The stretch from the riparian zone of a major river, through the mouth and upstream in tributaries forms a range of differing habitats. The aim of this study was to investigate the effect of these different habitats on the riparian frog community in primary rain forest in Borneo; i.e. examine whether any gradients could be demonstrated in terms of species composition, diversity and density of frogs, as well as which environmental characteristics that seem to be of most importance in forming habitats of high conservational value. A major river, Segama, and three of its tributaries were investigated. The surveys were carried out at night by searching for frogs visually and acoustically along the streams, from the shore of the Segama river and 400 metres upstream in the tributaries. In all transects 10 habitat variables were also measured. The results from the study show a significantly lower diversity and abundance of frogs along the shores of Segama and close to the mouths of the tributaries compared to further upstream, and a significant difference in species assemblage. Most species exhibited a negative correlation with the downstream transects or were not found there at all. The habitat characteristics waterfalls and boulders were found to be of most importance for the diversity and abundance of frogs, making these characteristics key components of habitats with high conservational value. Major rivers could also potentially form dispersal corridors for invasive species, which findings of the introduced species Fejervarya limnocharis along the shores of Segama shows.

Död ved är av stor betydelse för evertebratsamhället i rinnande vatten. Syftet med denna studie var att undersöka hur fin död ved påverkar biomassa, abundans och diversitet hos det driftande evertebratsamhället i rinnande vatten, samt att relatera detta till fint och grovt bottensubstrat. Hypoteserna var att (1) en ökning av fin död ved ökar abundans, biomassa och biodiversitet samt förändrar taxonomisk sammansättning hos det driftande evertebratsamhället (2) en ökning av fin död ved har en större effekt, på abundans och biomassa i evertebratsamhället i vattendrag med fint bottensubstrat än i vattendrag med grovt bottensubstrat. Studien utfördes på sex lokaler i Ölmans avrinningsområde i Karlstad kommun, tre med fint och tre med grovt bottensubstrat. Driftprover togs på samtliga lokaler, uppströms och nedströms en utplacerad bunt fin ved, under fem tillfällen juni-oktober 2017. Ingen signifikant skillnad i biomassa, abundans eller biodiversitet visades uppströms och nedströms veden, varken på lokaler med fint eller grovt bottensubstrat. Det fanns däremot en tydlig signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning uppströms och nedströms veden på lokaler med fint bottensubstrat, då andelen Trichoptera var högre nedström veden än uppströms veden (tre av fem provtagningstillfällen). Det fanns även en signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning mellan lokaler med grovt och fint bottensubstrat, med en högre andel Diptera i lokaler med fint bottensubstrat (samtliga provtagningstillfällen) och en högre andel Plecoptera i lokaler med grovt bottensubstrat (tre av fem provtagningstillfällen).

Metan är en viktig växthusgas vars halt ökar i atmosfären. Dess naturliga källor är dåligt undersökta och det är av stort nationellt och internationellt intresse att kartlägga dessa. Vattendrag är oftast övermättade med avseende på metangas och fungerar då som en källa för metanflöden från vattendraget till atmosfären. I denna undersökning har ett vattendrag, Storån i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfällen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i ån under olika långa provtagningsperioder. Det gjordes både dygnsmätningar och veckomätningar, dessutom mättes metanflödet vid olika tillfällen under dygnet. Det kunde konstateras att Storån var övermättad på metan och att det fanns metanflöden till atmosfären under alla provtagningarna. Vattendrag kan alltså vara en potentiell källa till atmosfäriskt metan. Under den tid studien pågick kunde inte någon variation i metanflöden över tid fastläggas.