Syftet med denna learning study-inspirerade studie är att undersöka vilken effekt variationen av innehållet i vår egen undervisning har på förskolebarns matematiska lärande. Studien genomfördes med två olika barngrupper i en cyklisk process som omfattade två undervisningstillfällen som började med ett förkunskapstest och avslutades med ett eftertest. I studien användes lek som verktyg för att synliggöra de kritiska aspekterna i undervisningen som var avgörande för förskolebarns förståelse för det matematiska lärandeobjektet - geometriska former. Resultatet kan ses som ett ämnesdidaktiskt bidrag till matematikundervisningen i förskolan för att barn ska kunna använda de rätta begreppen vid benämning av olika geometriska former, att kunna urskilja plana och tredimensionella figurer, förstå att geometriska former och figurer tillhör geometri som är en del av matematik samt betydelsen av att ge stöd och utmaning i processen. I studien används variationsteorin som metod och redskap i planering, undervisning och utvärdering som gör att vi utvecklar både vårt undervisningsinnehåll och barns förståelse för lärandeobjektet med vetenskaplig fokus på lärande. Metod och resultat diskuteras i relation till tidigare forskning och vid analysen används variationsteoretiska begrepp.

Syftet med denna undersökning är att studera utlärning av vissa strategier för multiplikation med hjälp av modellen Learning Study. Syftet är även att undersöka vilken strategi som är mest effektiv för elever att använda då flersiffriga tal ska multipliceras. Det gjordes en Learning Study i fyra klasser på en mellanstadieskola i Dalarna, två klasser från årskurs fem var med samt två klasser från årskurs sex. Resultatet visar att uppställning är den strategi elever föredrar att använda för att lösa uppgifter med två- eller tresiffriga multiplikationstal. Resultatet visar också att många elever får fler rätt när de väljer att inte använda någon strategi. Majoriteten av eleverna förstår själva algoritmen uppställning, men misslyckas att få rätt svar med den på grund av bristande kunskaper i multiplikationstabellerna 1-10.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och tydliggöra skillnader på olika undervisningsmetoder, så som traditionell-, laborativ- och digital undervisning, genom en Learning study. Studien genomfördes i tre klasser som var och en arbetar utifrån varsin undervisningsmetod och genom ett för- och eftertest analyseras resultatet mellan dessa klasser. Fokus ligger på undervisningsmetoderna och de olika variationsmönster som varje undervisningsform genererar. Fokus ligger även på elevernas resultat i respektive grupp samt undervisningsmetoderna emellan dem. Studien använder sig av för- och eftertest där elevernas kunskaper analyseras. Lektionerna analyseras utifrån variationsteorin. Resultatet visar att de elever som arbetade med traditionell och digital undervisningsmetod undervisades utifrån variationsmönstret separation med generalisering. De fick båda snarlika resultat på eftertestet. Den laborativa undervisningsmetoden hade undervisning utifrån variationsmönstret separation med generalisering och kontrast. Det var även den laborativa undervisningsgruppen som fick det bästa resultatet på eftertestet.

Alla skolor i Sverige är på något sätt beroende av digitala verktyg. Forskning visar att användning av digitala verktyg i skolan påverkar och ändrar synen på lärarroll, lärande och pedagogik. Enligt Skolverket (2011) ska digitala verktyg bidra till elevernas kunskapsutveckling. Lärare är den huvudansvarig aktör för att detta ska ske. Skolinspektionen rapporterar att detta inte äger rum inom teknikämnet för högstadiet i grundskola. Syftet med denna studie var således att undersöka lärares uppfattningar om digitala verktygs roll inom teknikundervisning. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. I denna studie användes variationsteori och fenomenografin som teoretiska perspektiv. Fem tekniklärare med olika ålder och erfarenhet som undervisar i årskurs 7–9 intervjuades. Resultatet visade att lärares uppfattningar kan placeras i tre kategorier. Tekniklärarna uppfattar digitala verktyg som tekniska läromedel som kan användasi teknikundervisning. Enligt resultat ser tekniklärarna på digitala verktyg som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna uttryckte också att digitala verktyg ska komplettera den praktiska delen i teknikundervisning.Jag drog slutsats om att tekniklärare i denna studie använder digitala verktyg enligt läroplans beskrivningar och riktlinjer. Det finns dock många problem som kan förhindra att använda digitala verktyg i teknikundervisning på ett optimalt sätt. Bland annat att kunna hitta balans mellan manuella och digitala verktyg på så sätt som gynnar elevernas lärande. Att kombinera digitala verktyg med andra verktyg i undervisning kan således vara problematiskt. / <p>Teknik</p>

