En viktig aspekt av webbutveckling är att skapa webbplatser som är tillgängliga för så mångaanvändare som möjligt. Från och med 2019 gäller en lag i Sverige som reglerar webbplatserstillgänglighet i enlighet med ett EU-direktiv. Denna uppsats beskriver en utvärdering av 32svenska webbplatsers tillgänglighet med EU-direktivet om webbtillgänglighet som måttstock.Utvärderingen visar vilka tillgänglighetsproblem som är vanligt förekommande. Majoritetenav de utvärderade webbplatserna uppfyller inte krav på text som kan förstoras till 200%, kravpå tydliga markörer av fokuserade element vid tangentbordsnavigation, krav på alternativabeskrivningar av innehåll som inte är text, samt krav på kod som validerar. / An important aspect of web development is making websites that are accessible for as manyusers as possible. In 2019, a new law is applied in Sweden which regulates the accessibilitydemands of websites according to an EU directive. This thesis presents an evaluation made onthe accessibility of 32 Swedish websites using the EU directive as a standard. The evaluationshows the most common accessibility problems. The majority of evaluated websites do notcomply with demands on text that can be magnified by 200%, demands on distinct markers offocused elements when navigating with the keyboard, demands on alternative descriptions ofcontent that is not text, and demands on code that validates.

Žaidimizacija – tai metodologija, kurios dėka su žaidimais nieko bendro neturinčiam kontekstui suteikiami žaidimo mechanika ir dizainas. Darbe aprašomas ir tiriamas projektų valdymo sistemos žaidimizavimas. Projektų valdymo sistemai žaidimizavimo metu yra sukuriamas žaidimo sluoksnis. Darbe pristatyta „Trogon“ projektų valdymo sistema pagrįsta trijų sluoksnių architektūra. Projektinėje dalyje peržvelgėme sistemos žaidimizaciją. Pagal formalų sistemos žaidimizavimo aprašą žaidimizacija vadiname rinkinį G, kuris sudarytas iš žaidimo sluoksnio elementų ir aktualios projektų valdymo sistemos dalies. Techninis žaidimizacijos įgyvendinimas sudarytas iš dviejų dalių – duomenų klasių ir vaizdavimo klasių. Šiuo modeliu žaidimizuoti galime bet kokią sistemą, kuri įgyvendina žaidimizacijos duomenų kontraktą. Atliktame kokybės tyrime buvo suskaičiuotos sistemos metrikos ir jų kitimas skirtingose sistemos versijose. Skirtingų sistemos versijų tyrimas leidžia mums nustatyti sistemos atitikimą antram ir ketvirtam Lehman dėsniams. Atlikus detalų sistemos galutinės versijos įvertinimą buvo nustatytos jos prižiūrimumo metrikos ir nustatytos tobulinimo galimybės. Eksperimentinį tyrimą sudaro dvi dalys: spalvų analizė puslapių WCAG 2.0 kontrasto reikalavimų atitikimui nustatyti ir žaidimizacijos naudojamumo įvertinimas. Spalvų analizei pasiūlyta nauja vertinimo metodika naudojant puslapių paveikslėlių vizualinį tyrimą. Šio tyrimo metu nustatytas trijų sistemos puslapių atitikimas WCAG 2.0... [toliau žr. visą tekstą] / Gamification - is a methodology that enchants on-games context with game mechanics and game design. Document is a study of project management system gamification. Project management system is gamified by adding game layer to it. Paper introduces “Trogon” project management systems based on three-layer architecture. Paper overviews project management systems gamifications. According to a formal system description gamification is a set G, which consists of game elements and relevant parts of project management system. Technical view into gamification solution implementation consists of two parts - data classes and visualization classes. This model of gamification can be applied to any system that implements gamification data contract. In this paper we have described the performed quality analysis of the system, during which a study was done of system maintenance metrics and their changes in different versions of the system. Different versions study allows us to determine system compliance with second and fourth Lehman laws. Following a detailed assessment of system final version determined system maintenance metrics and possible system maintainability improvements. Experimental study consists of two parts: color analysis of several system pages in compliance with WCAG 2.0 contrast ratio requirements for accessibility and gamification usability evaluation. For color analysis paper proposes a new methodology for evaluation color contrast ratio requirements of pages using... [to full text]