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen. Anledning till att ett vattendrag valdes beror på att de är relativt outforskade när det gäller metanförekomst. Fem provplatser valdes ut på en sträcka av ca 15 km och undersökningen utfördes genom att tre flytkammare förankrades på vattenytan vid varje provplats. Den generella principen innebär att flytkamrarna fångar upp den transporterande gasen från vattenfasen och som sedan tas upp ur flytkammaren med hjälp av en spruta. Den uppsamlade gasen analyserades sedan genom gaskromatografi där metoden syftar till att separera komponenter för kvantifiering. Övriga ekologiska faktorer som undersöktes var mängd organiskt material i sedimenten, absorbans och ytvattenhastighet. Temperatur, pH och lufttryck kontrollerades kontinuerligt under provtagningarna. Resultatet påvisade att metanemissioner förekom längs hela provsträckan både genom diffusion och via bubblor. Vattendraget var också övermättat med metan i jämförelse med atmosfären. Stora lokala variationer kunde konstateras samt att en av provplatserna skiljde sig markant från de övriga både när det gällde metanflöde och övriga ekologiska faktorer. Den statistiska analysen visade att absorbans och ytflödeshastighet var de enda ekologiska faktorer som hade ett samband med metanflödet. Jag anser mot bakgrund av teori och redovisade resulat i denna studie att det kan vara värdefullt med utökade mätningar av metanemissioner i vattendrag. Studien har påvisat att naturlig metanproduktion och flöde förekommer i hela den undersökta sträckan i Stångån och kan därför vara en källa till den idag förhöjda metanhalten i atmosfären. Ett varmare klimat kan i sin tur leda till en acceleration av metanproduktion och som följd ytterligare emissioner till atmosfären som kan leda till ännu större klimatförändringar. På så sätt kan denna undersökning bidra med kunskap om ett komplxt problem som kan öka lokalt, regionalt och globalt.

The application of intensive farming and cultivation practices, resulting in large-scale modification of the hydrology of streams and rivers and of the natural vegetation, has increased the need to find ways to mitigate the negative impact of this habitat degradation. Suitable design and creation of riparian buffer zones in agriculture areas, is by many considered the best remedial measure. Riparian buffer zones (RBZ) are protecting waterways from degradation as they can improve and maintain water quality by filtering sediment, nutrients, organic matter, and pesticides. At the same time RBZ constitute habitat for many animals and plants and their existence increases ecological connectivity, reduces erosion and creates recreational areas. The aim of the study was to investigate how agricultural companies in the Örebro County relate to riparian buffer zones along small streams and examine the actual status of riparian buffer zones, to see if they are designed by taking site characteristics into consideration. Furthermore, the aim was to check how consistent the approach of the agricultural companies is with the actual status of the riparian buffer zones as well as with the recommendations of the Swedish Board of Agriculture. In addition, the study aims to make conclusions if riparian buffer zones can be both an economical and an ecological tool in agricultural landscapes. The data collection consisted of two different parts. First, a quantitative survey including 20 agricultural companies was done to investigate how different agricultural companies relate to riparian buffer zones in connection with smaller streams. Second, a field study was carried out to examine the riparian buffer design along small streams in14 agricultural sites, where the stream width, the buffer width, the slope of the riparian zone, the soil texture and the vegetation were measured. The study results from both the questionnaire and the field study suggest that a riparian buffer zone of 3-10 m without overstory vegetation is preferred. These findings follow the Swedish Board of Agriculture recommendations regarding buffer width and overstory vegetation. Because of the small number of sites investigated and the small variation of the variables, no significant correlation was found between site characteristics and buffer zone widths. A larger project that will include more sites all over Sweden could test if the existing riparian zones are designed efficiently. However, an important finding of this study was that the farmers consider RBZ as an important ecological tool for maintaining water quality and for minimizing soil erosion and the use of fertilizers and pesticides. In addition, most of the agricultural companies would consider wider buffer zones and overstory vegetation if they would be compensated with government funding. RBZ can be an economic and ecological tool in agricultural landscapes in the future, if correct guidance to design and manage RBZ according to the site characteristics will be provided to the farmers. / Intensiva jordbruks- och odlingsmetoder som resulterar i storskalig modifiering av hydrologi och den naturliga vegetationen i vattendrag har skapat ett behov av att hitta sätt att mildra de negativa effekterna. En lämplig design och skapande av kantzoner i jordbruksområden anses av många vara den bästa åtgärden för att begränsa den negativa påverkan. Kantzoner längs vattendrag skyddar dem från degradering eftersom de kan förbättra och bibehålla vattenkvalitén genom att filtrera bort sediment, näringsämnen och bekämpningsmedel. Samtidigt utgör kantzoner livsmiljöer för många djur och växter och bidrar till ökad ekologisk konnektivitet, minskar