Syftet med arbetet är att studera min egen läroprocess och hur mitt spel påverkas då jag fokuserar på teknikövningar för elgitarr. Med hjälp av videofilmning dokumenterade jag ett övningspass i veckan under den bestämda övningsperioden. Jag förde även loggbok som komplement för att dokumentera vad som hände under läroprocessen. Ett designteoretiskt perspektiv låg till grund för studien. I resultatet beskrivs hur jag designade min övning samt vilka konsekvenser detta hade för mitt spel. Användandet av många olika teckenskapande resurser visade sig ge positiva resultat. Med tiden utvecklade jag struktur och noggrannhet kring min övning. I diskussionsdelen diskuteras hur min orkestrering av olika resurser skapade möjligheter till instrumentaltekniskt övande och hur denna orkestrering förändrades med tiden. Jag diskuterar också betydelsen av att starta all övning i ett behagligt tempo samt vikten av struktur och noggrannhet vid övning. / The purpose of this study is to examine my own learning process and how my playing is affected when practicing guitar technique. I documented one practice session every week during the appointed practice period, using the help of video documentation. I also used a logbook as a compliment to document what happened during the learning process. A design theoretical perspective was used as a basis for the study. In the result section, I describe how I designed my practicing and what consequences this had for my playing. The use of many different types of resources for learning turned out to provide positive results. Over time I developed structure and accuracy in my practice. In the last section I discuss how my orchestration of resources created opportunities to practice guitar technique, and how this orchestration changed over time. I also discuss the importance to begin all practice in a pleasant tempo as well as the importance to practice with structure and accuracy.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt. Resultatet visar även att dessa kommunikationssätt kombineras på olika sätt. I diskussionskapitlet diskuteras lärarnas olika sätt att designa undervisningen samt vilka förutsättningar olika typer av design får för elevers lärande. / The aim of this study is to explore how teachers and pupils in music schools communicate during one-to-one music lessons with violin as instrument. With video observation as a method, three teachers and three pupils have been observed. This study has its theoretical base in the design theoretical perspective and multimodality. The results show that the teachers use several different ways of communication in their teaching; they instruct and demonstrate, they use questions and metaphors and also communicate in a humorous way. The results even show that the ways of communication are combined in different ways. In the discussion chapter the teachers’ different teaching designs are discussed as well as which conditions different types of designs has for the pupils learning.

Syftet med denna studie är att studera och analysera min egen instrumenttekniska utveckling samt den inlärningsprocess som sker när jag övar gitarrteknik regelbundet och strukturerat under tio veckor. Under dessa tio veckor dokumenterades övning med hjälp av videoinspelning en gång i veckan. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv där fokus har legat på att analysera hur olika resurser har använts för att designa lärandeprocessen och hur denna design har förändrats under studiens gång. I resultatet visar det sig att jag använt flera olika kroppsliga och materiella resurser som samverkar i lärandeprocessen. Genom en jämförelse av övningspass i början och slutet av projektperioden framkommer det att en instrumentalteknisk utveckling har ägt rum. I diskussionsdelen diskuteras hur designen genom resurser och olika övningsstrategier har utvecklats samt hur det möjliggör lärande. Dessutom diskuteras de tecken på lärande som framkommer i resultatet. / The purpose of this study is to study and examine the personal learning process and learning process that is revealed as I practice guitar technique regulary and structured for ten weeks. During those ten weeks the practice was documented by video recordings once a week. The study is based on a design theoretic perspective which focuses on the analysis of how different resources have been used to design the learning process and how this design changed during the course of the study. The result reveals that I use a number of different bodily and material recourses that cooperates in the learning process. Also, the progress of the personal instrumental technique has been analysed by compare the difference in quality between practice sessions in the beginning and the end of the project period. It shows that development has taken place. In the last section of the study the design using resources and different practicing strategies, their development and how they can enable learning is discussed. Furthermore, the last section contains a part where signs of learning as shown in the result is discussed.

