Det här är ett examensarbete som handlar om förskollärares användande av digitala verktyg samt vilka faktorer som bidrar till användandet av dem i verksamheten. Syftet med studien är att undersöka förskollärares resonemang kring användningen av digitala verktyg i förskolan. Examensarbetet är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats. Det insamlade datamaterialet består av ostrukturerade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare på fem olika förskolor i Mellansverige.    Studiens resultat visar att faktorer som bidrar till förskollärares användning av digitala verktyg är förskollärares digitala och didaktiska kompetens, digitala intresse, verksamhetens digitala infrastruktur samt ledningens förväntningar. Dessa faktorer bidrar på olika sätt till förskollärares användande av digitala verktyg och skapar möjligheter samtidigt som de även kan utgöra hinder i arbetet. Förskollärarna som deltagit i studien efterfrågar vidareutbildning kring digitala verktyg, detta för att kunna utveckla arbetet som inkluderar digitala verktyg samt utforma undervisningen på ett för barnen väl anpassat sätt. Studien bidrar till en ökad förståelse för de krav som finns för att förskolan ska fortsätta digitaliseras

Programmering är en relativt ny del av den svenska skolans läroplan och forskning visar att lärare känner osäkerhet över såväl lektionsinnehåll som design. Enligt rådande läroplan ska elever i årskurs 1–3 ges möjlighet att utveckla förståelse för entydiga stegvisa instruktioner. Eleverna ska möta hur de stegvisa instruktionerna konstrueras, beskrivs och följs som en grund för programmering. Syftet med studien är därför att bidra till en undervisningsdesign som utvecklar elevers förståelse för sekvenser genom att konstruera och följa stegvisa instruktioner. Syftet besvaras genom att undersöka vilka kritiska aspekter elever behöver urskilja för att förstå sekvenser, vilka variationsmönster som kan bidra till att elever urskiljer de kritiska aspekterna samt hur undervisning grundat i variationsmönster kan möjliggöra att elever urskiljer kritiska aspekter om sekvenser.     Med inspiration av variationsteorin, som utgår från undervisningsdesign där fokus riktas mot det lärande som möjliggörs och sker samtidigt som det analyseras för att kunna revideras och möjliggöra ytterligare lärande, har studien grundats på en learning studyprocess. Studien är genomförd med fyra elever i förskoleklass. För att möjliggöra utvecklingen av elevers förståelse för sekvenser visar studiens resultat att undervisningen bland annat måste möjliggöra att elever kan urskilja att instruktioner alltid måste ges i relation till position och status i rummet. För att göra urskiljandet möjligt kan variationsmönster i kontrast och fusion tillsammans med konkret material, tillhörande gruppsamtal och möjlighet till förkroppsligad förståelse vara gynnsamt.

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har om återbruk ochåtervinning samt på vilket sätt det påverkar barns delaktighet i undervisningen.Förhoppningen var att ett fenomenografiskt perspektiv på undervisningen skulle bidra tillökad kunskap om det. Studien utfördes genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tioförskollärare inom tre kommuner i Mellansverige. De tio förskollärarna valdes slumpmässigtut och intervjuades om deras uppfattningar om hållbar utveckling med fokus på återvinningoch återbruk. Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografiskanalysmodell som sammanflätats med variationsteorin. Resultatet i analysen landade i tvåframträdande reflektioner: I undervisning om återbruk och återvinning uppfattas ekologiskaprocesser, odling och upplevelser i skogen bidra till lärande om hållbar utveckling. Kunskapersom inte alla pedagoger har. Därför hamnar man lätt i projekt och färdiga material såsomsopmonster. Resultatet visar också att barnen blir delaktiga i undervisning om återvinning ochåterbruk på pedagogernas villkor och inkluderas inte i så hög grad. Synen på barn, pedagogerskunskaper och intressen är aspekter som kan förklara studiens resultat.

Syftet med min uppsats är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen i rumsuppfattning har betydelse för lusten att lära. Jag har undersökt om barn får en djupare förståelse och känsla av lust att lära matematik om de får erfara och uppleva rumsuppfattning på olika sätt vid tre olika lektionstillfällen. Jag har genom tre deltagande observationer som jag själv utformat och en avslutande intervju med vart och ett av barnen, gjort denna studie. Min frågeställning i studien är följande:På vilket/vilka sätt kan en varierad undervisning ha betydelse för barns lust att lära rumsuppfattning?Teorin för mitt arbete är variationsteorin som är en teori om lärande som lägger fokus på vilka olika sätt man kan erfara något. Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Jag ser variation i undervisningen som en förutsättning för både lust och lärande. Variation innebär att det finns olika sätt att förstå samma fenomen och att se hur detta fenomen varierar. Detta har betydelse då man lär sig.Studien visade att barnen deltog med stor lust och motivation. De visade förståelse vid resonemang under lektionerna. Den varierade undervisningen medförde att barnen insåg att former finns runt omkring oss överallt.