erosion och skapar rekreationsområden. Syftet med studien var att undersöka hur jordbrukare i Örebro län förhåller sig till kantzoner längs mindre vattendrag och undersöka den aktuella statusen för kantzoner för att se om de är lämpligt utformade för att ta hänsyn till lokala förhållanden. Målet var dessutom att kontrollera om jordbrukarnas strategi är förenlig med den reella statusen för kantzoner och med Jordbruksverkets rekommendationer. Dessutom undersöks om det går att dra slutsatser om kantzoner längs mindre vattendrag kan vara både ett ekonomiskt och ett ekologiskt verktyg i jordbrukslandskapet. Datainsamlingen bestod av två olika delar. Först gjordes en kvantitativundersökning som omfattade 20 jordbrukare för att undersöka hur olika jordbrukare relaterar till kantzoner längs mindre vattendrag. För det andra, genomfördes en fältstudie för att undersöka kantzoners design längs mindre vattendrag i 14 jordbrukområden, där vattendragets bredd, buffertbredden, lutningen av kantzonen, markstrukturen och typ av vegetation mättes. Studieresultaten från både frågeformuläret och fältstudien indikerar att en buffertzon på 3–10 m utan träd- och buskvegetation föredras. Dessa resultat följer Jordbruksverkets rekommendationer angående buffertbredden och typ av vegetation. På grund av det låga antalet undersökta lokaler och den låga variationen i variablernas värden hittades ingen signifikant korrelation mellan de andra egenskaperna och buffertzonsbredden. Ett större projekt som skulle omfatta fler lokaler över Sverige skulle kunna testa om de befintliga kantzoner utformas effektivt. Ett viktigt resultat i denna studie var dock att jordbrukarna betraktade kantzoner som ett viktigt ekologiskt verktyg för att upprätthålla vattenkvaliteten och minimera markerosion, samt användningen av gödsel och bekämpningsmedel. Dessutom skulle de flesta av jordbrukare överväga bredare buffertzoner och busk- och trädvegetation om de skulle kompenseras med statlig finansiering. Kantzoner kan vara ett ekonomiskt och ekologiskt verktyg i jordbrukslandskapet i framtiden, om korrekt vägledning för att utforma och hantera kantzoner enligt lokala förhållanden tilldelas jordbrukarna.

Unionida musslor (stormusslor) är en djurgrupp som kan ha positiv påverkan på ekosystemfunktioner i vattendrag och ökar den biologiska mångfalden. Musslorna absorberar föda genom filtrering av vattenmassor, vilket genererar en bättre vattenkvalitet och ger mat till andra bottendjur. Syftet med denna studie var att undersöka en av våra svenska stormusslor flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera), och om det fanns något samband mellan musselbankar och bottenfauna. Provtagning av bottenfauna skedde i Vasslabäcken, Örebro län. 54 prover togs totalt och 27 av dem togs vid musselbankar medan resterande 27 var kontroll utanför musselbankar. Studien visade ingen signifikant skillnad i den totala bottenfaunans täthet i musselbankar jämfört med kontrollområden utanför musselbankar. Däremot fanns en signifikant högre täthet av nattsländor i kontrollerna än i musselbankarna, medan det inte fanns några skillnader i täthet mellan kontroller och musselbankar för några andra djurordningar. Det fanns även fler ordningar utanför musselbankar än i musselbankar, men antalet individer var så få att inga långtgående slutsatser kan dras. För att vidare undersöka musslors påverkan på flora och fauna kan man undersöka fler år och säsonger under året, samt använda sig av en mer experimentell design. / Unionidea mussels (large mussels) are a group of animals that can have a positive impact on ecosystem functions in watercourses and increase biodiversity. The mussels absorb food by filtering water masses, which generates a better water quality and provides food for other benthic animals. The purpose of this study was to investigate one of our swedish large mussels the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera), and whether there was any connection between musselbanks and benthic fauna. Sampling of benthic fauna took place in Vasslabäcken, Örebro region. A total of 54 samples were taken and 27 of them were taken at musselbanks while the remaining 27 were controls outside musselbanks. The study showed no significant difference in the density of the total benthic fauna in musselbanks compared with control areas outside musselbanks. On the other hand, there was a significantly higher density of moths in the controls than in the musselbanks, while there were no differences in density between controls and musselbanks for any other animal orders. There were also more schemes outside musselbanks than in musselbanks, but the number of individuals was so small that no far-reaching conclusions can be drawn. To further investigate the impact of mussels on flora and fauna, you can investigate more years and seasons during the year, and use a more experimental design.