Syftet med den här självstudien är att undersöka hur min kreativa process formas vid användandet av olika kompositionstekniker. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur erfar jag att min skapandeprocess formas när jag komponerar med hjälp av två separata kompositionstekniker? Vilka likheter och skillnader erfar jag att det finns mellan de olika skapandeprocesserna? För att genomföra detta har två kompositionsmetoder använts för att komponera två stycken för solopiano, ett stycke och kompositionstillfälle per metod. Studien har sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och genomfördes med hjälp av videoobservation och de skisser som producerades under observationstillfällena. Resultatet presenteras uppstrukturerat i sex teman efter linjär tid och består av de två metodernas skapandeprocesser och hur det upplevdes att komponera efter dem. Dessa teman har jag titulerat Den ursprungliga idén (när den första kreativa gnistan slår och exempelvis den initierande cellen skapas), Strukturskiss (när styckets form väljs), Första utkastet (där en helhetsbild ges av stycket och hur dess olika delar relaterar till varandra), Utvecklande (hur det unga stycket utvecklas och fylls ut med exempelvis ackord och andrastämmor), Andra utkastet (när de sista bitarna sätts på plats och styckets sektioner binds ihop), och Sista ändringarna (när kompositionsprocessen gås igenom och tidiga beslut revideras om de inte längre passar in i styckets slutgiltiga form). Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Under rubriken Processen behandlas studiens resultat på ett mer allmänt plan, och under rubriken Kreativitet eller kunskap poneras det kring hur mycket av kompositionsprocessen som faktiskt grundar sig i kreativt skapande av nytt stoff. / The purpose of this self-study is to investigate how my creative process is shaped by the use of different composition techniques. The research questions that the study has sought to find answers to are: How do I experience that my creation process is formed when I compose using two separate composition techniques? What similarities and differences do I experience the different creation processes? To accomplish this, two methods of composition have been used to compose two pieces of music for solo piano, one piece and composition session per method. The study is based on the phenomenological perspective and was conducted using video observation and the sketches produced during the observation periods. The result is presented structured into six themes after linear time and consists of the two methods creation processes and how it was perceived to compose after them. I have named these themes The original idea (when the first creative spark hits and, for example, the initiating cell is created), Structure sketch (when the shape of the piece is chosen), The first draft (where a more complete picture is given of the piece and how its different parts relate to each other) Developing (how the young piece is developed and filled out with, for example, chords and secondary voices), Second draft (when the last bits are put in place and the sections of the piece are connected), and Final changes (when the composition process is reviewed and early decisions are revised if they no longer fits into the final form of the piece). In conclusion, the results are discussed in relation to previous research. Under the heading The process, the results of the study are examined on a more general level, and under the heading Creativity or knowledge, it is pondered on how much of the composition process is actually based on the creative origination of new material.

Studiens syfte är att undersöka tillvägagångssätt vid legatoövningar och hur gitarrspelet utvecklas genom dessa övningar. Forskningsfrågorna är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av för att förbättra min legatoteknik? Till vad används de semiotiska resurserna? Hur har gitarrspelet utvecklats efter tio veckors legatoövningar? Studiens teoretiska perspektiv är designteori med fokus på didaktisk design, representation, transformation, tecken på lärande och multimodalitet. Jag övade legato i en halvtimme, fem dagar i veckan, i tio veckor. För att kunna analysera processen skrev jag en loggbok i slutet av varje övningspass. Övningspassen filmades en gång i veckan under projektet. Resultatet visar de kroppsliga, språkliga och materiella resurser som användes vid övningen. De resurser som beskrivs i resultatdelen är blick, händer, fötter, ansikte, huvud, loggbok, instruktionsmaterial, elgitarr, förstärkare, ljudinställningar, spegel och dator. Framförande av övningar från början och slutet av projektet jämfördes för att undersöka om övningarna haft någon verkan. Gitarrspelet visade sig bli mer precist, snabbare, mer avslappnat, och med större rytmisk kontroll. Resultaten diskuteras utifrån det teoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som utgör en bakgrund till arbetet. / The purpose of this study is to examine approaches to legato exercises and to observe the development of my guitar playing from these exercises.  The research questions are: What semiotic resources do I use to improve my legato technique? How are these resources used? In what ways has my guitar playing evolved from ten weeks of legato practicing? The study’s theoretical perspective is design theory with focus on didactic design, representation, transformation, signs of learning and multimodality. I practiced playing legato thirty minutes, five days a week for ten weeks. In order to be able to analyse the process I wrote a log book after each practice session. One practice session was video documented every week during the project. The results show the various bodily, linguistic and material resources that were used during the practicing. The semiotic recourses in the result sections are eyes, hands, feet, face, head, logbook, instructional material, electric guitar, amplifier, tone settings, mirror and computer. Performances of exercises from the start of the project were compared to performances from late in the project, in order to examine whether the exercises had any effect. The guitar playing ended in greater accuracy, more speed, more relaxed technique and improved rhythmic control. I discuss the results based on the study’s theoretical perspective, and the literature and research used for this study.