Abstract Anna Avesson & Anna Schüler (2017). Att införa talande kommunikationshjälpmedel för en elev med autism – en fallstudie ur ett variationsteoretiskt perspektiv (Introducing a speech aid device for a student with autism - a case study from a variation theory perspective). Speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. ForskningsområdeAnvändning av surfplatta med kommunikationsapplikation i undervisning för elever med svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ge ett didaktiskt kunskapsbidrag kring undervisning för elever som har svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Studien undersöker hur kommunikationsapplikationen Widgit Go kan införas som kommunikationshjälpmedel i undervisningen. Frågeställningarna är:•Hur kan introducerande av Widgit Go didaktiskt genomföras i undervisningen? •Vilka kritiska aspekter kan identifieras vid introducerandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go som kommunikationshjälpmedel för en elev med autism?Teori och metodVariationsteoretiskt perspektiv ligger till grund för denna fallstudie. Variationsteorin tar utgångspunkt i att lärande innebär att urskilja en del av omvärlden på ett nytt sätt, genom att få syn på nya delar eller detaljer av ett fenomen. Dessa delar omnämns som kritiska aspekter. I studien har undervisningssituationer filmats och loggbok skrivits. Materialet har analyserats med hjälp av variationsteorin och kritiska aspekter har identifierats. Därefter har undervisningen varierats.ResultatVid införandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go (WG) identifierades fyra kritiska aspekter: förstå att WG kan användas för kommunikation, bli förtrogen med uppläggen i WG, använda WG för att kommunicera i övergångssituationer samt samtala om ämnen bortom här och nu. Resultaten visar vikten av att kommunikationspartnern fungerar som förebild vid införandet av WG och att de begrepp som presenteras på uppläggen, förankras erfarenhetsmässigt. En utmaning i arbetet var att balansera införandet av nya symboler och upplägg så att eleven kände förtrogenhet med vokabulären samtidigt som intresset och nyfikenheten upprätthölls. Vidare framkom möjligheten att använda WG för att skapa erfarenheter av samtal som en delad upplevelse av gemenskap. Elevens engagemang ökade då samtalsämnen med känslomässig betydelse för hen, infördes.I studien synliggjordes didaktiska möjligheter att använda WG som ett verktyg för att bredda kommunikationsmöjligheterna, förankra nya språkliga begrepp och för att stödja lärandet. Utmaningarna låg i att lära sig att hantera tekniken samt att planera vokabulären och strukturera uppläggen så att de kan bli funktionella i elevens skolvardag framöver och leda till ökad självständighet.Specialpedagogiska implikationerInför introducerande av ett kommunikationshjälpmedel blir speciallärarens roll att ansvara för att en gedigen kartläggning görs av elevens aktuella kommunikationssituation. I kartläggningsarbetet bör samverkan ske med övriga professionella och vårdnadshavare. I studien blev vikten av att vara lyhörd för elevens sätt att ta emot hjälpmedlet, tydlig. Variationsteorin kan vara ett verktyg i analysarbetet som dock kräver att tid frigörs för reflektioner och diskussioner. En utmaning i speciallärarrollen blir att driva och samordna detta pedagogiska arbete.Nyckelord: AKK, autism, talande kommunikationshjälpmedel, variationsteori, Widgit Go.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål.Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande.

Denna studie utgår från fenomenet plant blindness och hur det kan förebyggas med hjälp av undervisning om växter. Studien undersöker vilka kritiska aspekter elever i förskoleklassen måste urskilja för att lära sig se skillnader mellan olika växtarter. De frågeställningar som besvarades var vilka kritiska aspekter eleverna behövde urskilja för att se skillnad på gran och tall, hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska på syn på dessa kritiska aspekter, samt vilka sorter växter elever i förskoleklassen kan berätta om. För att svara på detta har jag genomfört lektioner och intervjuer med elever i förskoleklass. Studien utgick från variationsteori och sociokulturell teori. Genom att använda och rikta elevernas uppmärksamhet mot variationsmönstret kontrastering kunde eleverna urskilja skillnaden mellan kottarna och barrens längd, kottens struktur samt hur barren sitter fast på grenen. Eleverna i förskoleklassen kunde berätta om två olika kategorier av växter, växter i hemmet/ätbara växter samt vanligt förekommande växter. Dessa resultat visar hur variationsteori kan användas i undervisning om växter i förskoleklassen.

