Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken. Resultaten av intervjuer med nio verksamma lärare på olika stadier visar, att flertalet har ett förhållningssätt som liknar det vetenskapliga, är reflekterande praktiker. Dock ser de olika på vad teori är och kan vara. Vad gäller ansvar lades det såväl på VFU-lärarna själva som på de centralt arbetande campuslärarna eller ansågs som lämpligt att dela mellan parterna. Traditioner i och ett förändrat styrsystem i utbildningsvärlden samt oro i tider av förändring fann jag som skäl till svaren. Men jag fann även ett omedvetet, med transaktionsanalytiska termer, mer förmanande föräldraliknande förhållningssätt från Lärarhögskolans sida gentemot VFU-lärarna. En förbättrad samverkan kräver mer möten mellan inblandade, möten med metaspråk, där bakom- eller underliggande innehåll lyfts fram i ljuset – vi behöver samtala öppet kring vad som styr vårt tänkande och därefter vårt handlande.

Background: The education for becoming a registered nurse in Sweden includes compulsory time for clinical practice. The clinical education means an essential part in the students’ personal development. According to regulation for nurses, a registered nurse has the responsibility to supervise nurse students during their clinical placement. Aim:. The aim of the examination was to describe nurse students´ experiences of supervision during clinical education. Method: The study was an empirical examination based on interviews with seven nurse students. Results: The result showed that nurse students wanted to be seen and treated as colleagues, but not used as labour. Students believed that a supervisor was required to have knowledge how the students learn and how to teach the students about the coming role as a nurse, major themes that appeared were: to have time for the student, to promote a good interaction and to respect the students´ situation.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan känna sig sårbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan påverkas både positivt och negativt av bemötandet från både handledare och övrig personalgrupp. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande från handledare och övrig personalgrupp och hur detta påverkar förmågan att utföra omvårdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen. Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande från handledare; Bemötande från övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktäriserades av vänlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dåligt bemötande kunde bestå av försummelse, att känna sig i vägen och dålig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmåga att utföra omvårdnad. Slutsats: Studien påvisar att det är viktigt för studenter hur de blir bemötta på sin VFU, och vilken roll de får på arbetsplatsen. Den visar även att det är betydelsefullt att samtliga ur personalgruppen visar studenten ett bra bemötande. En undersköterskeroll kan vara utvecklande för sjuksköterskestudenter i termin två. Det förekommer dock negativa aspekter i bemötande från handledare och personalgrupp, vilket tyder på att studentens roll på VFU bör förtydligas. / Background: Nursing students may feel vulnerable in the beginning of a clinical practice placement. The relationship and interaction with their preceptors and other staff members can have a positive as well as a negative effect on the nursing student. Aim: To investigate nursing students’ experiences of the relationship and interaction with their preceptors and other staff members and the influence these factors have on their ability to perform nursing care, and also how the students experienced the student role. Method: Qualitative design with five semi-structured interviews. Result: The result was divided into three main categories: Relationship and interaction from preceptors; Relationship and interaction from other staff members and Student role. A good relationship and interaction was characterised by kindness, involvement in tasks and a sensation of safety. A bad relationship and interaction would consist of neglect, the sensation of being in the way and a bad structure. The students had a variety of roles that emerged during their clinical practice which all had positive aspects on their ability to perform nursing care. Conclusion: The study presented how important the relationship and interaction with the preceptors and other staff members are for nursing students during their clinical practice placement. As important is the role the student acquires. The study presents the importance of a good relationship with all staff members. A health care assistant role can be of value for nursing students during their first clinical practice placement. Certain negative aspects emerged indicating that clarifying information about the student role during clinical practice placement is needed.

