På grund av hårt skogsbruk har den generella skogsstrukturen i Sverige förändrats, vilket har påverkat ljusklimatet i skogsvattendrag. Övergången från gammal skog till yngre produktiv skog i kantzonen längs vattendrag har lett till ett strukturellt skifte mot mer enskiktade krontak som förmodligen lämnar lite utrymmer för ljus att tränga igenom. Ljus är en fundamental faktor som möjliggör många ekologiska processer i skogsvattendrag, vilket gör det till en viktig aspekt att undersöka för att kunna upprätthålla ett hållbart skogsbruk. Denna studie avsåg att undersöka ljusklimatet i skogsvattendrag, med syftet att utreda om det fanns skillnader i förhållande till skogens ålder. Studien utfördes i augusti 2020 i Stockholms län, och innefattade fem vattendrag i medelåldrig skog (40 – 80 år) samt fem i gammal skog (>140 år). Krontakstäckning uppskattades genom hemisfäriska foton tagna med en fish-eye lins vid åtta punkter i varje provlokal, och analyserades med hjälp av en mobilapplikation (GLAMA). En inventering av träd i kantzonerna utfördes enligt point-centered quarter method, och datan användes för att beräkna träddensitet, artrikedom samt absolut densitet för varje påträffad art. Resultaten visade en liten men icke-signifikant skillnad i krontakstäckning mellan ålderskategorierna, med en något högre medelprocent i gammal skog. Både medelåldrig och gammal skog dominerades av gran, och artsammansättningen var lika oavsett ålderskategori. Träddensiteten skilde sig något mellan kategorierna, med indikationer på en högre medeldensitet i gammal skog. Ytterligare studier krävs för att minska osäkerheter samt vidare öka kunskaperna om skogsbrukets effekter för att kunna bevara de akvatiska och terrestra miljöerna i skogsekosystem. / Due to intensive forestry, the general stand structure in Swedish forests has changed, which in turn has affected light availability in forest streams. The transformation from old growth to younger productive forests in the riparian zone has led to a structural shift towards a higher density and single-leveled canopies that limits light penetration. Light is a fundamental factor promoting many ecological processes in forest streams, which makes it an important feature to examine in a sustainable forestry context. This study investigated the light climate in forest streams, with the purpose to look for differences in relation to forest age. The study was conducted in August 2020 in Stockholm County, and consisted of five streams in middle stage forests (40 – 80 years) and five in old growth forests (>140 years). Canopy closure was estimated using hemispherical photos taken with a fish-eye lens at eight sample points within each site and analyzed with a mobile app (GLAMA). An inventory of trees in the riparian zone was carried out according to the point-centered quarter method, and the data were used to measure tree density, species richness and absolute density of each observed species. The results showed small non-significant differences in canopy closure between age categories, with a higher mean percentage in old growth forests. Both middle stage and old growth forests were dominated by spruce, and the species richness was the same regardless of age category. The tree density differed slightly between categories, with a tendency for a higher mean density in old growth forests. Further research is needed to reduce uncertainty and expand on the effects of forestry if we are to sustain the aquatic and terrestrial environments in forest ecosystems.

