. Patienter såg behov av tillförlitlig och uppdaterad information, vilket kunde ges via e-hälsa. Denna informationskanal visade sig leda till positiva förändringar i patienters humör och beteenden, vilket i slutändan resulterade i minskad smärta. Slutsatser som ses är att patienter med smärta är i behov av individanpassad information. Patienter önskar bli sedda, lyssnade till och tagna på allvar. Vården måste få ta tid, då det vårdande mötet visat sig kunna lindra människors smärta. / Within the Swedish health system, patients with pain are common. Not only does the individual patient suffer but so does the overall society. By providing person-centered information patients enables participation and self-care, resulting in relieved suffering and overall caring. However, the problem this study highlights is the lack of holistic nursing in caring. Pain that remains untreated or not treated sufficiently will generate negative consequences and increased suffering amongst the patients. The main purpose of the study was to further investigate how the patient’s ability to manage pain was affected by the patient information that was provided. The thesis of this dissertation is based on a literature review of data provided in multiple qualitative research studies. Twelve articles of qualitative research were used. The information provided in the articles resulted in one main theme and four sub-themes. The results proved that the exchange of information between patient and healthcare provider lead to greater patient participation and facilitated caring. Information about pain and pain relief should be individual and communicated to the patient with an individualized approach in mind. Patients described the importance of a trusting relationship with their healthcare provider and mentioned words such as eye contact, presence and active listening in the care meeting. When patients did not experienced true care, feelings of sadness, irritation and anger surfaced. In addition, by providing correct and personalized information regarding pain management the opportunities for self-care increased. There is a need for patients to receive reliable and up-to-date information, which can be achieved via e-health. Utilizing e-health as a means of communications has proved to be of great value, resulting in positive changes in patients' moods and behaviors ultimately resulting in overall reduced pain. In conclusion, patients with pain need personalized information. Patients want to be seen, heard and understood. The care must be allowed to take time, as the caring has been shown to ease suffering.

Bakgrund: Palliativ vård avser att lindra patienters lidande då sjukdomen inte går att bota.Det är angeläget att patienter upplever välbefinnande och en god vård i livets slutskede medstöd av sjuksköterskor. Tidigare forskning betonar vikten av kommunikation i livetsslutskede, eftersom en god kommunikation skapar en relation byggd på förtroende och tillit.Utöver det uppskattar anhöriga att bli sedda och känna gemenskap med sjuksköterskor.Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter i livetsslutskede. Metod: Metoden för examensarbetet utgår från en allmän litteraturöversikt.Utgångspunkten för allmän litteraturöversikten var åtta artiklar med kvalitativ metod och tvåmed kvantitativ metod som vidare analyserades. Resultat: Sammanställningen avstudiernas analys resulterade till tre teman som var sjuksköterskor behov av utbildning, attpåverkas emotionellt och kommunikationens betydelse. Det framkom att sjuksköterskorhade bristande kunskaper i att vårda patienter i livets slutskede och att sjuksköterskor hadesvårt med att hantera starka. Därutöver upplevde sjuksköterskor rädsla gentemot patienter ilivets slutskede vilket påverkade kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov avmer kunskap inom palliativ vård i livets slutskede. Utöver det behöver sjuksköterskoremotionellt stöd och hjälp med att förbättra kommunikationsförmågan. / Background: Palliative care means alleviating the patient's suffering because the diseasecannot be cured. It is important that the patient experiences well-being and good care in thelate palliative stage together with individualized care. Previous research emphasizes theimportance of communication in the end of life care because good communication creates arelationship built on trust and confidence. In addition, the relatives appreciate being seenand feeling a sense of community with the nurse. Purpose: To create an overview of nurses'experiences of caring for patients at the end of life care. Method: The method of study was ageneral literature review. The general literature review was based on eight articles with aqualitative method and two with a quantitative method, which were further analyzed in threesteps. Results: The compilation of the studies' analysis resulted in three themes which arenurse's need for education, being emotionally affected and the role of communication. Itappeared that the nurses had a lack of knowledge in caring for patients in end of life care andthat the nurses had difficulty handling strong emotions. In addition, nurses experienced feartowards the patients in the late stage which affected communication. Conclusion: Thenurses need more knowledge in the late palliative phase. In addition, the nurses needemotional support and help with improving communication skills.