Bakgrund: År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sätt att redovisa förändrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis även det ekonomiska arbetet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av representanter från några stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser på att värdera till verkligt värde. Metod: Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med några stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som värderar till verkligt värde. Information är även hämtad från deras årsredovisningar och hemsidor. Teori: Presentation av de olika lagar och regler som gäller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra värderingen. Även beskrivning på komplikationer med att värdera till verkligt värde och vad som kan tänkas ha förändrats. Empiri: De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts. Analys: Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien. Slutsats: Företagen är väldigt positiva till att värdera till verkligt värde även om det krävt kunskap både för de interna och externa intressenterna. Det har skapats en norm att noterade företag ska redovisa till verkligt värde. Denna norm borde även gälla andra delar i redovisningen, som värderingsmetod och hur värdeökning presenteras i resultaträkningen. Problematik kring redovisningen kvarstår dock gällande bland annat hur den uppskjutna skatten värderas och redovisas. Detta är nått som företagen hoppas på en förändring av.

Reglerna kring verkligt värde i IFRS i dag finns i många olika standarder och är ofta inte konsekventa. Definitionerna på verkligt värde varierar beroende på vad som ska värderas och det finns inte heller någon enhetlig beskrivning för hur värderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av värderingar till verkligt värde, SFAS 157. Där gäller definitionen för alla typer av tillgångar och skulder och en hierarki har skapats för att lätt kunna avgöra hur värderingarna ska ske. I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebär en stor förändring av hur verkligt värde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nämligen införa en enda standard för verkigt värde som ska baseras på SFAS 157. Intressenter erbjöds att kommentera förslaget och jag har valt att undersöka hur dessa förändringar uppfattas. Syftet med uppsatsen är att undersöka för- och nackdelar med att basera verkligt värde i IFRS på SFAS 157. Studien har ett deduktivt angreppssätt och har genomförts med en kvalitativ metod. Sex banker eller bankföreningar som besvarat de frågor IASB ställt kring det nya förslaget valdes som respondenter och datainsamlingen utfördes genom att sammanställa svaren kring ett antal utvalda punkter. Undersökningen visade att fördelarna med att basera IFRS på SFAS 157 bland annat är att reglerna kommer att bli mer konsekventa och jämförbarheten kommer att öka. Några nackdelar är att den amerikanska standarden endast tillåter värderingar baserade på försäljningspriset och att hierarkin för värderingar till verkligt värde skapar en subjektivitet som kan leda till missbedömningar och bedrägerier.

Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm.   Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå.   Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod. Utifrån agentteorin testas hur värdering av goodwill till verkligt värde påverkar aktiepris och utdelningsnivå på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Effekter på aktiepris och utdelningsnivå studeras och jämförs över tid. Vidare delas jämförbara företag in i portföljer som jämförs med de hela urvalen för att eliminera risken för tidsaspekters påverkan.   Studien finner inte stöd för antaganden om att värderingsförändringen som implementeringen av IFRS 3 innebär påverkar aktiepris positivt, vilket tidigare litteratur framfört. Stöd kan inte heller finnas för att värderingsförändringen har en negativ effekt på aktiepris, vilket annan tidigare litteratur också har påvisat. Studien påvisar inte heller att värderingsförändringen påverkar utdelningsnivå varken positivt eller negativt, vilket har framförts av tidigare litteratur. Värderingsförändringen av goodwill från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde förefaller inte har någon påvisad effekt.

Finanskrisen som utlöstes hösten 2008 av en alltför generös utlåningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifrågasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och då framförallt värdering till verkligt värde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod främst i att redovisningsmetoden till stor del bygger på subjektiva bedömningar av tillgångar som är svåra att verifiera för utomstående intressenter. Två poster i företags finansiella årsredovisningar som bygger på värdering till verkligt värde är goodwill och finansiella instrument. Med anledning av detta undersökte vi hur banker i Europa använder sig av dessa verktyg för att eventuellt manipulera resultatet. Ett antal hypoteser baserade på tidigare studier testades med hjälp av kvantitativa metoder. Vårt resultat påvisar inte att bankerna aktivt manipulerar sina resultat till skillnad mot vad många tidigare studier menar. Det vill säga att företag som använder sig av värdering till verkligt värde utnyttjar möjligheten till att resultatmanipulera.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter   Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien.   Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter.   Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter.