Eutrofieringen i Östersjön har länge varit ett omfattande miljöproblem, med ökad algblomning, syrebrist och döda bottnar som följd. Dessa problem uppstår då det tillförs ett överskott av närsalterna kväve och fosfor. Detta närsaltsläckage kommer till stor del från mänsklig aktivitet, varav stora mängder kommer från jordbruket.  Syftet med detta projekt är för det första att kartlägga dagens kunskapsläge kring vilka åtgärder som kan implementeras för att minska närsaltstransporten i vattendrag. Vidare syftar projektet till att undersöka hur den rumsliga placeringen av dessa åtgärder påverkar närsaltsretentionen samt hur närsaltsläckagets fördelning påverkar detta. Detta har gjorts genom att bygga upp en modell där åtgärdernas placering, storlek och antal såväl som kväveläckagets fördelning varieras för att studera hur näringsbelastningen till nedströms recipient påverkas. Modelleringen har avgränsats till att endast undersöka våtmarker och kväve.  Resultatet av modelleringen visar att en stor våtmark placerad nära utloppet ger högst total näringsretention. Vidare visar resultatet att både kvävekoncentrationer i vattendragen och retentioner i enskilda våtmarker inom området påverkas av kväveläckagets rumsliga fördelning, vilket tyder på att även detta behöver beaktas för att kunna skydda vattenförekomster inom landskapet. Resultatet visar också på att den bästa våtmarksplaceringen är strax uppströms om den recipient som ska skyddas. / The Baltic Sea suffers from eutrophication, which leads to increased algae growth, affecting the water quality and the surrounding ecosystems. This has been an extensive environmental problem for a long time and the main cause of this problem is excessive inputs of nitrogen and phosphorus. These nutrient inputs occur in great parts due to human activities and a significant proportion originates from agriculture. Non-point sources, such as nutrients lost from agricultural soils, are difficult to locate and consequently it’s hard to implement the right measure in the right place.  One of the objectives of this report is to map out which measures that can be implemented in watercourses to increase the nutrient retention. The report also aims to analyze how the spatial distribution of these measures, as well as the nutrient input, affects the nutrient retention. This has been done by creating a model, where wetlands can be positioned in different places within a catchment area. The model has been limited to only analyze wetlands and nitrogen. The positioning, area and number of the wetlands as well as the nitrogen input was varied in order to analyze how the retention was affected.  The result of this modelling showed that the highest nutrient retention in total was achieved by placing one big wetland close to the outlet of the studied area. Furthermore, the concentration and retention of nitrogen within the area varied when the distribution of the nitrogen input was altered, which indicates that it’s important to analyze this in order to improve the water quality within the landscape. Finally, to obtain the highest efficiency of a wetland, the wetland should be placed just above the recipient it’s intended to protect.

Freshwater bodies such as lakes and streams release the greenhouse gases methane (CH4) and carbon dioxide (CO2) into the atmosphere. Global freshwater CH4 and CO2 emissions have been estimated to be of a similar magnitude to the global land or ocean carbon sink, and are thus significant components of global carbon budgets. However, the data supporting global estimates frequently lacks information regarding spatial and temporal variability and are thus highly inaccurate. In this thesis, detailed studies of the spatio-temporal variability of CH4 and CO2 fluxes were conducted in the open water areas of lakes and streams within a whole catchment in Sweden. One aim was also to evaluate the importance of spatio-temporal variability in lake and stream fluxes when making whole catchment aquatic or large scale assessments. Apart from the expected large spatio-temporal variability in lake fluxes, interactions between spatial and temporal variability in CH4 fluxes were found. Shallow lakes and shallow areas of lakes were observed to emit more CH4 as compared to their deeper counterparts. This spatial variability interacted with the temporal variability driven by an exponential temperature response of the fluxes, which meant that shallow waters were more sensitive to warming than deeper ones. Such interactions may be important for climate feedbacks. Surface water CO2 in lakes showed significant spatio-temporal variability and, when considering variability in both space and time, CO2 fluxes were largely controlled by concentrations, rather than gas transfer velocities. Stream fluxes were also highly variable in space and time and in particular, stream CH4 fluxes were surprisingly large and more variable than CO2 fluxes. Fluxes were large from stream areas with steep slopes and periods of high discharge which occupied a small fraction of the total stream area and the total measurement period, respectively, and a failure to account for these spatially distinct or episodic high fluxes could lead to underestimates. The total aquatic fluxes from the whole catchment were estimated by combining the measurements in open waters of lakes and streams. Using our data, recommendations on improved study designs for representative measurements in lakes and streams were provided for future studies. Thus, this thesis presents findings relating to flux regulation in lakes and streams, and urges forthcoming studies to better consider spatio-temporal variability so as to achieve unbiased large-scale estimates. / Sötvatten som sjöar och vattendrag är källor till växthusgaserna metan (CH4) och koldioxid (CO2) i atmosfären. De globala utsläppen av CH4 och CO2 