Background: Patients undergoing cytoreductive surgery with hyperthermic intraperitoneal chemotherapy may have extensive and complicated nursing needs with risk of complications. However, there is no research on the postoperative care at the surgical ward. Aim: The purpose was to describe, from the nurse's perspective, which nursing needs patients who had undergone CRS with HIPEC expressed and whether they received the nursing care they needed. Method: A descriptive qualitative interview study with semi-structured interviews with nurses (n = 12) was conducted on two surgical wards. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Physical nursing needs - complex to remedy and common with setbacks, To get the care adapted to individual needs and Psychosocial nursing needs are not met. The result showed that the most distinctive nursing needs in the patients were nausea, pain/anxiety and mobilization. During the care period, it was important that the nurse was responsive and that a good relationship between the healthcare staff and the patient was developed. The nurses described that patients had a need for more information and mental support. Conclusion: The results show that patients undergoing CRS with HIPEC have many nursing problems and the nursing care needs to be improved in several areas. A more structured and person-centered nursing could meet several nursing needs. This complex patient group should be cared for by nurses with professional experience and higher education, eg specialist nurses (surgical care). Further research should be conducted with patients who have undergone CRS with HIPEC as informants.

Sjuksköterskor på allmän vårdavdelning tar regelbundet emot patienter som har varit inlagda på en intensivvårdsavdelning. För att sjuksköterskor ska kunna bedriva en trygg vård är det betydelsefullt att ha kunskap om patientens upplevelse av att vårdas på allmän vårdavdelning efter förflyttning från intensivvårdsavdelning. Syftet med studien var att undersöka hur patientens upplevelse av trygghet påverkas på en allmän vårdavdelning efter förflyttning från en intensivvårdsavdelning. För att uppnå syftet genomfördes en allmän litteraturstudie med vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fyra teman: miljöns betydelse, trygghetens påverkan på tillfrisknandet, omvårdnadens betydelse och ett tillgodosett informationsbehov. Resultatet visade att patientens känsla av trygghet var subjektiv och påverkades i olika situationer. Sjuksköterskan har en värdefull roll i att tillgodose patientens behov av trygghet. Detta kan åstadkommas genom att skapa en lugn miljö, upprätthålla en god relation till patienten, ge en trygg omvårdnad och tillfredsställa patientens behov av information. Ytterligare forskning ur patientens perspektiv är väsentlig för att skapa en fördjupad förståelse kring patientens upplevelse av trygghet. / Nurses in the general ward regularly receive patients who have been admitted to an intensive care unit. In order to provide safe care, it is important for nurses to have knowledge of the patient’s experience of being cared for in the general ward after being transferred from an intensive care unit. The purpose of the study was to explore how the patient’s experience of feeling safe is influenced in general ward after being transferred from an intensive care unit. To achieve the aim, a general literature study was conducted with scientific articles. The result emerged in four themes: the importance of the environment, the impact of feeling safe on the recovery, the importance of nursing and a satisfied need of information. The findings showed that the patient’s feeling of safety was subjective and influenced by different situations. The nurse has a valuable role in meeting the patient’s need of feeling safe. This can be achieved by creating a calm environment, maintaining a good relationship with the patient, providing safe care and satisfying the patient’s need of information. Further studies from the patient’s perspective is essential to gain in-depth understanding of the patient’s experience of feeling safe.