Studien syftade till att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar och resonerar om matematikundervisning för de yngsta barnen, 1–3 åringarna. Studien genomfördes genom observationer av planerade och spontana matematiska aktiviteter som genomfördes med barn i åldrarna ett till tre år och genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som arbetar med yngre barn i förskolan. Den teori som använts för analys och tolkning av resultatet är variationsteorin, med begreppen urskiljning, variation, lärandeobjekt, lärandets akt och erfar. Studiens resultat visade vikten av en aktivt deltagande pedagog med matematisk medvetenhet som är med och deltar i aktiviteterna. Pedagogerna ska även låta barnen få erfara genom att prova på att göra flera gånger samt låta barnen få använda kroppen när de erfar matematik. Resultatet visar också att det är av stor betydelse att diskutera och belysa matematiska begrepp för och tillsammans med barnen.

Denna studie granskar algebraiska ekvationer i årskurs 6. Dessutom undersöks hur en variation kan påverka elevernas framgångar i algebra utifrån variationsteorin. Studien har inspirerats av en Learning study. Studiens syfte är att kartlägga elever i årskurs 6 svårigheter inom algebraiska ekvationer genom en deltagande observation. Dessutom diskuteras de insatser som kan gynna elevernas framgångar. Syftet skapades till följd av att svenska elever inte når de bästa resultaten i algebra gentemot andra länder. Dessutom för att undervisningen har visats vara en faktor för elevernas lärande. Två frågeställningar skapades inför kartläggningen: Vilka svårigheter har elever i årskurs 6 inom algebraiska ekvationer? Hur kan en variation inom algebraiska ekvationer utveckla elever i årskurs 6 kunskaper? Resultatet visar att eleverna har viss osäkerhet att lösa ekvationer till följd av låg förståelse för likhetstecknets betydelse och dolda multiplikationstecken. Eleverna visade olika kunskapsnivåer genom att några hade större svårigheter och andra mindre. Dessutom visade det sig att en variation inom algebra leder till att eleverna kan upptäcka kritiska aspekter som är avgörande förindividens lärande. Däremot är slutsatsen att det stora problemet är att eleverna inte använder sig av algebra och inser när de faktiskt gynnas av det både tidsmässigt och för att nå en korrekt lösning.

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sätt att se på barns lärande,vilket kan ge förskollärare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehåll. Betydelsen av att definiera lärandeobjekt lyfts fram och därmed även detintentionella lärandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lära. Syftet är attutifrån ett LS-projekt studera om och i så fall på vilket sätt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsättningar för lärande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus på förskolebarns lärande i betydelsen kvalitativa förändringar i barns sätt attbeskriva lärandeobjektet - Vad är en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar väl som pedagogiska redskap iförskolan. LS-projektet har bidragit till lärande bland både pedagoger och barn, menresultatet visar även att många barn inte ökade sitt resultat. Med ett lekpedagogiskt arbetssättkan pedagoger väva in ett naturvetenskapligt innehåll i en berättelse för att väcka intresseoch engagemang. Så länge pedagogen har tydligt fokus på lärandeobjektet kan innehålletgärna ha en lekfull inramning. Genom att regelbundet analyserar lärandesituationer ochkvalitativa förändringar i barns sätt att beskriva innehållet kan diskussionen i förskolan skiftafokus från att göra till att synliggöra.