från sötvatten har uppskattats vara av samma storleksordning som den globala land- eller havskolsänkan och är därmed viktiga delar av jordens växthusgasbudget. De globala uppskattningarna saknar ofta information om variation i tid och rum och är därmed mycket osäkra. Denna avhandling behandlar hur CH4- och CO2-flöden från öppet vatten i sjöar och vattendrag i ett avrinningsområde varierar rumsligt och tidsmässigt. Ett syfte var också att utvärdera betydelsen av dessa variationer när data extrapoleras för att göra storskaliga uppskattningar av växthusgasflöden från vattenmiljöer. Förutom de förväntade stora rumsliga och tidsmässiga variationerna i sjöars gasflöden identifierades interaktioner mellan rumsliga och tidsmässiga variation för CH4-flöden. Den rumsliga variabiliteten med högre CH4-flöden från grunda vatten interagerade med tidsvariationen, som i sin tur drevs av en exponentiell temperaturrespons av gasflödena. Det betyder att grunda vattenområden var mer känsliga för uppvärmning än djupare vatten och därmed att vattendjupet har betydelse för hur sjöars CH4-utsläpp påverkas av klimatet. Koncentrationer av CO2 i sjöars ytvatten uppvisade också en betydande rumslig och tidsmässig variation som tillsammans visar att CO2-flöden över längre perioder till stor del styrs av koncentrationer snarare än av gasutbyteshastigheter. Vattendragens gasflöden varierade också mycket i tid och rum. Detta gällde i synnerhet CH4-flödena vilka var förvånansvärt stora och mer varierande än CO2-flödena. Gasflödena var höga från områden i vattendrag med högre lutning och då det var höga vattenflöden, trots att dessa områden och tidsperioder utgjorde en bråkdel av den totala arean och mätperioden. Att inte räkna med dessa gasflöden från bäcksektioner med höga vattenhastigheter eller korta perioder med höga flöden, leder till underskattningar. De totala CH4- och CO2-flödena från öppet vatten i hela avrinningsområdet uppskattades genom att kombinera mätningar i sjöar och vattendrag. Denna avhandling visar att rumslig och tidsmässig variabilitet har stor betydelse, och den ger information om hur denna variation kan beaktas för bättre framtida mätningar och storskaliga uppskattningar av växthusgasflöden från sjöar och vattendrag.

In the 1850s when the timber floating began in Sweden many streams were channelized, which meant that the streams were straightened out, side channels were closed, and stones, trees and boulders were moved out to the banks of the streams. These measures altered the morphology of the streams, causing impediments to water moving in from the stream to the riparian zone, and reduced flooding frequency. When the era of timber floating was over humans began to restore the channelized streams to restore the damaged systems, mainly to improve fish habitats. Channelization and restoration involve major disruptions to the stream ecosystem, and the purpose of this study was to investigate how the bryophyte communities in the riparian zone differed in diversity, species richness and areal coverage, depending on the form of disturbance they were exposed to and the time passed since the disturbance occurred. This study was conducted along tributaries to the Vindel River in northern Sweden. There were three types of tributaries: partly channelized streams, best-practice restored streams and demonstration restored streams. At all tributaries included in the study, bryophyte samples were collected at two heights from the water surface, 0 and 40 cm. These samples were then identified to family or species level and their areal coverage was estimated. The results show that the demonstration restored streams had the lowest species richness and, there were no significant differences in diversity and species richness between the channelized streams and the best-practice restored streams. Regarding areal coverage, there was no significant difference between the stream types. The results also show that the time plays an important role for recovery of the bryophyte communities since diversity and species richness increased with the time since the disturbance occurred. / Under 1850-talet då flottning av timmer påbörjades i Sverige startade kanaliseringen av många vattendrag, vilket innebar att vattendragen rätades ut, sidokanaler stängdes, och stenar, träd och stenblock flyttades ut till vattendragens kanter. Dessa åtgärder förändrade vattendragens morfologi, orsakade fördämningar mellan vatten och strandzon och minskade översvämningsfrekvensen. När timmerflottningens era var slut började människan restaurera de kanaliserade vattendragen, främst för att det visat sig att fisket försämrats. Kanalisering och restaurering innebär stora störningar för ekosystemet de utförs i och denna studie syftar till att titta hur mossamhällen i strandzonen skiljer sig åt i diversitet, artrikedom och täckning beroende på vilken form av störning de utsatts för och tiden sedan de utsattes för störningen. Studien är gjord längs biflöden till Vindelälven i norra Sverige. Biflödena är dels kanaliserade vattendrag, bästa-praxis restaurerade vattendrag och demonstrationsåtgärdade vattendrag. Vid samtliga sträckor som ingår i studien har mossprover samlats in på två höjder från vattenytan, 0 och 40 centimeter. Dessa prover har sedan identifierats till lägsta möjliga taxonomiska nivå (art eller familj), och deras täckningsgrad har uppskattats. Resultaten visade att de demonstrationsåtgärdade vattendragen hade lägst artrikedom och diversitet och mellan kanaliserade vattendrag och bästa-praxis vattendrag kunde ingen signifikant skillnad i diversitet eller artrikedom påvisas.  Gällande täckningsgraden fanns ingen signifikant skillnad mellan vattendragstyperna. Resultatet visade också att tiden spelar en viktig roll för återhämtningen hos mossamhällena då artrikedom och diversitet ökar med tiden sedan inträffad störning.