Arbetet behandlar Kolbäcksåns nedre del i Hallstahammars kommun i Västmanlands län, med syftet att se hur kulturmiljöer och dess betydelse beaktas vid restaurering av vattendrag. Många av de tidigare fria forsarna har genom dammar delats upp i segment och vattnet har gått från strömmande till stillastående. Om åtgärder ska genomföras för att uppnå god ekologisk status är risken stor att kulturmiljöer påverkas negativt. Data för analys har samlats in genom djupintervjuer av representanter från fem olika instanser i Västmanlands län. Majoriteten av de analyserade svaren pekar mot att en kulturmiljö definieras av att det skett en påverkan i form av mänsklig aktivitet, att det finns en historik knuten till platsen samt att platsen ses som en enhet. En kulturmiljö är påverkad medan en naturmiljö kan vara både påverkad och opåverkad. När en restaurering, som påverkar kulturmiljöer, ska genomföras framkommer det att intressen ställs mot varandra och vikten av att tidigt samarbete genomförs mellan berörda intressenter. Den tematiska analysen resulterade i ett flertal indikationer på eventuella konflikter och potentiella lösningar. / This essay is focusing on Kolbäcksåns lower part in Hallstahammar municipality, Västmanlands county in Sweden, aiming on how cultural heritage and it’s importance is treated when changes in the landscape is about to be done. Many of the historic free rivers has due to dams been divided, and the water has gone from rapid to still. If changes is about to be done to acchive approved ecological status, the risk on damaging the cultural heritage sites is palpable. Data, that’s been analyzed, has been collected through interviews with respondents from five instances in Västmanlands county. The Majority of the answers analysed reveals that a cultural heritage site is definied by the affect made by humans, that there is a historical connection and that the site is seen as a unit in the landscape. A cultural heritage site is affected whilst a natural environment site can be both affected and non-affected. When landscape changes that affects cultural heritage sites is performed, it reveals that different interests are colliding and the importance of an early collaboration between interests is performed. The thematic analyze of the answers from the interviews revealed several potential indications on conflicts and potential solutions.

