Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare. Dansundervisningen tar idag plats som ett ämne som vilket annat i en skolvärld dominerad av "mätbar" teoretisk kunskap. Men problematiken ligger i hur man som lärare ska ge en rättvis bedömning i kunskap som faller utanför det teoretiska. Till grund för studien ligger en kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys av nämnda kursplaner. Materialet har analyserats utifrån ett hermeneutisk perspektiv och Habermas teori kring kommunikativt handlande. De sammantagna resultaten visar att de fyra kursplanerna kompletterar varandra för att ge eleverna verktyg till att bemästra dans som hantverk. Kursplanerna som avser de mer praktiska kurserna visar sig vara mer värderande och mindre preciserade, vilket skapar utrymme för varje lärare att göra sin egen tolkning kring vad som är giltig kunskap inom dans. Den kursplan som däremot gäller för den mer teoretiska kursen har tydliga graderande ord och är mer preciserad. Resultatet tyder på att kursplaner som gäller för en teoretisk kurs förefaller vara mer lättillgänglig ur ett språkligt perspektiv då utrymmet för tolkning är snävare. Detta skapar i sin tur större möjligheter för en god validitet och reliabilitet vid bedömning.

För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet. Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden. I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: -          What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? -          What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? -          How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och ställa samman vad tidigare forskning har visat angående olika bedömningsmetoders olika grader av validitet och reliabilitet. Detta för att bidra med en ökad kunskap för hur man kan använda de olika bedömningsmetoderna för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförmåga, och speciellt sin förmåga när det kommer till läsförståelse. Efter att ha gjort flera sökningar och genomläsning av allt material jag kunde hitta så presenteras i kunskapsöversikten 10 artiklar och studier. Detta materialet har gjort att jag har kunnat bedöma vilka metoder och verktyg som kan användas för att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt vid bedömningen av läsförståelse. En del av reliabiliteten är interbedömarreliabiliteten som är högst aktuellt i dagens skola då det föregår mycket sambedömning samt att det är viktigt att bedömare har en samsyn så att alla bedömning som genomförs blir rättvist utförd. Detta gör att läraren har en avgörande roll när hen utformar bedömningsverktygen. Relevansen av bedömningen av läsförståelse i svenskämnet är hög då det är här som läsförmågan ska utvecklas. Detta kan man tydligt se genom att läsförståelsen nämns inom fyra ämnen i läroplanen (LGR 11). Läsförståelsen nämns i ämnena modersmål, samiska, svenska samt svenska som andraspråk. Detta göra att en vi som svensklärare måste ta läsförståelsen på största allvar och göra vad vi kan för att bedömningen av den blir så reliabel och valid som möjligt för att eleverna ska utvecklas till sin fulla potential.

The aim of the present study was to develop and validate a Swedish questionnaire assessing conditions of actual work flexibility and its determinants. Data was collected by qualitative Think aloud- interviews with three persons, and through discussions with a reference group. The results from the interviews and discussions showed that corrections were needed for some of the concepts, questions, design and number of items. Next, a cross-sectional study was performed by sending the adjusted questionnaire to three companies in Sweden (N = 266), which was answered by 92 employees. The results supported the adjustments and the questionnaires’ content validity and face validity (> 95 % of the employees agreed). Three Principal component analyses showed comprehensible factors for the three main areas of questions: determinants of actual flexibility, technology use, and work-non-work balance, indicating structural validity of the questionnaire. Furthermore, hypothesis testing showed as expected that the most index variables of actual work flexibility could significantly separate the groups with varying extents of regulated work, indicating construct validity. To conclude, this Master thesis has revealed several question domains valid for inclusion in future surveys regarding actual work flexibility and associations with health and wellbeing at work. / Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (> 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.