Acidification of precipitation is an important environmental problem that emerged during the past century, especially after the Second World War. Acidification was primarily caused by human-made emissions of SOx (mostly SO2) and NOx, which are oxidized sulfur and nitrogen gases. The main sources of anthropogenic SOx emissions are non-ferrous ore refining, and the burning of fossil fuels and biofuels. SO2 emitted to the atmosphere combines with water vapor to produce sulfuric acid, which is one of the main compounds responsible for acid precipitation. In the 1970s and 1980s, more strict regulations regarding emissions of air pollutants such as SOx were established in Western Europe and North America, which led to declining levels of SO2 emissions and by this, declining levels of acidification in surface waters. This project was preformed by assembling and analyzing existing, publicly- available datasets of anthropogenic SO2 emissions for the period 1970 to 2010 from ten different regions in the Northern Hemisphere, and compare them with SO42- concentrations in precipitation and river chemistry in Sweden and Norway for the same period. It was discovered that it is the SO2 emissions from Northwestern Europe, the UK & Ireland and from the USA that have the greatest influence over the SO42- concentration in Scandinavian rivers. The SO42- concentration in stream water is also declining faster than the concentration in precipitation, with a faster decline in the southern parts of Scandinavia. / Försurning av nederbörd är ett miljöproblem som uppstod under det senaste århundradet, särskilt efter andra världskriget. Försurningen orsakades främst av mänskliga utsläpp av SOx (mestadels SO2) och NOx, vilka är oxiderade svavel- och kvävgaser. Huvudkällorna för dessa antropogena SOx-utsläpp är malmförädling samt förbränning av fossila bränslen och biobränslen. SO2 som släpps ut i atmosfären reagerar med vattenånga och bildar svavelsyra, vilket är en av huvudföreningarna ansvarig för sur nederbörd. På 1970- och 1980-talet fastställdes strängare bestämmelser beträffande utsläpp av luftföroreningar (som SOx) i Västra Europa och i Nordamerika. Detta ledde till minskande nivåer av SO2-utsläpp och genom denna sänkning även en minskning av försurning av ytvatten. Det här arbetet utfördes genom att befintlig, offentligt tillgänglig data samlades in och analyserades. Antropogena SO2-utsläpp för perioden 1970-2010 från tio olika regioner på norra halvklotet jämfördes med koncentrationer av SO42- i nederbörd och i vattendrag i Sverige och Norge för samma period. Genom detta fastslogs att de regioner som har störst inflytande över koncentrationen i skandinaviska vattendrag är SO2-utsläpp från nordvästra Europa, Storbritannien och Irland samt från USA. SO42- koncentrationen i vattendragen sjunker också snabbare än koncentrationen i nederbörden, med en snabbare nedgång i de södra delarna av Skandinavien.