Syftet med föreliggande studie är att studera min lärandeprocess vid instuderingen av en modern operaaria. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande med begreppen design, multimodalitet och semiotiska resurser i fokus. Processen pågick under tre veckor under hösten 2017 med totalt 14 övningspass. För att dokumentera lärandeprocessen under dessa övningspass användes metoderna videoobservation och loggbok. I resultatet beskrivs lärandeprocessens design med hjälp av två teman: Kreativt ostrukturerad och Strävan efter helhetsupplevelsen. Resultatet visar också att kroppsliga resurser användes under lärandeprocessens gång för att förkroppsliga musikaliska parametrar, medan materiella resurser användes för att på ett konkret sätt komplettera de kroppsliga resurserna. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till ett designteoretiskt perspektiv på lärande samt till tidigare forskning om övning och instudering. Några aspekter som berörs är betydelsen av en ljudande förlaga att lyssna till kopplat till helhetsaspekten samt den kreativt ostrukturerade lärandeprocessens inverkan på progressionen i övningen. / The purpose of the present study is to examine my own learning process with a modern opera aria. The study is based on a design theoretical perspective on learning with focus on the concepts design, multimodality and semiotic resources. The process went on for three weeks during the autumn 2017 with a total of 14 practising sessions. To be able to document the learning process during these practising sessions, the methods video observation and logbook were used. The design of the learning process is described in the result by two different themes; Creatively unstructured and The endeavour to the overall experience. The result also shows that physical resources were used during the learning process to embody musical parameters, while material resources became a complement to the physical resources in a concrete way. In the last section, the result is discussed relative to a design theoretical perspective on learning and to previous research on practise and rehearsal methods. Some aspects are the meaning of a sounding example to listen to relative to the aspect of the overall experience, and the creatively unstructured learning process and its impact on the practice progression.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att designa en övningsprocess för att uppnå spelteknisk utveckling på instrumentet piano och om denna process kan gynna en utveckling inom området improvisation. För att undersöka detta har jag under en tioveckorsperiod övat på två specifika övningar, ca. fem övningspass i veckan á 20-30 minuter per tillfälle. Dokumentation av övandet har skett via videofilmning och loggboksskrivande. Jag har i analysen utgått från ett designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen av arbetet beskrivs vilka resurser jag använt för att öva, hur övningen designats samt hur mitt pianospel, med inriktning på improvisation, påverkats av detta övande. Det har i resultatet framgått att många olika typer av resurser använts och att mycket av det jag valt att fokusera på har gett positiva resultat. I diskussionsdelen diskuteras resultatet utifrån det designteoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som jag presenterat. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing technique on the piano. The purpose is also to observe how this affects my piano playing. In order to examine this I have, during a ten week period, practiced two specific exercises, five times a week 20-30 minutes per session. I documented the sessions via video and a logbook. I have chosen a design theoretical perspective as my theoretical basis. In the result section, I describe which resources I have used in my practice, how I choose to design my practice as well as how it has affected my piano playing. It turns out that I have used many different resources and that many of them has produced positive results. Lastly, I discuss the results in relation to relevant literature and research.

Data about bicycle usage is an important input parameter for several purposes. They are used to describe changes towards more sustainable transport, and partly to say something about changes towards more active transport as opposed to passive modes oftransport. Importantly such data are used as the denominator when calculating crash risk: for cyclists. In Norway, as in most countries, these data are captured in several ways today. This is partly done by using data from the national travel behavior survey, partly using figures from stationazy or mobile bicycle counters, and partly using other methods such as manual counts, etc. The technological development has provided several new opportunities to register such travel, in the form of more advanced stationary counters, advanced algorithms that interprets signal data, video recording solutions and app-based measurement systems. At the sam.e time, we see that development in the transport sector also creates new challenges. In just a few years, electric scooters have radically changed the traffic picture in cities and towns in Norway. There is therefore a need for more knowledge about different forms of ways to measure bicycle and micro-mobility use, their strengths and weaknesses, and what kind of strategies the authorities should have to be equipped to meet future changes in the transport field, as exemplified by the recent intlux of e-scooters. The current paper aims to respond to these challenges by answering the following research questions: • What are the relative strengths and weaknesses of different data sources for measuring cycling and micromobility use? • How weil do the different sources function to capture micromobility and to differentiate between traditional cycling and micromobility? • How can the different data sources be used as input for calculating crash risk for various forms of soft mobility (i.e. cycling and micromobility)?

Detta är ett självständigt arbete som handlar om hur jag utforskar min egen övning där jag memorerar texter ur två olika sånger under två separata veckor. Arbetet genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv och grundar sig i tidigare forskning och självständiga arbeten om minne och musicerande utantill. Arbetet har dokumenterats genom videoobservationer och loggboksanteckningar under övningstillfällen hösten 2022. Resultatet presenterar olika teman som observerats och svarar där igenom på mina frågeställningar vilka redskap jag använder mig av och vilka faktorer som påverkar svårighetsgraden på lärandet av olika texter. I diskussionen sätter jag resultatet i relation till tidigare litteratur kring ämnet, forskning och det sociokulturella perspektivet. / This is a self-study about how I study my own practice where I memorized two different song lyrics in two separate weeks. The study is made with a sociocultural perspective and is based on previous research and studies about memory and playing music without sheet music. The study was being documented through video recordings and notes in a logbook in the autumn of 2022. The result presents different themes that came to be observed and they answer my research questions about which cultural tools I use and what it is that affects the degree of difficulty when learning song lyrics. In the discussion I put my result in relation to the previous literature, research and the sociocultural perspective.

No description available.