Att handleda specialistsjuksköterskestudenter ställer höga krav på handledaren eftersom de handleder en sjuksköterska med yrkeserfarenhet. Studenten har hamnat i ett helt nytt sammanhang och befinner sig återigen på novisstadiet. Handledningen kan utmanas på flera sätt, både positivt och negativt, i den unika intensivvårdsmiljön. Syftet var att beskriva faktorer av betydelse för studenter och handledare vid handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning intensivvård. Litteraturstudien består av 8 kvalitativa artiklar som analyserats utifrån syftet och mynnat ut i två huvudteman: handledning - faktorer av betydelse för studenterna samt handledning - faktorer av betydelse för handledarna. Resultatet visade att tidigare kunskaper och förmågor inte kunde appliceras inom intensivvård men att utmaningar och ansvar som anpassades efter förmåga fick studenten att växa. Socialisering in i teamet var betydelsefull för utvecklingen. Handledarna upplevde rollen som viktig och betydelsefull men erfor att tidsbrist och bristande stöd från teamet innebar ett hinder. Handledaren tillsammans med övriga teamet har ett stort ansvar i att möjliggöra en gynnsam lärandemiljö. Det är viktigt med motiverade handledare som är tillgängliga för studenten och reflekterande i sitt förhållningssätt. Det magra sökresultatet i denna litteraturstudie indikerar att fortsatta studier om handledning av specialistsjuksköterskestudenter inom intensivvård behövs. En empirisk studie kunde undersöka möjligheter och hinder i handledningsprocessen. Dessutom vore det intressant att utforska hur övriga teamet upplever handledningen av specialistsjuksköterskestudenter inom intensivvård. / Precepting postgraduate nursing students is a high demanding task, the   student is a registered nurse with her own experiences. Furthermore, the   students have found themselves in a new context, again a novice nurse. The   precepting can face several challenges, positive and negative, in the unique   setting of the critical care unit. For that reason, the aim was to describe   significant factors for students and preceptors during the clinical education   of the postgraduate critical care nurse education program. This review   consists of 8 qualitative articles, analyzed according to the purpose, and   resulted in two main themes: significant factors for the students and significant   factors for the preceptors. The findings revealed that prior knowledge   and skills was not applicable in the critical care unit, but student progress   was made possible by appropriate challenges and responsibilities. The   socialization and to be a part of the team was important for student   progress. The preceptors found their role important and meaningful, but lack   of time and support could be an obstacle. To be reflective, motivated and   available was important characteristics. Preceptors, and members of the team,   are responsible of provide a positive learning environment. The few articles   in this review indicate that further studies needs to be conducted to explore   the conditions and the process of precepting postgraduate nursing students in   the critical care unit. Furthermore would it be interesting to exam how the   other team members experience the precepting process.

Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades. Två huvudkategorier formulerades: Egenskaper och Kompetens med ett övergripande tema: Handledningens kvalitet. I resultatet av intervjuerna framkom faktorer som har betydelse för en god handledning och utveckling av handledarrollen: handledarens- studentens och organisationens egenskaper samt pedagogisk- yrkes och social kompetens. Det framkom att viktiga kvaliteter både hos handledare och student är intresse och motivation samt ett gemensamt ansvar för studenternas lärande. Det efterfrågas faktorer som tid och acceptans för handledning från organisationen. En professionell sjuksköterska som är en bra förebild för studenten och har en god pedagogisk kompetens är bra handledare. För att kunna utvecklas i sin handledarroll efterlyser sjuksköterskorna feedback från sina studenter. Uppfattningen var att det är roligt att vara handledare och att det är en tillfredsställelse att lyckas föra en människa framåt i sitt lärande. / The preceptor is a key person in the students development to professional nurses. The purpose with this study was to examine and describe how nurses thinking of the preceptor ship for nurse students. Focus group interviews were chosen as method. Nineteen nurses participated in the interviews. The interviews were analysed. Two main categories were developed: Characteristics and Competence with a comprehensive theme regarding the nurses understanding of the quality of preceptor ship. The result of interviews showed factors of significance for the quality and development of the preceptor ship role: the preceptor, students and the organisations characteristics as well as pedagogical, professional and social competence. It was made clear that the interest and motivation as well as a mutual responsibility for the students learning is important qualities for both the preceptor and the student. Preceptors requested factors such as time and acceptance for preceptor ship from the organisation. A good preceptor is a professional nurse that is a good model for students and has a well developed pedagogical competence. To be able to develop one’s role as a preceptor, nurses are making inquiries about feedback from their students. The opinion of the preceptors was that it is amusing to be a preceptor and that it is satisfactory to succeed in leading a human forward in her development.