Personlighetstest och arbetspsykologisk testning är en växande trend inom rekryteringen av personal i Sverige och internationellt. Många studier har undersökt dessa urvalsmetoders psykometriska egenskaper, validitet och reliabilitet. Få har dock undersökt testtagarnas upplevelser av denna typ av tester. Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse för testtagares upplevelser av personlighetstest och arbetspsykologisk testning i rekrytering. Detta med utgångspunkt i validitetsteori med fokus på faking och forskning om rättvisa i urval och testning. Tematisk analys av fem semistrukturerade intervjuer resulterade i två teman Tolkning kontra sanning och Att presentera sig själv i en rekryteringskontext. Det första temat innehöll undertemana Testresultat som diskussionsunderlag och Sanningen serverad. Det andra innehöll undertemana Mjuka upp i kanterna, Man måste hålla linjen och Ingen människa är en ö. Tre av studiens mest centrala resultat var: (1) vikten av kompetens i tolkning och återkoppling; (2) betydelsen av rättvisedimensioner för testtagarnas upplevelser; (3) relationen mellan faking och den unika kontext som en rekryteringssituation utgör.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande tillstånd inom hälso- och sjukvården. Undernäring har samband med ökad sjuklighet och dödlighet. Det leder till ökade kostnader för samhället då vårdtiderna blir längre. Patienterna blir utsatta för ett ökat lidande. Enligt nutritionsvårdsprocessen kan undernäring upptäckas om en screening av nutritionsstatusen  utförs. För att sedan utreda vad som orsakar undernäringen kan ät- och måltidsobservationsinstrument utnyttjas. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som observeras i samband med screening för nutritionsstatus och ät -och måltidsobservationer och vilka instrument som finns utvecklade för att identifiera dessa faktorer hos multisjuka äldre. Metod: Litteraturöversikten baserad på vetenskapliga artiklar utifrån studiens syfte. De vetenskapliga artiklarna fanns tillgängliga på Uppsala universitets elektroniska prenumerationer. Analysarbetet gjordes genom granskning och bearbetning av insamlat material. Resultat: Resultatet av granskningen visade att viktminskning, BMI, diagnos, aptit och funktionsförmåga var faktorer som de flesta nutritionsstatus screeninginstrument observerade. Faktorer som observerades i störst utsträckning i ätobservationsinstrument var tugg och sväljsvårigheter, transport av mat till munnen, sittposition och energitillförsel. De flesta av instrumenten som granskades visade sig vara reliabla och validerade. Det fanns inget instrument som observerade endast måltidsmiljön. Det finns även andra faktorer som visat sig ha inverkan på nutritionsstatusen som inte observeras i något instrument. Dessa faktorer var av psykosociala och ekonomisk karaktär.  Slutsats: Det finns nutritionsstatus screening instrument av god kvalité däremot finns det inte lika omfattande ät – och måltidsobservationsinstrument. / Background: Malnutrition is a common condition in health care. Malnutrition is associated with increased morbidity and mortality. It leads to increased charges imposed on society when the length at hospital becomes longer. Patients becomes vulnerable to increased suffering. According to the nutrition care process, malnutrition can be detected when a nutritional status screening is performed. Then, to investigate the causes of malnutrition eating and meal instruments can be utilized. Aim: The aim of the present study was to identify the factors that are observed in connection with the nutritional status screening and eat -and meal observations. Which instruments are developed to identify these factors in multi-ill elderly. Methods: The review was based on scientific papers on the basis of the study's purpose. The data were available at Uppsala University's electronic subscriptions. The analysis was done by examination and processing of the collected material. Result: The result showed that the weight loss, body mass index, diagnosis, appetite and functional capacity were factors that most nutritional screening instruments observed. Factors that were observed to the greatest extent in eat observation instrument was chewing and swallowing difficulties, transportation of food to the mouth, sit position and energy intake. There was no instrument that observed only meal environment. Most of the instruments examined proved to have reliability and validity. There are also other factors shown to influence the nutritional status that is not observed in any instrument. These factors were of the psychosocial and economic character. Conclusion:There are nutritional status screening instruments of good quality, however, there are not as extensive eat -and meal instruments.