Detta examensarbete syftar till att studera hur olika vattenkemiska parametrar förändras då vattnet rinner genom sjöar i Emåns avrinningsområde. Vattenkemidata hämtades från Sveriges lantbruksuniversitets databank. Genom att använda ArcGIS verktyget STARS, Spatial Tools for the Analysis of River Systems, kunde en hydrologisk nätverksmodell byggas upp. De vattenkemiska parametrarna som analyserades var pH, färgtal, absorbans filtrerad (Abs), syraneutraliserande förmåga (ANC), oorganiskt kväve (IN), organiskt kväve (ON), total kväve (TN), total organisk kol (TOC), total fosfor (Tot-P) samt fosfat (PO4-P).  Tillvägagångsättet i examensarbetet har varit ett statistiskt sätt att bearbeta och kvantifiera data mellan sjöar och vattendrag. Inga kemiska, fysikaliska eller biologiska processer har studerats. Detta examensarbete ger en inblick i de möjliga samband som finns mellan sjöar och vattendrag i landskapet. Geostatistiska modeller är viktiga verktyg för att förstå hur kemiska och biologiska processer verkar i sjöar och vattendrag. När geostatistiska modeller analyseras används olika avståndsmodeller där dessa kan ge en djupare förståelse för vad som händer mellan miljöövervakningsstationerna. Vid bestämning av färdväg och avstånd mellan miljöövervakningsstationerna är euklidiskt avstånd (fågelvägen) eller ett hydrologiskt avstånd (fiskvägen) de vanligaste. Dessa avstånd kan antingen definieras som symmetriskt eller asymmetriskt avstånd. Studier har visat att det finns brister i hur sjöar skall analyseras på ett korrekt sätt i modellerna. I den här studien används längden mellan sjöars in- och utlopp, sjölängd (SL), som beräknades för samtliga sjöar och jämfördes med avstånden ovan för att urskilja effekterna av sjöar. Arean på sjöar och våtmarker, SV, beräknades också till varje miljöövervakningsstation. Statistiskanalysering utfördes med vattenkemidata från augusti månad från åren 2010 och 2013. Under augusti månad inhämtades data från samtliga miljöövervakningsstationer. Skillnaden i månadsmedelflöde var störst åren 2010 och 2013 jämfört med övriga år. Resultatet av analyseringen visade att Abs, färgtal, IN, ON, PO4-P, TN, TOC och Tot-P hade en negativ korrelation mot SL och SV area uppströms miljöövervakningsstationerna. pH hade en positiv korrelation och det fanns ingen signifikant korrelation för ANC. SL var starkt korrelerad med sjöegenskaperna area, volym, max- och medeldjup. Baserat på samtliga ovannämnda resultat drogs slutsatsen att sjöar hade en större påverkan på de vattenkemiska parametrarna än vattendragen. Ur ett landskapsperspektiv ökade koncentrationen av de vattenkemiska parametrarna längs med vattendragen men koncentrationen minskade när vattnet strömmade igenom sjöar. Att använda SL som avståndsmätning i sjöar är ett enkelt och bra sätt att beskriva vattnets väg genom sjöar där stark korrelation fanns mellan SL och sjöegenskaperna. / The aim of this Master’s Thesis is to study how different water chemistry parameters change as water flows through the lakes in the watershed of the river Emån. Water chemistry data was extracted from the Swedish University of Agricultural Sciences database. By using the ArcGIS toolset STARS, Spatial Tools for the Analysis of River Systems, it was possible to build a landscape network. The water chemistry parameters that were analyzed included: pH, color, absorbance filtered (Abs), acid neutralizing capacity (ANC), inorganic nitrogen (IN), organic nitrogen (ON), total amount nitrogen (TN), total organic carbon (TOC), total phosphorus (Tot-P) and phosphate (PO4-P). In this thesis statistical analysis of available data were performed including processing and quantifying the impact of lakes on water chemistry. While this approach does not inherently consider chemical, physical or biological processes, it does offer a straightforward view of possible patterns of interactions between lakes and watercourses in the landscape. Geostatistical models are important tools for understanding how chemical and biological processes operates in lakes and stream networks. When geostatistical models are analyzed, different distance models can give a deeper insight of what happens between monitoring stations. When determining the routes and the distances between monitoring stations in a network it is most common to use the Euclidean (straight line) distance or the hydrological distances. Further, these distances can be defined either symmetrically or asymmetrically.  Studies have shown that there is a need in how to properly analyze lakes in these distance models. In this thesis the lengths between inlet and outlet of the lakes in the stream network, lake length (SL), were calculated for all the lakes. SL were compared within the distance metrics mentioned above to discern the impacts of lakes. The area lake and wetlands, SV, were also calculated to each site. The analyses were performed with water chemistry data from August for the years 2010 and 2013. Data was collected from all monitoring stations during this month. The difference in average month flow rate was highest in 2010 and 2013 compared to other years.Analyses showed that Abs, color, IN, ON, PO4-P, TN, TOC and Tot-P had a negative correlation in relation to SL and SV. On the other hand, pH had a positive correlation and there were no significant correlations for ANC. SL had a strong correlation with lake area, volume, maximum depth and average depth. Based on these findings it can be concluded that lakes have a stronger impact on changing water chemistry than streams. In a landscape perspective the water chemical parameters increased in concentration as water flowed downstream, but the concentrations decreased as water flowed through the lakes. The results of this study demonstrate that SL supplies an adequate way to describe the path of water through the lakes shown in the correlation between SL and lake properties.

