Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadielärare tar tillvara på de matematiska resultaten från de nationella proven i årskurs 3 samt undersöka vilka svårigheter som lärarna upplever att eleverna har baserat på provresultaten. Detta undersöks både utifrån fyra stycken intervjuer och resultaten från det nationella provet i matematik år 2014. Intervjusvaren används för att besvara båda frågeställningarna, och tillsammans med exempeluppgifter från det nationella provet i matematik för årskurs 3 år 2014 besvaras den andra frågeställningen. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning, variationsteorin samt dess begrepp lärandeobjekt, kritisk aspekt och variationsmönster. De svårigheter som lärarna uppfattar som generella i klasserna är bland annat muntlig kommunikation, problemlösning och multiplikationstabellen. Det visar sig även att överlämningarna mellan årskurs 3 och 4 är relevanta för lärarens arbete under höstterminen, då information utöver det matematiska kan ges. Förutom de matematiska svårigheter som finns generellt på gruppnivå, kan även elevernas resultat användas för att få de resurser och det stöd som eleverna behöver på individnivå, redan innan höstterminen börjar.

Framförvarande arbete är en empirisk studie som fokuserar på kritiska aspekter; elevers skilda uppfattningar av samma lärandeinnehåll. Syftet är att identifiera kritiska aspekter i undervisning av taluppfattning i årskurs 2. En Learning Study har utförts som innebär att två elevgrupper har genomfört ett identiskt för- och eftertest med lektioner däremellan. Resultatet har analyserats med hjälp av variationsteorin, som syftar till att effektivt och ändamålsenligt variera samma lärandeinnehåll. Resultatet identifierade följande kritiska aspekter i undervisningen: öppna utsagor med subtraktion, begreppsförmågan, muntliga kommunikationen samt elevens tålamod. Begreppsförmågan handlar om att eleverna hanterar anvisade uppgifter på ett korrekt sätt. Den muntliga kommunikationen är övergripande och påverkar förståelsen av det centrala ämnesinnehållet. Elevernas tålamod är beroende av inre och yttre förutsättningar. Resultatet visade även att kritiska aspekter är dynamiska och förändras kontinuerligt i undervisningsprocessen. Det ställer krav på pedagogens förmåga att kontinuerligt observera, organisera och reflektera i skolverksamheten. Pedagoger och elever som uppmärksammar kritiska aspekter i undervisningen har sannolikt större möjlighet att undanröja hinder och missuppfattningar i elevernas lärande, vilket utvecklar ett gynnsamt lärande.

Syftet med denna rapport är att utveckla ett analytiskt tänkande vid val av läromedel i sin undervisning. Med fokus på det matematiska innehållet bråk och dess kritiska aspekter och förekommande variationsmönster i bråkuppgifter analyseras två läromedel för årskurs 6.   Metoden som valdes var en mindre kvalitativ läromedelsanalys. Två läromedel för årskurs 6 analyserades med syfte att undersöka vilka variationsmönster som förekommer i uppgifter om bråk och hur de kritiska aspekterna gestaltades. De kritiska aspekter som valdes var begreppet bråk, helheten av bråk samt förenkla och storleksordna bråk.   Efter att ha analyserat läromedlen kunde det konstateras att förekomsten av olika variationsmönster är god, men att variationen av mönster är olika i de båda läromedlen. De kritiska aspekter som förbestämdes förekom i samtliga analyserade läromedel och gestaltades på olika sätt. Det ena läromedlet hade ett mer framstående kapitel om bråk med tydlighet för att överbrygga svårigheter. Det andra läromedlet hade ett mer gediget arbete med tallinjen, vilken var helt utesluten i det förstnämnda läromedlet.   Efter vår studie dras slutsatsen att de läromedel som analyserats mycket väl kan vara fullgoda att använda som enda källa i sin undervisning Men att de inte sällan bör kompletteras med annat material och andra källor för att göra undervisningen komplett och uppfylla de förmågor som ligger till grund för kunskapskraven i gällande läroplan.

Studien söker att besvara frågan vad elever gör när de ombeds att göra en jämförande analys. I studien används fenomenografisk analys för att kategorisera en elevgrupps uppfattningar om vad de förväntas göra när de gör en jämförande analys. Efter kategoriseringen och i enlighet med variationsteorin, så identifieras de kritiska aspekterna mellan kategorierna för att synliggöra vad som bör adresseras i undervisningen för att eleverna ska få en fördjupad uppfattning om vad det innebär att göra en jämförande analys. I studien hittades fyra kategorier av uppfattningar hos den undersökta elevgruppen. Den första kategorin uppfattade jämförande analys som en personlig reflektion över vad skillnaden var mellan två olika fall (i studien: demokrati och diktatur). Den andra kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för fakta. Den tredje kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för skillnader medan den fjärde kategorin uppfattade jämförande analys som att förklara skillnader. De kritiska aspekterna som identifierades mellan kategorierna och som därmed borde artikuleras och adresseras i undervisningen var: att förstå samhällskunskap som ett vetenskapligt ämne, att förstå vad som är en jämförelse samt att kunna se ett orsakssamband mellan företeelse 1 och 2 i jämförelsen.

No description available.