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och förutspås vara den största sjukdomsbördan i världen år 2030. Första vårdkontakten för patienter med psykisk ohälsa är vanligtvis sjuksköterskor i telefonrådgivning inom primärvård. Sjuksköterskor i telefonrådgivning upplever att de bland annat saknar erfarenhet, kunskap samt rätt verktyg för att ge adekvat rådgivning när de möter patienter med psykisk ohälsa. Det är därmed relevant att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa vid telefonrådgivning inom primärvården. Sex sjuksköterskor med olika lång erfarenhet av arbete i telefonrådgivning intervjuades. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Två kategorier framträder i resultatet, ”att känna sig otillräcklig” samt ”att känna sig otrygg” följt av 7 subkategorier. Det finns behov av psykiatrisk specialistkompetens inom primärvården för att möta behoven relaterat till psykisk ohälsa i samhället. Sjuksköterskan känner sig otillräcklig vid bedömning av psykisk ohälsa i telefonrådgivning, vilket belyser vikten av tillgång till spetskompetens på arbetsplatsen. / Mental illness is a public health problem that is predicted to be the biggest burden of disease in the world by the year 2030. Telenurses in primary care are usually the first to encounter patients with mental illness. Telenurses feel that they lack experience and knowledge or the right tools to provide adequate care when they encounter mental illness. It is thus relevant to further research the nurses experience of assessing mental illness through telenursing in primary care. Six nurses with different lengths of experience in working in primary care telenursing were interviewed and the collected data were analyzed using Elo and Kyngäs qualitative content analysis with an inductive approach. Two categories appeared in the result, “to feel inadequate” and “to feel insecure” followed by seven subcategories. Feelings of inadequacy and insecurity emerged when facing mental illness and the conclusion of this study highlights the importance of access to expertise in the workplace, such as a psychiatric nurse.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Vård av kvinnor utsatta för våld i nära relationer är en komplex och krävande del av sjuksköterskors arbete. Våldet är vanligen förenat med fysiska, psykiska såväl som sociala utmaningar och kräver kunskapsbaserad vård. Trots ökad medvetenhet om våld i nära relation finns det fortsatta brister i förståelsen av sjuksköterskors upplevelser och hantering av vården på våldsutsatta kvinnor. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation inom somatisk vård. Genom att få insikt i deras perspektiv kan eventuella brister i vården identifieras och förbättringar föreslås för att öka effektiviteten och stödet för både sjuksköterskor och patienter. En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes utfördes. Genom att systematiskt granska och syntetisera befintliga kvalitativa forskningsstudier kring sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer, identifierades olika teman. Sjuksköterskor beskrev svårigheter att vårda dessa kvinnor och betonade utmaningarna med att identifiera och stödja dessa patienter. Det framgick även hur arbetet kan innebära en känslomässig påverkan på sjuksköterskan. Resultaten sammanställdes och visade på behovet av ökad utbildning och bättre samarbete mellan olika vårdinstanser. Denna metod möjliggjorde en djupare förståelse för sjuksköterskors upplevelser genom en sammanvägning av flera studiers resultat. Litteraturstudien betonar behovet av stöd och förbättringar i utbildning och samarbete mellan vårdgivare för att bättre tillgodose behoven hos sjuksköterskor såväl som för våldsutsatta kvinnor. / The care of women exposed to intimate partner violence is a complex and demanding aspect of nurses' work. Violence is often associated with physical, psychological, and social challenges, requiring knowledge-based care. Despite increased awareness of intimate partner violence, there are continued gaps in understanding nurses' experiences and management of care for abused women. The aim is to highlight nurses' experiences in caring for women exposed to intimate partner violence within somatic healthcare. By gaining insight into their perspectives, any deficiencies in care can be identified, and improvements suggested to enhance effectiveness and support for both nurses and patients. An integrated compilation of qualitative research inspired by metasynthesis was conducted. By systematically reviewing and synthesizing existing qualitative research studies on nurses' experiences in caring for women exposed to intimate partner violence, different themes were identified. Nurses described difficulties in caring for these women and emphasized the challenges in identifying and supporting these patients. It also emerged how the work could have an emotional impact on the nurse. The results were compiled, indicating the need for increased education and better collaboration between different healthcare entities to enhance care. This method allowed a deeper understanding of nurses' experiences by combining results from several studies. The literature-based study emphasizes the need for support and improvements in education and collaboration among healthcare providers to better meet the needs of both nurses and abused women.