This essay researches cultural behaviour and rites surrounding wells in Uppland County, Sweden. The wells examined in this paper are mainly medieval with a few exceptions from Scandinavian Iron age (550 BC – 1050 AD). The material is compared with other forms of ritual activities surrounding water from the same area, as well as excerpts from the Poetic Edda. The purpose of this study was to find patterns of ritual behaviour surrounding the wells and argues for a ritual use spanning a longer time period than what previously has been assumed.

During the summer of 2018 Northern Europe, including Sweden, was affected by extremely high temperature and drought. The drought affected the society and environment that we and other organisms live in. Streams are one of the ecosystems sensible to these conditions. Long periods of drought may affect the waterflow or cause desiccation of streams. Since streams provide important ecological services, they are equally important to humans as to organisms living in them. In this study I investigate whether the dry summer of 2018 had any effect on the species diversity, density of individuals and ecological status in 16 randomly chosen southern Swedish streams. This was done by comparing number of species, average number of individuals per sample, ASPT- and MISA-indices in 2018 with reference years 2007–2017. In addition to this, I investigated whether the independent variables geographical location, pH and alkalinity had any effect on the deviation of 2018 compared to the reference years. The results showed that there were no significant differences between 2018 and the reference years for any of the variables. Thus, the dry summer of 2018 had no general effect. However, the southernmost streams generally generated negative deviations, while northern generally generated positive ones for average number of individuals per sample. To further understand how drought affects benthic invertebrates in streams that are not fully dried out further research should be conducted to examine how the composition of species is affected. / Sommaren 2018 var en extremt varm och torr sommar i Sverige och övriga Nordeuropa. Dessa omständigheter medförde torka som påverkade samhället och miljön som vi och andra organismer lever i. En av de miljöer som är känslig mot varma och torra somrar är vattendragen. Långa perioder av torka kan påverka tillrinningen och leda till minskat vattenflöde och eventuell uttorkning. Vattendrag bidrar med ekosystemtjänster och är därför inte bara viktiga för de organismer som lever i dem, utan även för oss människor. I denna studie undersökte jag om den torra sommaren 2018 hade någon påverkan på artdiversiteten, individtätheten och den ekologiska statusen i 16 slumpvis utvalda vattendrag i södra Sverige. Detta gjordes genom att studera data för antal arter, medelantal individer per prov, ASPT- och MISA-index för åren 2007–2018. För dessa år beräknades medelvärden och avvikelser för åren 2007–2017, som referens för jämförelse med 2018. Utöver detta undersöktes även om de oberoende variablerna geografiskt läge, pH och alkalinitet påverkade 2018 års avvikelse från referensåren. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan 2018 och referensåren för någon av de undersökta variablerna. Dock fanns det ett geografiskt mönster, så att sydliga provpunkter generellt visade mer negativa avvikelser och nordliga mer positiva för medelantal individer per prov. För antalet arter fanns en liknande tendens, som dock inte var signifikant. För att vidare förstå hur torka påverkar bottenfauna i vattendrag som inte torkar ut helt behövs mer forskning som kan undersöka hur sammansättningen av arter påverkas av torka.