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning variationsteori används i matematikläroböcker. Specifikt studerades det avsnitt som i gymnasiekursen Matematik 1c handlar om potenslagar – ett ytterst viktigt område; både i sig själv och som grund för framtida matematikstudier. Tre matematikläromedel användes vid analysen; inte främst i jämförande syfte, utan för att få ett större dataunderlag. I studien identifierades de aspekter som är kritiska för att förstå detta avsnitt, i vilken utsträckning dessa aspekter tilläts variera, samt i vilken utsträckning denna variation skedde genom att hålla övriga aspekter konstanta.  I studien identifierades totalt sju aspekter, och de flesta av dessa aspekter tilläts variera i relativt stor utsträckning (inte för alla dock). Vid förändring från en uppgift till en annan tillåts oftast fler än en aspekt att variera i taget, även om det fanns exempel på progressioner där endast en aspekt varierade från uppgift till uppgift.  Förhoppningen med detta arbete är att det, förutom resultaten, kan leda till framtida forskning inom området, samt att inspirera lärare till att börja inkorporera variationsteori i undervisningen.

I denna studie har elevers kunnande inom komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell i form av ett plotdiagram undersökts. Studien undersökte även hur elevers resonemang i olika åldrar skiljer sig i frågan kring att föra kvalitativa resonemang. För att ta reda på detta ställdes två frågeställningar där den ena berörde vad elever lär sig och inte lär sig inom olika samhällsfrågor med hjälp av ett plotdiagram. Den andra frågan berörde vad som skiljer elevers sätt att föra kvalificerade resonemang utifrån ett plotdiagram i olika årskurser. Detta gjordes genom en fenomenografisk och variationsteoretisk ram där materialet som analyserades var för-och eftertester samt gruppdiskussioner som eleverna förde efter utförd undervisning. Det som synliggjordes i studiens resultat var bland annat att elever med hjälp av en visuell modell, kunde få syn på kausala samband och bakomliggande orsaker till vissa världsliga problem som dessa samhällsfrågor belyser. Även att ju mer eleverna är förtrogna med ämnesinnehållet desto mer kvalitativa resonemang kan de föra, vilket sker på mellanstadiet men inte i samma utsträckning som på högstadiet. Detta blir intressant då de yngre eleverna för mer kvalificerade resonemang än de äldre. / Säger bilden mer än tusen ord? – Om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen

Den internationella kunskapsmätningen från TIMSS år 2019 visar att elevers resultat inom området taluppfattning och aritmetik är fortsatt försämrade; precis som mätningar många år bakåt i tiden (Skolverket, 2020). Taluppfattning predicerar framtida prestationer i matematik och det är därmed betydande att identifiera aspekter som kan påverka denna negativa trend beträffande förståelse för taluppfattning.  Syftet med denna studie är att analysera och beskriva lärares undervisning om relationer inom och mellan tal med utgångspunkt i frågeställningarna:  1)    Hur synliggör lärare relationer inom och mellan tal?  2)    Vad har elever möjlighet att erfara via denna undervisning?  Detta är en kvalitativ studie med deltagande observation samt video- och ljudinspelning som insamlingsmetoder. Tre lärare i årskurs 1 har deltagit. Studiens teoretiska ramverk utgår från variationsteorin, vilket utgjort grund för den tematiska analys som genomförts på insamlad data.  Resultatet visar en variation i lärares undervisning om relationer inom tal och relationer mellan tal. För det första variation gällande vilka representationsformer som används samt hur de används. Dessutom visar resultatet att lärares val av representationsform är centralt för vad som varierar och vad som är konstant. För det andra vilka variationsmönster (kontrast eller generalisering) som används för att synliggöra lärandeobjekt. För det tredje finns en skillnad gällande samtidighet. Lärare gör synkrona eller diakrona kopplingar för att möjliggöra lärande. Den variation som identifierats vid analys medför olika lärandemöjligheter för eleverna.