Arkelstorpsviken är en sjö i Kristianstads kommun med övergödningsproblematik känd sedan 1970- talet. Flera projekt har drivits under årens lopp i syfte att identifiera och komma till rätta med påverkanskällor. I detta examensarbete har nya provtagningslokaler valts ut för att kunna identifiera ytterligare påverkanskällor. Analys av fosfor och kväve har utförts för att få en uppskattning på vattenstatusen i respektive vattendrag. Syftet har varit att undersöka om det finns specifika skillnader i kväve- och fosforhalterna vid provtagningslokalerna, identifiera punktkällor med negativ påverkan på vattenkvaliteten samt undersöka samhällets påverkan på näringsbelastningen genom att förlägga provtagningspunkter uppströms och nedströms samhällena Lerjevallen och Oppmanna. Två påverkanskällor har identiferats med höga halter av fosfor som kommer från Immelns och Arkelstorps avloppsreningsverk. De båda avloppsreningsverken uppnår dock de krav och begränsningsvärden som ställs enligt avloppsdirektivet. Undersökningar gällande enskilda avlopp och jordbrukets påverkan har inte gett några säkra resultat. För att kunna dra säkra slutsatser kring dessa påverkanskällor bör provtagningstillfällen i fortsatta studier förläggas under till exempel lågvattenföring. Förslag till åtgärd för att förbättra utgående vattenkvalitet från Immelns reningsverk är att anlägga en våtmark som ett ytterligare reningssteg. / Arkelstorpsviken is a lake in Kristianstad municipality with eutrophication problems known since the 1970s. Several projects have been run over the years in order to identify and address sources of influence. In this thesis, new sampling locations have been selected to be able to identify additional sources of influence. Analysis of phosphorus and nitrogen has been performed to obtain an estimate of the water status in each watercourse. The purpose has been to investigate whether there are specific differences in the nitrogen and phosphorus levels at the sampling locations, identify point sources with a negative impact on water quality and investigate society's impact on nutrient load by locating sampling locations upstream and downstream of the communities Lerjevallen and Oppmanna. Two sources of impact were identified with high levels of phosphorus coming from the Immeln and Arkelstorp wastewater treatment plants. However, the two wastewater treatment plants meet the set requirements and limit values according to the wastewater directive. Studies concerning private sewers and the impact of agriculture have not yielded any definite results. In order to be able to draw reliable conclusions about these sources of influence, sampling opportunities in further studies should be located during, for example, low water flow. Proposed measures to improve outgoing water quality from Immeln's wastewater treatment plant are to construct a wetland as an additional treatment step.

En växande befolkning och ett överutnyttjande av jordens resurser kräver att samtliga människor samarbetar för att uppnå miljömålen. De flesta av Sveriges vattendrag har blivit negativt påverkade av mänskliga aktiviteter, så som timmerflottning och utbyggnad av vattenkraft. Vattenkraften står för cirka hälften av Sveriges årliga, totala elproduktion och på grund av att vattnet däms upp blir dammen ett fysiskt hinder vid förflyttning för bland annat lax och öring i vattendragen (ett så kallat vandringshinder).  Idag bedrivs fisket vid Dalälven i Älvkarleby på kompensationsutsatt fisk. Lax och havsöring konkurrerar hårdare om kvarvarande platser och har svårt att passera Kungsådran på grund av vandringshinder. Det finns ett fiskevårdsförslag för restaureringsåtgärder i Kungsådran som kräver att aktörer måste enas i konstruktiva dialoger. Syftet med denna studie är att skapa en insikt i hur utformning av restaurering av Kungsådran i nedre Dalälven kan gynna förutsättningarna för ett förbättrat lax- och havsöringsbestånd genom att studera relevanta aktörers miljöarbeten. Studien syftar även till att studera om restaurering av vattendrag kan utformas i linje med det svenska miljömålet Levande sjöar och vattendrag.  Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer användes för att utföra denna studie. Resultatet visar att Kungsådrans lax och havsöring är kraftigt utsatt av vandringshinder. Det finns ett behov av att restaurera Kungsådran enligt det framtagna fiskevårdsförslaget, men att även flera fiskevårdsåtgärder behöver utföras i andra delar av nedre Dalälven för att förbättra lax- och havsöringsbestånden. Det visar även att nya rutiner för uppfödd smolt behöver upprättas.  Diskussion: De uppfödda öringarnas tillstånd är negativt påverkade. På grund av att uppfödd öring har ett avvikande beteende är fortsatt genetiska studier på uppfödd fisk viktigt för att främja genetiska förändringar. Samtidigt som restaurering bidrar till ett ökat bestånd av vilda havsöringar. Forskning är betydelsefullt, utan vetenskap kan vi varken hålla oss uppdaterade eller skapa nya underlag. Däremot finns det en osäkerhet om valet av plats och om tillvägagångsättet som SLU:s aktuella fiskeförsök vid Kungsådran gör mer nytta än onytta i befintligt läge.   