Aktuell statistik visar att stillasittandet ökar bland barn och unga i Sverige. I läroplanerna för förskolan och förskoleklassen skrivs att barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling ska främjas, och verksamheterna har således ett viktigt uppdrag i att vända trenden. Den forskningsöversikt som presenteras i föreliggande studie visar att ökad rörelseaktivitet kan stärka både barns motoriska utveckling och prestationer i skolan. Den visar även att pedagogers förhållningssätt och den fysiska miljöns utformning är betydande för barns möjligheter till rörelseaktiviteter. Syftet med vår studie är att få ökad förståelse om några olika uppfattningar som pedagoger i förskola och förskoleklass har avseende barns rörelseaktiviteter utomhus. För att få reda på pedagogernas uppfattningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. I resultatet av intervjuerna, som analyserades genom variationsteorin, ger de deltagande pedagogerna en tudelad bild av sitt uppdrag. Å ena sidan menar de att barn rör sig automatiskt, utan undervisning och oberoende av den omgivande miljön. Den främsta meningen med rörelseaktivitet beskrivs vara att barnen ska springa av sig utomhus för att orka sitta still inomhus. Å andra sidan anser de sig ha har en central roll i att undervisa barnen, och erbjuda samt skapa stimulerande miljöer för rörelseaktiviteter, eftersom väl utvecklad motorik har betydelse för utveckling och lärande inom flera områden. En viktig slutsats vi drar av studien är att dessa olika synsätt kan påverka barns förutsättningar för utveckling och lärande.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur förståelsen för växthuseffekten kan utvecklas för elever i årskurserna 4–6. I denna variationsteoretiska studie har learning studyns sätt att arbeta varit en inspirationsmodell för att besvara studiens forskningsfrågor: vilka kritiska aspekter som måste göras möjliga att urskilja i undervisningen för att eleverna ska förstå den växthuseffekten på ett specifikt sätt och vad som måste iscensättas i undervisningen för att göra urskiljandet möjligt. Genom intervjuer, elevtexter, och inspelningar från lektioner har data samlats in från totalt 40 elever och mig själv som lärare. Resultatet har visat att kritiskt för förståelsen är insikten om atmosfären som ett skikt av växthusgaser, skillnaden på ljus- och värmestrålning och skillnaden på naturlig och förstärkt växthuseffekt.

Denna studie syftade till att få kunskap om hur elever i mellanstadiet kan utveckla sin förståelse för begreppet ”förbränning” samt hur dramaövningar kan skapa möjligheter för att synliggöra begreppet förbränning. För att undersöka detta iscensattes en lektionsserie med ett variationsteoretiskt perspektiv i en årskurs 6. Datainsamlingen bestod av elevtexter, intervjuer och videofilmning av lektionerna. Resultatet av studien visar att genom en dramaövning och medvetet iscensatta variationsmönster om begreppet förbränning är det möjligt för lärare att skapa lärandesituationer, där eleverna fördjupar sin förståelse för begreppet förbränning.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar algebraiska uttryck och ekvationer i två läromedel för årskurs 6: Koll på Matematik 6A och Mattedirekt borgen 6A. Studiens syfte är att studera algebraiska uttryck och ekvationer utifrån variationsteorins fusion, kontrast och generalisering. Syftet skapades till följd av att svenska elever inte når de bästa resultaten i algebra gentemot andra länder. Dessutom för att kunna undersöka varför flera elever upplever området som svårt och abstrakt. Två frågeställningar togs fram för granskning: Hur presenteras algebraiska uttryck och ekvationer i två olika läromedel? Hur varieras innehållet inom algebraiska uttryck och ekvationer? Resultatet visar att läromedlen har likheter och skillnader i sin presentation av algebraiska uttryck och ekvationer. Ett läromedel ger större utrymme för variabelns värde i olika ekvationer och behandlar även decimaler. Ett annat läromedel har större variation av olika variabler och behandlar aldrig decimaler. En variation kan även utläsas i kontrast, fusion och generalisering. Kontrast presenteras genom att visa flera felaktiga exempel för att visa vad något inte är. Dessutom genom jämförelse av två olika räknesätt för att kunna se samband, karaktärsdrag och skilja dem åt. Generalisering syns genom att visa samma figurer men uttrycka dem på olika sätt. Fusion uttryckts genom att variera innehållet från vad som tidigare varit känt för eleven. Slutsatsen är att läromedlen skapar goda förutsättningar för eleverna att upptäcka kritiska aspekter inom algebraiska uttryck och ekvationer.

Inom matematik är det många elever som möter svårigheter. Något jag fastnade vid var att många elever har svårigheter med additioner som innehåller en tiotalsövergång. Studien har inspirerats av fenomenografin och grundar sig på en learning study där två lektioner planerades och genomfördes med elever i årskurs 1. Förutom lektionerna användes ett för-och eftertest som tillsammans bidrog till studiens resultat. Variationsteorin har varit utgångspunkt vid planering och analys av lektionerna, där fokus har riktats mot vilket lärande som möjliggörs, vilket lärande som sker och vad som kan förbättra lärande. Studien syftar till att bidra till en undervisningsdesign som erbjuder elever i årskurs 2 att urskilja tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång. I resultatet beskrivs de antaganden som görs om kritiska aspekter samt vilka variationsmönster som verkar gynnsamma i studien. Resultatet visar att det kan vara kritiskt för elever att urskilja talens del-och helhetsrelationer inom talområdet 1-20 och att urskilja att flersiffriga tal kan delas upp i olika tiobaser. Vid undervisning kring tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång finns det flera aspekter som lärare behöver möjliggöra för elever att urskilja. Aspekterna kan synliggöras genom att använda genomtänkta variationsmönster som utvecklar elevers förståelse för tals del-helhetsrelationer och additioner med tiotalsövergång.