Den här studien syftar till att utifrån en variationsteoretisk utgångspunkt, analysera olika läromedel inom matematik för att urskilja de olika dimensioner av variation som tydliggörs inom arbetsområdet med de tvådimensionella formerna fyrhörningar. Att läromedel i matematik är ett väl vedertaget arbetssätt i de flesta klassrum. Läromedel granskas inte längre statligt och det ligger därför ett stort ansvar på den enskilda läraren att själv bedriva läromedelsanalys. Samtidigt är matematik efter svenska det ämne i skolan som har flest timmar i timplanen och behovet av kunskap om läromedel samt att analysera dem är stort. Studien har genomförts genom en kvalitativ läromedelsanalys för att finna vilka dimensioner av variation som kan urskiljas i uppgifterna, samt vilka variationsmönster man kan se. Resultatet visar att flera olika dimensioner av variation öppnas i uppgifterna som exempelvis färg, vinklar i hörnen och proportioner mellan sidlängder. Vidare upptäcktes att variationsmönstren “kontrast” och “generalisering” ges utrymme i läromedlen.

Syftet med studien var att bidra med ny kunskap inom forskningsfältet teknik i förskolan genom att studera förskollärares och barns volition i bygg- och konstruktionslek för att för att se hur tekniskt kunnande delas mellan barn. Tre frågeställningar har väglett undersökningen: (1)Vad kännetecknar förskollärares och barns volition att bygga och konstru-era? (2) Hur utforskar barn teknik i och genom konstruktionerna? (3) Hur uttrycks och delas teknikkunskap mellan barn? Studien utgår dels från ett teknikfilosofiskt perspektiv, utvecklat av Mitcham och dels uti-från variationsteorins antagande om urskiljning, simultanitet och variat-ion för att utveckla lärandet. I studien har barns volition (viljeakt) stu-derats när de identifierar, bygger och förbättrar tekniska konstruktioner och hur förskollärarna stödjer deras tekniklärande. Data består av vi-deoobservationer och fältanteckningar från fyra olika konstruktionsak-tiviteter. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns en koppling mellan teknisk kunskap och volition. Med ökade tek-nikkunskaper ökade barnens volition att delta i aktiviteterna och ut-veckla konstruktionerna. Studiens resultat visar att det är centralt att barn och förskollärare riktar sin uppmärksamhet mot ett gemensamt lä-randeobjekt i byggaktiviteten för att tekniklärande ska ske. Förskollä-rarnas aktiva deltagande är betydelsefullt för barns tekniklärande för att kunna urskilja nya aspekter av lärandeobjektet. De redovisade resultaten visar på ett flertal teknikaspekter som ges tillfälle att utforska i bygg- och konstruktionslek. Centrala tekniska begrepp bearbetas och barnen får erfarenheter av hur material och redskap kan användas för att skapa olika konstruktioner. Det ger också tillfälle till samarbete och att dela kunskap med varandra.

Mitt syfte med studien är att utforska och beskriva hur variationsteori som utgångspunktmed stöd i Learning study och Lesson study har använts för analys av lärandeobjektenoch påverkat synen på undervisningen i olika ämnen och analysera hur deerfarenheterna skulle kunna ligga till grund för utveckling av ämnesdidaktiken iföretagsekonomi. Studien problematiserar ekonomiämnets didaktik i relation tillvariationsteori, Learning study och Lesson study. Fyra slumpmässigt valdaforskningsrapporter som representerar olika nivåer i skolgången utgör data.Forskningsrapporterna behandlas som om de vore öppna intervjuer där de forskare somgenomfört fallstudier med variationsteori som utgångspunkt ger sin syn på teorin ochmetoderna. Data analyseras i tre steg bestående av en närläsning, identifikation avessenser och kategorisering av teman samt en kritisk granskning av dessa teman.Studien synliggör fem teman som på olika sätt belyses och återkommer i de olikaforskningsrapporterna. Läraren, eleven, kontexten, ämnet samt reflektioner över självavariationsteorin. Slutsatsen är att den studerade forskningen i variationsteori begränsasav att interaktionen mellan lärare och elev har utelämnats men att forskningsrapporternaändå ger stöd för hur man ska kunna hantera begreppen i ekonomiämnet. Studienbetonar vikten av att identifiera de kritiska aspekterna av lärandeobjekt.Nyckelord: Företagsekonomi, Learning study, Lesson study, lärandeobjekt,variationsteori.