Syftet med denna studie har varit att ur ett likvärdighetsperspektiv undersöka den summativa bedömningen av det nationella provets skriftliga delprov i engelska 6. Fem lärare med olika lång erfarenhet av undervisning och bedömning i engelska har fått ge ett betyg på samma fem elevtexter. Texterna skrevs av elever i årskurs två på gymnasiet utifrån instruktioner till ett exempel på hur en uppgift i Focus: Writing kan se ut. Det analyserade resultatet har visat att lärarnas summativa bedömningar inte kan ses som vare sig valida eller reliabla; rätt saker, men nödvändigtvis inte tillräckligt har bedömts; det är inte heller säkert att en eventuell återkoppling hade främjat elevernas fortsätta lärande; bedömningarna skiljer sig slutligen också orimligt mycket lärarna emellan. Nationella proven kan i det här fallet därmed inte heller ses som en garanti för likvärdiga bedömningar. Orsaker till detta kan tänkas vara olik yrkeserfarenhet; arbetsplats och elevunderlag; ämneskompetens samt det sätt på vilket kunskapskraven och bedömningsanvisningarna är formulerade.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

The present study aimed to examine how physical exertion influences cognitive performance.Orienteers (n = 23) competing at primarily a national to international level were recruited toparticipate. A randomised control trial using a cross-over research design required participantsto complete two trials measuring performance over a duration of 35 minutes. Specifically, inone trial participants undertook a cognitive testing protocol divided into five blocks comprisedof three separate cognitive tests that each lasted approximately one minute, between each testparticipants rested for one minute (i.e., one minute testing, followed by one minute resting fora duration of 35 minutes). The other trial required participants to complete the same cognitivetesting protocol whilst simultaneous completing a cycling time trial (i.e., aiming to cycle amaximum distance within the time of 35 minutes). Analyses revealed participants performedsignificantly worse on the cognitive tests whilst simultaneously completing the cycling timetrial. Upon closer scrutiny of the individual tests, designed to measure the cognitive functionsof decision-making, working memory, and updating, a similar trend in performance wasobserved although it was not found to be statistically significant. The findings of the presentstudy highlights implications for athletes, coaches, and sports psychologists in attempts tooptimise sport performance and minimize cognitive impairments during physical exertion. Thestudy supports the need for greater ecological validity in the investigation of cognitiveperformance in sport science research. The findings of the present study indicate that appliedsport psychology research may be enhanced by the use of research designs comprised ofcognitive tests that more closely replicate the cognitive demands of competition settings. / Denna studie syftade till att undersöka hur fysisk ansträngning påverkar kognitivprestation. Urvalet bestod av orienterare tävlandes på huvudsakligen nationell tillinternationell nivå (n = 23). Studien var en randomiserad korsstudie där deltagarna genomfördekognitiva tester vid två försökstillfällen på 35 minuter vardera. Under det ena försökstillfälletgenomförde deltagarna ett kognitivt testprotokoll, indelat i fem block innehållande tre testervardera, där varje test varade i ungefär en minut, följt av en minuts vila mellan testerna (dvs.en minuts testning, följt av en minuts vila med en varaktighet på 35 minuter). Det andraförsökstillfället bestod av att deltagarna genomförde samma kognitiva testprotokoll samtidigtsom de cyklade, med målet att komma så lågt som möjligt i distans under 35 minuter.Resultaten visade på signifikant lägre kognitiv prestation när deltagarna cyklade samtidigt.Genom närmare analys av varje enskilt test (som ämnade mäta de kognitiva funktionernabeslutsfattande, arbetsminne och uppdatering) hittades samma trend, men utan signifikans.Fynden kan vara av vikt för idrottare, tränare och idrottspsykologer i deras arbete för attoptimera prestation och minimera kognitiv försämring under fysisk ansträngning. De stödjeräven behovet av ekologisk validitet i studier ämnade att undersöka kognitiv prestation inomidrott. Vidare indikerar fynden att tillämpad idrottspsykologisk forskning kan förbättras genomatt använda en forskningsdesign innehållande kognitiva test som är mer jämförbara med dekognitiva utmaningar idrottare ställs inför under tävlingssammanhang.