Denna studie är ett försök att utforska lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjälp av en intervjuguide kopplade till gällande styrdokument, utvärderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som är av antingen positiv eller negativ karaktär för studentens upplevelser av VFU:n. Det som upplevs som positivt av studenterna är att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgång till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen på skolan har en positiv inställning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen. De negativa upplevelser studenterna framförde gällde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n.

<p>Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades. Två huvudkategorier formulerades: Egenskaper och Kompetens med ett övergripande tema: Handledningens kvalitet. I resultatet av intervjuerna framkom faktorer som har betydelse för en god handledning och utveckling av handledarrollen: handledarens- studentens och organisationens egenskaper samt pedagogisk- yrkes och social kompetens. Det framkom att viktiga kvaliteter både hos handledare och student är intresse och motivation samt ett gemensamt ansvar för studenternas lärande. Det efterfrågas faktorer som tid och acceptans för handledning från organisationen. En professionell sjuksköterska som är en bra förebild för studenten och har en god pedagogisk kompetens är bra handledare. För att kunna utvecklas i sin handledarroll efterlyser sjuksköterskorna feedback från sina studenter. Uppfattningen var att det är roligt att vara handledare och att det är en tillfredsställelse att lyckas föra en människa framåt i sitt lärande.</p> / <p>The preceptor is a key person in the students development to professional nurses. The purpose with this study was to examine and describe how nurses thinking of the preceptor ship for nurse students. Focus group interviews were chosen as method. Nineteen nurses participated in the interviews. The interviews were analysed. Two main categories were developed: Characteristics and Competence with a comprehensive theme regarding the nurses understanding of the quality of preceptor ship. The result of interviews showed factors of significance for the quality and development of the preceptor ship role: the preceptor, students and the organisations characteristics as well as pedagogical, professional and social competence. It was made clear that the interest and motivation as well as a mutual responsibility for the students learning is important qualities for both the preceptor and the student. Preceptors requested factors such as time and acceptance for preceptor ship from the organisation. A good preceptor is a professional nurse that is a good model for students and has a well developed pedagogical competence. To be able to develop one’s role as a preceptor, nurses are making inquiries about feedback from their students. The opinion of the preceptors was that it is amusing to be a preceptor and that it is satisfactory to succeed in leading a human forward in her development.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av “skolövertagning”, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ”verksamhetsförlagd utbildning” som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge. Undersökningen fokuseras på vad individerna ser som möjligheter och hinder med skolövertagning och hur de i Kalmar tar ställning till ett eventuellt införande av en sådan modell. Resultaten visar att majoriteten av de tillfrågade är positiva till denna modell och att skolövertagning kan, genom noga planering och strukturering, vara en möjlig VFU-modell för lärarutbildningen i Kalmar. Av resultatet framgår att en skolövertagning kan ses som en möjlighet för både studenter och lärare då studenterna får träna rollen som lärare och ordinarie lärare får möjlighet till fortbildning. Ytterligare fördelar såsom verklighetstrogen VFU, att studenten får ta mer ansvar och att det är en lärorik erfarenhet uttrycks i resultaten. Hinder som förs fram är bland annat ansvar, oro hos elever och bedömning av studenter. Resultaten från undersökningen i Volda visar att lärarstudenter lär sig ta ett stort ansvar under skolövertagningen, vilket förbereder dem inför sitt kommande yrke. / The main purpose of this degree project has been to examine the interest of introducing a “school takeover”, a practical training model inspired by Norway, as a part of the teacher education at the University of Kalmar, Sweden. The practical training in teacher education in Sweden is called VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning). The survey has been carried out by the use of questionnaires and interviews to persons involved in VFU in Kalmar and school takeover in Volda, Norway. The survey concentrates on what possibilities and obstacles the individuals see with a school takeover and what position the individuals in Kalmar take concerning the issue of possibly introducing such a model. The results of the study show that a majority of the participants are positive to this model and that a school takeover can, with thorough planning and structuring, be a possible model for the practical training in the teacher education at the University of Kalmar. The results show that a school takeover can be a possibility for students and teachers because students get to practice the role as teacher and the teachers can participate in further education. Additional possibilities such as a realistic practical training, the possibility for students to take bigger responsibility and a useful experience are shown in the results. The results also show obstacles such as responsibility, anxiety amongst pupils and grading of students. The results from the survey in Volda show that a school takeover allows teacher trainees to take great responsibility, which prepares them for their upcoming career.