Studiens syfte är att undersöka hur allmännyttiga fastighetsbolag som verkar på marknader med rådande efterfrågeunderskott väljer att värdera och redovisa informationen om och kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde (de facto) efter införandet av K3-regelverket. Vidare ämnar studien undersökta hur redovisningen av det verkliga värdet står i relation till vad som efterfrågas inom regelverket K3 (de jure), samt undersöka vilka skillnader relaterade till storlek, metodval och ägardirektiv som förekommer kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Ytterligare ämnar studien även undersöka förekomsten av värderingsdifferenser gällande de allmännyttiga förvaltningsfastigheternas värdering i enlighet med verkligt värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet inom respektive kommun. Samt huruvida differensen kan förklaras via faktorerna värderingsmetod, ägardirektiv eller bolagens storlek. Studien har genomförts genom en kvantitativ metod utefter en deduktiv forskningsansats. De data som undersökts har insamlats genom en dokumentstudie av årsredovisningar, marknadsdata från Lantmäteriet samt sammanställd data av avkastningskrav för berörda bolag från Boverket. Resultatet av dokumentstudien har sedan analytiskt granskats mot vedertagna teorier och tidigare forskning.  Studiens resultat visade att avkastningskraven mellan bolagen omfattades av en spridning mellan 0 % till 6,5 % där majoriteten av bolagen omfattades av ett avkastningskrav på 0 %.  Gällande storleken på bolagen varierade denna kraftigt på mellan 193 564’ och 1 192 243’. Vad beträffar metodval och tillvägagångssätt vid estimeringen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde visade resultatet att kassaflödesmetoden och den interna värderingen var de mest tillämpade metoderna. Studien visade att det inte förelåg något tydligt samband mellan bolagens storlek eller ägardirektiv gentemot valet av värderingsmetodik. Vidare visade studien att hälften av de undersökta bolagen redovisade information som understeg vad regelverket efterfrågade. Gällande sambandet mellan ägardirektiv, storlek och värderingsmetod i förhållande till omfattningen av upplysningar identifierades inga direkta samband. Avslutningsvis visade studiens resultat på förekomsten av en värderingsdifferens mellan bolagens redovisade verkliga värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet på mellan -54,5 % och +230,7 %. Vidare kunde ingen korrelation mellan bolagens avkastningskrav, storlek eller värderingsmetod påvisas gentemot värderingsdifferenserna. Under studien har frågeställningar uppkommit kring utvecklande av forskningsområdet. En av dessa kretsar kring likheter och olikheter mellan den grupp av bolag som undersökts i denna studie med privata bolag med samma marknadsmässiga grundförutsättningar. Vidare har även tankar uppstått om samma empiriska resultat skulle uppstå gällande allmännyttiga bostadsbolag och dess värdering samt redovisning kring det verkliga värdet, med andra marknadsförutsättningar, i form av balans eller efterfrågeöverskott. Ett annat förslag kretsar kring att studera de bolag som omfattades av denna studie och tillhörande revisionsrapporter. Detta då ett tydligt resultat identifierades gällande såväl värderingsdifferens som brist på redovisning av upplysningar gentemot regelverket. Det kan därför vara av intresse att undersöka om och hur revisorerna har uppmärksammat detta.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic. Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog. Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter. En mer djupgående analys där ett flertal sätt att mäta värderelevans används och även jämförs sinsemellan, skulle mycket väl kunna utgöra ett intressant komplement till detta. En studie liknande denna utförd i andra länder med syfte att förklara hur IAS 41 påverkat värderelevansen för börsnoterade skogsbolag runt om i världen kan vara av intresse, utfall kan sedan jämföras med resultaten från denna studie. Denna studie har bidragit till en ökad insikt i hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.

Studien undersöker till vilken grad företag som är noterade på Nasdaq Helsinki och Nasdaq Stockholm inom bank-, fastighets- och skogsbranschen följer upplysningskraven för tillgångar värderade till verkligt värde enligt IFRS 13. Flera oberoende variabler kontrolleras om de har någon påverkan på regelefterlevnaden. Variablerna som undersöks är skuldsättning, företagsstorlek, bransch, kontrollorgan samt lärande. Data insamlas genom bearbetning av företagens årsredovisningar. Efterlevnaden av upplysningskraven sammanställs i ett index som visar på en total regelefterlevnad på 93,32%. Av de oberoende variablerna är det endast bransch som har en signifikant påverkan på regelefterlevnaden. Det är banksektorn som visar sig ha ett negativt samband med efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13. Storlek visar en indikation på ett positivt samband medan övriga variabler inte visar på något samband alls.