Enligt denna studie verkar det i dagsläget svårt att nå det svenska miljömålet Levande sjöar och vattendrag. / A growing population and the over-exploitation of the earth's resources require all people to work together to achieve the environmental objectives. Most of Sweden's watercourses have been negatively affected by human activities, such as timber rafting and the expansion of hydropower. Due to the water being dammed up, the dam becomes a physical barrier to movement in the watercourse (obstacles to migration). Hydropower accounts for about half of Sweden's annual total electricity production.  Today, fishing is carried out at Dalälven in Älvkarleby on compensatory fish. Salmon and sea trout compete harder for remaining places and find it difficult to pass Kungsådran due to hiking obstacles. There is a fishing conservation proposal for restoration in Kungsådran, which requires actors to agree in constructive dialogues. The purpose of this study is to create an insight into how the design of restoration of Kungsådran in lower Dalälven can benefit the conditions for an improved salmon and sea trout population by studying the environmental work of relevant actors. The study also aims to study whether restoration of watercourses can be designed in line with the Swedish environmental goal Living lakes and watercourses. Qualitative interview study with semistructured interviews was used in this study. The results show that fish in Kungsådran is heavily exposed to migratory obstacles. There is a need to restore Kungsådran according to a developed fishing conservation proposal, but that several fishing conservation measures also need to be carried out in other parts of the lower Dalälven river. It also shows that new procedures for bred smolt need to be established.  Discussion: Trout's genetic stock is negatively affected. Partly because bred trout have a deviant behavior and hence continued genetic studies on bred fish are important to pro-mote genetic change.  Research is important, without science we cannot keep up to date or create new data. However, there is uncertainty about the choice of location and whether the procedure that SLUs current fishing experiments at Kungsådran do more good than harm in the existing situation.   According to this study, it currently seems difficult to reach the Swedish environmental goal Of Living Lakes and Watercourses.

Sura sulfatjordar (SSJ) bildas på tidigare havsbottnar med sulfidhaltiga sediment som med landhöjningen har lyfts upp ur havet och genom grundvattensänkande aktiviteter  exponerats för syre. Vörå å är ett vattendrag  i västra Finland som är kraftigt SSJ-påverkat. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten har gjort vattenmätningar i Vörå å i flera decennier och syftet med detta arbete var att strukturera, beskriva och tolka tidigare obehandlade data från vattenmätningar som gjorts mellan 1969 och 2017 och därmed synliggöra årstidsvariationer och förändringar i vattnets kemiska sammansättning över tid. Vattenkvaliteten i Vörå å var allra sämst under höst och vår: pH <5, höga sulfathalter och konduktivitet om 25–100 mS/m.  Suspenderat material och turbiditet var som högst i april medan pH, konduktivitet, järnhalt och COD var som högst under sommaren. Variationerna i vattnets kemiska sammansättning var minst under våren och störst under sommaren då flera variabler uppvisade en mycket stor spridning. I slutet av mätperioden uppvisade många variabler en liten bättring och vad denna beror på är oklart. I och med klimatförändringar har årsmedeltemperaturerna i Finland stigit vilket skulle kunna tänkas påverka tiden för högflöden. Det finns tecken i datan som tyder på sådana förändringar sedan 1970-talet. Metallmätningar som gjorts under 2000-talet jämfördes mot bakgrundsvärden, vissa uppvisade förhöjda värden. / Acid sulphate soils (ASS) form in sulphide bearing marine sediments that have been exposed to atmospheric oxygen caused by eustatic uplift and draining of cultivated fields. The river Vörå å, in western Finland, is a small stream that is severely affected by ASS. Finnish authorities have during decades sampled and analysed the water, but the data has not been interpreted. The objective of this study was to structure, describe and interpret previously untreated analyses data of the water samples from the years 1969 to 2017. Wa-ter quality was in general very bad and the worst situations occurred during springs and late autumns with pH <5, high sulphate concentrations and EC between 25–100 mS/m. Suspended solids and turbidity peaked in April while pH, EC, iron concentration and COD were highest during the summer. The variations in the chemical composition of the water were lowest during the spring and most widespread during the summer. At the end of the measurement period, many variables showed a slight improvement, the reason for this is unclear. Due to climate change the mean temperatures in Finland have increased, this may possibly affect the timing for snow melt in the spring and the time for flooding during the autumn. There are signs in the data indicating such changes. Metal concentra-tions from samples collected since 2005/2010 were compared with regional background values. Some metals demonstrated high concentrations.