Det föreligger ett ökat behov av placeringar inom sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med den här interventionsstudien är att kartlägga sjuksköterskestudenters tillfredsställelse med lärandemiljön och handledningen i två olika handledningsmodeller. Interventionsgruppen (IG) handleds i par av en handledare i en studentsal, s.k. peer learning och kontrollgruppen (KG) enligt traditionell handledningsmodell. För datainsamlingen har en validerad enkät, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) använts. Data (N = 247) har samlats in från sjuksköterskestudenter i termin 3 och 4 på Ersta Sköndal högskola under tre terminer (VT 2011-Vt 2012). Resultatet visar att båda grupperna generellt är tillfredsställda med lärandemiljön och handledningen. IG upplever en större tillfredsställelse med lärandemiljön än KG. KG upplever generellt en större tillfredsställelse i relationen med handledaren och har fått individuell handledning i större utsträckning än IG. / There is an increasing need for placements in the clinical education of the nursing education. The purpose of this intervention study is to identify nursing students’ satisfaction with the learning environment and the supervision in two different supervision models. The intervention group (IG) is supervised in pairs by a tutor in a student ward, so called peer learning, and the control group (KG) is supervised according to a traditional supervision model. A validated questionnaire, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) was used for data collection. Data (N = 247) were collected from nursing students in term 3 and 4 attending Ersta Sköndal högskola during three terms (spring 2011-spring 2012). The results show that both groups are generally satisfied with the learning environment and the supervision. IG is experiencing a greater satisfaction with the learning environment than KG. KG generally experience greater satisfaction in the relationship with the supervisor and received individual supervision to a greater extent than IG.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Analysen av intervjusvaren visade att de handledande undersköterskorna ägnade sig åt en uppgiftscentrerad handledning. Handledarna beskrev att även de själva fått nytta av att vara handledare. Det framkom att viktiga kvalitéer hos handledarna anses vara stöttande, kunna ge en positiv bild av yrket och ta hand om studenterna på ett bra sätt. Handledarna upplevde sig få liten mängd information om studenten innan de träffas, men säger även att det brukade gå bra ändå. Handledarna anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter samt personlighet. Studentens inställning och intressenivå påverkade handledningen på flera sätt. Handledarna hade ej fått utbildning i att handleda sjuksköterskestudenter men önskade få detta. Slutsats: Undersköterskorna handledde på ett uppgiftscentrerat sätt men med inslag  av ansvar och pedagogik och anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter, kunskaper och personlighet. Handledningen påverkade av studentens inställning. Undersköterskorna önskade mer information om studenten innan de träffas, men sa att det gick bra ändå, vilket kan tolkas som motsägelsefullt. Undersköterskorna hade inte  fått utbildning för att handleda men önskade detta. / Background: The nursing programme at Uppsala university includes 49,5 academic points of clinical training. In the second semester students have four weeks of clinical training in basic nursing and were preceptored by an assistant nurse. Preceptoring includes theory and practice in a way to teach and to develope competence. Aim: To examine the assistant nurse's experiences of preceptoring nurse students during their clinical training during their second semester at the nursing programme. Method: Qualitative interview study with descriptive design. Interviews with semi-structured questions. Results: Preceptoring assistant nurses had a task-centered approach to preceptoring. The assistant nurses themselves had use of being preceptors. Important preceptor qualities were; being supportive, projecting a positive image of the trade and taking care of the students in a good way. The preceptors received little information about the students before meeting them, but said it's okay. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The student's attitude and level of interest affected the preceptoring. The assistant nurses had not received education to preceptor nurse students. Conclusion: The assistant nurses used a task-centered approach to preceptoring with elements of responsibility and pedagogy. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The preceptoring was affected by the student's attitude. The assistant nurses wished for more information about the student before they met, but said it was fine anyway, which could be interpreted as contradicting. The assistant nurses had not received any education about preceptoring, but were interested in getting one.