Bakgrund: Hästsektorn har ökat markant de senaste åren, varför redovisningsreglerna för klassificering och värdering av djurslaget ridhäst behöver ses över. Ridhästar är en komplex tillgång då värdet på olika ridhästar kan skilja väldigt markant. Vidare har Skatteverket hårda krav på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet. Syfte: Att undersöka hur verksamheter som bedriver uppfödning, träning och tävling av ridhästar klassificerar och värderar hästarna som tillgångar. Utifrån detta undersöka utvecklingsmöjligheter för ÅRL samt de allmänna råden, K2 och K3, vad gäller klassificering och värdering av djurslaget häst i verksamheter som inte är jord- eller skogsbruk. Vidare undersöks om utvecklingen i ÅRL kan påverka Skatteverkets tillämpning av kravet på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Lagar, allmänna råd och standarder för hur ridhästar ska klassificeras och värderas har granskats. Frågor har ställts till fem hästverksamheter rörande värdering och klassificering. Granskningen av lagar, allmänna råd och standarder har jämförts med hur det går till enligt företagens svar. Utifrån jämförelsen har utvecklingsmöjligheter för ÅRL, allmänna råd och standarder identifierats. För att få inblick i hur Skatteverket tillämpar kravet vinstsyfte för näringsverksamheter har granskning skett av Skatteverkets egna skrivelser, litteratur och empiriskt material från intervjuer med personer som är insatta i området. Resultat: Ridhästar klassificeras och värderas typiskt sett enligt ÅRL. Dock förekommer att hästar klassificeras som omsättningstillgångar fastän avsikten är stadigvarande bruk. Studien identifierar att inställningen till att alla hästar alltid är till salu är orsaken till felklassificeringen och att litteratur för redovisning av hästverksamheter bör redogöra för att en sådan inställning inte är förenlig med god redovisningssed. Vidare finns behov av att utvidga begreppet jordbruk i K3:s kapitel 34 till begreppet lantbruk som omfattar fler verksamheter. På så sätt skulle kapitlet gälla även för hästverksamheter. Redovisning till verkligt värde skulle underlätta bevisningen av vinstsyftet för att få beskattas som näringsverksamhet men avslutningsvis i studien konstateras att de nackdelar som värdering till verkligt värde medför inte vägs upp av nyttan. / Background: The horse sector has increased significantly in recent years and the rules for accounting concerning sport horses regarding classification and valuation needs to be reviewed. Sport horses are a complex asset and the value may differ significantly. The tax office has strict requirements on the profit criteria for taxation of horse business as a business operation. Aim: To examine how horse breeding, training and competing business classifies and values sport horses as assets. On this basis, examine development opportunities for Annual Accounts Act and the general recommendations, K2 and K3, regarding the classification and valuation of horses in businesses that is neither agricultural or forestry. Further investigate if the development opportunities in the Annual Accounts Act can affect the application of the profit criteria the tax office have on horse businesses as a business operation. Method: The study was conducted with qualitative methods. Laws, general recommendations and standards for how sport horses should be classified and valued has been reviewed. Five different horse business have been given the opportunity to answer questions concerning the valuation and classification of horses as assets. The review of laws, general recommendations and standards have been compared with how it is done according to the companies’ responses. Development opportunities have been identified by the comparison for Annual Accounts Act, general rules and standards. To gain insight in how the tax office applies the profit criteria for business operations, a review has been done of the tax offices own documents, literature and empirical material from people that is familiar in the area. Results: Sport horses is classified and valued typically according to Annual Accounts Act. However, it appears that horses classifies as current assets even though the intent is permanent use. The study identifies that the approach to that all horses are always for sale is the reason for the misclassification and it is the literature of accounting for horse businesses that should account for such an approach is not consistent with accepted accounting principles. The term agriculture needs to be extended in chapter 34 in K3 to include more business, and the chapter would thus include horse businesses. Fair value accounting would facilitate evidence of profit criteria to get taxed as business but in conclusion can it be stated that the benefits of fair value do not weigh up the disadvantages.

No description available.