De patienter som behandlas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är svårt sjuka och deras behov av vård kan inte tillgodoses på en allmän vårdavdelning. På IVA är patienterna kopplade till medicinskteknisk utrustning vilken övervakar vitalparametrarna dygnet runt samtidigt som personal finns närvarande på rummet. När patiententens tillstånd stabiliserats blir ett avdelningsbyte aktuellt. Hur påverkas patienten av överflyttningen? Syftet med denna studie är att granska, sammanfatta och beskriva forskningsresultat om patienters upplevelser av att överflyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning. Genom en litteraturstudie uppnåddes syftet. Resultatet påvisade att patienterna upplevde mycket oro och lidande i samband med överflyttningen. Samtidigt såg en del på flyttmomentet som ett bevis på förbättrad hälsa och möjlighet till att på nytt bli självständig. En del led av minnesproblematik efter vårdtiden på IVA och hade i efterhand svårt att redogöra för flyttmomentet. Något som många patienter uttryckte var behovet av mer information både innan, under och efter överflyttningen. Överflyttningen skapade en känsla av hjälplöshet som förutom brist på information grundades i de hastiga förändringar överflyttningen ofta innebar. I de fall då patienten inte kände sig sedd eller bekräftad under överflyttningen skapades lidande och för att förhindra eller minimera detta är det av stor vikt att sjuksköterskan ser och möter varje patient som en unik individ. För att överflyttningarna ska upplevas mer positivt av patienter bör processen planeras i samråd med patient och mottagande avdelning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön. Då är det bra om miljön är stödjande och fungerar som en resurs för vårdandet och patientens tillfrisknande. Vårdmiljön påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Bakgrunden ger bland annat en teoretisk inblick i det vårdvetenskapliga begreppet välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är i vårdmiljön på vårdavdelningar som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Metoden som använts är en analys av kvalitativ forskning. På grund av att den är ett verktyg för att beskriva patientupplevelser. I resultatet framkommer tre huvudkategorier, patientens möjlighet till interaktion i patientrummet, atmosfär i patientrummet och utformning av patientrummet. Vardera huvudkategori består av två underkategorier. I diskussionen reflekteras det över hur patienter kan vara ett stöd för varandra samt på vilket sätt de är en resurs som närstående och vårdpersonal inte kan vara. Den speglar även hur stämningsläget på vårdavdelningen smittar av sig på patienters välbefinnande och vårdpersonalens arbetsmiljö. Det resoneras också kring hur sjuksköterskan kan bidra till att vårdmiljön blir mer estetisk tilltalande för patienten. Avslutningsvis ges praktisk vägledning till yrkesverksamma sjuksköterskor gällande vårdmiljön. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Psoriasis är en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling går ut på att lindra patientens besvär men går inte helt att bota. Dagens samhälle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan känna sig annorlunda på grund av den förändrade huden. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som används är en litteraturstudie utifrån Axelsson (2008). Åtta kvalitativa artiklar har använts för att skildra patienters upplevelse av sjukdomen. Resultatet visar att upplevelsen av den egna kroppen är negativ då huden förändras och gör att den ser annorlunda ut. Negativa upplevelser och skam om den egna kroppen kan leda till isolering. Personer som lider av sjukdomen ser negativt på att ge sig in i nya sociala och intima relationer av rädsla för att bli avvisade på grund av sin hud. Att våga och kunna acceptera sjukdomen är svårare för unga personer än äldre som levt med sjukdomen i flera år. Att vårdas på en vårdavdelning upplever patienterna som en ”fristad”. Kontakten med andra patienter är viktig, ofta uppkommer samtal om problem som uppstår under sjukdomens gång samt tröst från patienter som förstår varandra. Vårdpersonalens kunskap om patienternas psykosociala ohälsa vid psoriasis är låg. Att öka kunskapen hos vårdpersonalen kommer att leda till en ökad förståelse om patienternas problem i samhället. Diskussionen mellan vårdpersonal och patienter kan leda till att lidandet minskar och patienten kan acceptera sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med närstående vid palliativ vård på somatiska vårdavdelningar. En kvalitativ metod har använts och åtta sjuksköterskor på tre olika medicinavdelningar har intervjuats. I resultatet framkom fyra huvudteman i sjuksköterskornas upplevelser av kommunikationen, att vilja skapa relationer, att vara ärlig, att kunna ge stöd och att bli berörd, dessa relaterades till nio teman. Konklusionen visade att sjuksköterskorna tycker det är viktigt att visa värdighet i hennes sätt att kommunicera till närstående. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare behöver förbättras för att kommunikationen inte ska begränsas till närstående. / Palliative care is a total care at a time when the disease is no longer responsive to curative treatment. Palliative care is available at home, at hospice, palliative units or in hospitals. In year 2003 almost 35 000 people of 80 000 people died at Swedish hospitals. In the palliative care nurses are caring for both patients and relatives. Relatives need individual support and want more information and involvement in the care. Nurse’s experiences of communications can sometimes be difficult and stressful. The aim of the study was to describe nurse’s experiences of communication with relatives in palliative care on somatic wards. A qualitative method was used, and eight nurses at three different medical wards have been interviewed. Four themes were found in the result of the nurse’s experiences of communication, to create relations, to be honest, to give support and to become touched. The conclusion showed that the nurses are concerned to show dignity in the communication to relatives. Communication between nurses and doctors needs to be improved because the nurses shouldn’t be limited in the communication to the relatives.

Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen. Metoden var systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Materialet granskades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flertalet patienter upplever överflyttningen positivt och de tolkar den, som att de blivit bättre. Ett antal patienter upplever överflyttningen med omedvetna känslor, antingen har de minnesluckor, eller ser de överflyttningen som en normal händelse i vårdkedjan. Ett fåtal patienter upplever överflyttningen som mycket traumatisk, de drabbas av oro och ångest, sk”flyttstress”. De oroar sig över hur de ska klara sig på vårdavdelning, känner sig enormt hjälplösa och har en rädsla över att bli ”glömda” på sitt rum och inte få den hjälp, de anser att de behöver. Slutsatsen av litteratur studien är att ett fåtal patienter upplever stor oro och ångest, när de ska lämna intensivvårdsavdelningen (IVA). Det är de patienter som varit svårast sjuka, oftast med multiorgansvikt och en lång vårdtid på IVA. Det är dessa patienter vi måste hjälpa till bättre livskvalitet vid en överflyttning till vårdavdelning. Förslagsvis utarbetas ett samarbete mellan mottagande vårdavdelning och intensivvårdsavdelning. Information upplever patienterna, som enormt viktig. En väl informerad patient är också en trygg patient. Anhöriga görs mer delaktiga i vården och är de välinformerade blir de ett stort stöd för patienten.

<p>Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med närstående vid palliativ vård på somatiska vårdavdelningar. En kvalitativ metod har använts och åtta sjuksköterskor på tre olika medicinavdelningar har intervjuats. I resultatet framkom fyra huvudteman i sjuksköterskornas upplevelser av kommunikationen, att vilja skapa relationer, att vara ärlig, att kunna ge stöd och att bli berörd, dessa relaterades till nio teman. Konklusionen visade att sjuksköterskorna tycker det är viktigt att visa värdighet i hennes sätt att kommunicera till närstående. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare behöver förbättras för att kommunikationen inte ska begränsas till närstående.</p> / <p>Palliative care is a total care at a time when the disease is no longer responsive to curative treatment. Palliative care is available at home, at hospice, palliative units or in hospitals. In year 2003 almost 35 000 people of 80 000 people died at Swedish hospitals. In the palliative care nurses are caring for both patients and relatives. Relatives need individual support and want more information and involvement in the care. Nurse’s experiences of communications can sometimes be difficult and stressful. The aim of the study was to describe nurse’s experiences of communication with relatives in palliative care on somatic wards. A qualitative method was used, and eight nurses at three different medical wards have been interviewed. Four themes were found in the result of the nurse’s experiences of communication, to create relations, to be honest, to give support and to become touched. The conclusion showed that the nurses are concerned to show dignity in the communication to relatives. Communication between nurses and doctors needs to be improved because the nurses shouldn’t be limited in the communication to the relatives.</p>

<p>Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete.</p><p>Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt.</p><p>Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs.</p>

No description available.