Förändring av markanvändning i avrinningsområdet påverkar vattendrags karaktärer som vattenkvalitet och biodiversitet. Inom EU och Sverige utvecklas åtgärdsprogram för att förbättra ekologisk status av påverkade vattendrag. Det finns fortfarande osäkerheter när det kommer till effekten som jord- och skogsbruk har på bottenfauna. I studien användes data från ett nationellt miljöövervakningsprogram. Med dessa testades om proportionerna mellan jord- och skogsbruk påverkade på bottenfaunans diversitet och ekologisk status. 25 vattendrag i södra Sverige valdes med över 60% av någon av marktyperna inom avrinningsområdet inom tidserien 2007–2011. Statistiska analyserna gjordes i tre steg där det linjära sambandet mellan variabler testades. I första steget testades andelen jordbruksmark mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I ett andra steg testades vattenkemi och vattenföring mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I det sista steget testades andelen jordbruksmark mot vattenkemi och vattenföring. Resultaten visade att andelen jordbruksmark inte hade en effekt på bottenfaunans diversitet och ekologisk status, men hade en effekt på artsammansättningen. Specifikt, andelen jordbruksmark hade en effekt på vattendrags MISA-index, som indikerar vattnets surhetstillstånd. Ju mer jordbruksmark det fanns inom ett avrinningsområde desto mer surhetskänsliga arter hittades i vattendraget. Resultat visade därför att artsammansättningen skiljs mellan skogs- och jordbruksmark men inte antalet arter. För bättre utveckling av åtgärdsprogram behövs strandzons vegetationens betydelse undersökas mer. / Changes in catchment land-use affect stream morphology, water quality and biodiversity. In EU and Sweden measures are taken to improve the ecological status of streams. There are uncertainties about how land-use in terms of agriculture and forestry affect benthic invertebrates. In this study, data from national environmental monitoring programs was used. To test how the proportion of agricultural land-use in the catchment influence benthic invertebrate diversity and ecological status. In total 25 streams in southern Sweden with more than 60% of either land-use type in the catchment and data from 2007-2011 were selected. Statistical analyses were performed with simple linear regression in three steps. In a first step, the proportion of agriculture was tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In a second step, water chemistry and waterflow were tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In the final step, the proportion of agriculture was tested against water chemistry and waterflow. The results showed that the proportion of agricultural land-use did not influence benthic invertebrate diversity or ecological status. However, it influenced MISA, an index of stream acidification. The higher proportion of agricultural land-use there where in the catchment the more acid sensitive taxa where found. This can be explained by the fact that species composition alters between agriculture- and forestry land-use but not number of species or Simpson diversity-index. For better development of action programs, the importance of the riparian vegetation should be further investigated.

Surface water hydrology is a deeply studied subject, yet there are barely any studies concerning surface water connectivity, neither micro- nor macro scale. With the explosive development of GIS over the past decade, tools for measuring and analysing rivers and lakes are inumerable. Light detection and ranging (LiDAR) has also seen tremendous improvements over the years. This study uses high resolution digital elevation models and georeferenced aereal photographs to carry out a detailed GIS-analysis of river-lake connectivity in three catchments in Västerbotten, Sweden: Bjurbäcken, Hjuksån and Gargån. Hjuksån is located beneath the highest coast line (HCL) wheras the other catchments are located above this line. A second pupose of the study is also to test if lake size varies above and below HCL. Lakes were digitized at 1:2000 scale and the rivers were digitized and categorized in Strahler stream order using tools in ArcGIS Pro. The data from the study was compared to data from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), as well as data from international studies. The results show a surface water connection of 71,4% for Bjurbäcken, 62% for Hjuksån and 73,1% for Gargån. Comparing this data to data from SMHI results in a lowering of the surface water connection by 20 percentage points för Bjurbäcken, 30,3 for Hjuksån and 8,2 for Gargån. Lake size was tested between the catchments using an ANOVA, yielding a significant difference between Hjuksån and Bjurbäcken as well as Hjuksån and Gargån, backing up the hypothesis that HCL affects lake size.