Äldre vuxna tillhör en målgrupp som har en bred inomgruppsvariation som framställs från en negativ stereotyp; en målgrupp i behov av hjälp. Samhället har förutfattade meningar att äldre vuxna är “resistenta” till teknologi med anledning av deras åldersrelaterade funktionsvariationer inom kognition och motorik. Detta resulterar till att de exkluderas från framtagning av ny teknologi. Att sträva efter tillgänglig design blir mer vanligt samtidigt som praktiker anser att tillgänglig design bidrar till tråkig och ointressant design, samt en begränsning i deras kreativitet. EU införde ett webbtillgänglighetsdirektiv som följer World Wide Web Consortium (W3C) etablerade designriktlinjer för tillgänglighet, mer känt som WCAG. Web Accessibility Initiative “WAI” plockade ut riktlinjer från WCAG som bidrar till bättre webbdesign för äldre; WAI-AGE. Fyra designriktlinjer för navigation valdes ut från WAI-AGE för att implementeras inom en prototyp som ska testas på äldre vuxna i ett användarupplevelsetest på distans med anledning av COVID-19. Inför testet sattes fem användarupplevelse- och användbarhetsmål för att bedöma upplevelsen från WAI-AGE riktlinjer. För studien rekryterades fyra testdeltagare i åldrarna 60-65 år. Deltagarna fick genomföra två scenarier och besvara tre enkäter. Studien tillämpade metodtriangulering för att stärka upp datainsamlingen med hjälp av tänka högt-metoden och observation. Data insamlad från testet genomgick en deduktiv analys som granskades från ett holistiskt perspektiv. Resultatet påvisade att WAI-AGE riktlinjer för navigation främjar en positiv användarupplevelse med majoriteten av satta mål uppnådda. Då rekryterade deltagare var snarlika varandra inom behov och vanor finns det fortfarande utrymme att testa på äldre vuxna från 65 år och uppåt. Detta examensarbete strävar efter att uppmärksamma äldre vuxnas behov att inkluderas vid framtagning av ny teknik. / Older adults belong to a target group that has a broad intra-group variation that is presented from a negative stereotype; a target group in need of help. Society has preconceived notions that older adults are "resistant" to technology due to their age-related declines in cognition and motor skills. This results in them being excluded from the development of new technology. Striving for accessible design is becoming more common at the same time as practitioners believe that accessibility contributes to boring and uninteresting design, as well as a limitation in their creativity. The EU introduced a Web Accessibility Directive that follows the World Wide Web Consortium (W3C) established design guidelines for accessibility, better known as WCAG. Web Accessibility Initiative “WAI” picked out guidelines from WCAG that are said to contribute to better design for older adults; WAI-AGE. Four design guidelines for navigation were selected from WAI-AGE to be implemented within a prototype to be tested on older adults in a remote user experience test due to COVID-19. Prior to the test, five user experience goals were set to be able to assess whether WAI-AGE guidelines work. For the study, four test participants aged 60-65 years were recruited. The participants had to complete two scenarios and answer three questionnaires. The study applied method triangulation to enhance data collection using the think aloud-method and observation. Data collected from the test underwent a deductive analysis that was examined from a holistic perspective. The results showed that WAI-AGE guidelines for navigation promote a positive user experience with a majority of goals achieved. As the participants had similar needs, there is still room to test on older adults aged 65 and up. This thesis strives to draw attention to the need for older adults to be included in the development of new technology.

Bakgrund: Webbtillgänglighet är mer aktuellt än någonsin med införandet av nya lagkrav och då webben har en så viktig roll i samhället. Bristande tillgänglighet på webbplatser kan orsaka problem för individer med olika funktionsvariationer att interagera med webben och vara delaktiga på lika villkor.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tillgänglighetstester av webbsidor kan genomföras för att säkerställa att de lagkrav som finns följs, samt att undersöka vilka delar av testprocessen som kan automatiseras. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ studie där datainsamlingen har skett i form av intervjuer. För att utröna vilka delar av testprocessen som kan automatiseras utvecklades en webbsida med ett antal tillgänglighetsbrister, som evaluerades med olika valideringsverktyg. Resultat och slutsatser: Av de automatiska valideringsverktyg som utvärderades presterade Axe DevTools i kombination med Axe Linter bäst och upptäckte flera tillgänglighetsbrister. Att automatisera tillgänglighetstestning underlättar testarbetet och medför att många tillgänglighetsbrister upptäcks som kan vara svåra att upptäcka manuellt, vilket är ett argument att för att implementera det i testprocessen. / Background: Web accessibility is more relevant than ever with the introduction of new legal requirements and when the web has such an important role in society. Lack of accessibility on websites can cause problems for individuals with different functional variations to interact with the web and participate on equal terms. Purpose: The purpose with the essay is to investigate how accessibility tests of websites can be carried out to ensure that the legal requirements are complied with, and to investigate which parts of the testing process can be automated. Method: The authors have used a qualitative study where data collection has taken place in the form of interviews. To find out which parts of the test process can be automated, a website was developed with a number of accessibility shortcomings that various validation tools evaluated. Results and conclusions: Of the automatic validation tools that were evaluated, Axe DevTools in combination with Axe Linter performed best and discovered several accessibility shortcomings. Automating accessibility testing facilitates the test work and means that many accessibility shortcomings are discovered that can be difficult to detect manually, which is an argument for implementing it in the testing process.

Although accessibility benefits all users of the web, irrespective of their abilities and disabilities, many web applications fail to fulfill basic accessibility requirements. Designers and developers need to improve their work with accessibility in order for digital inclusion to be possible. This thesis investigated how a design system can support them in producing accessible applications. It used a design approach to formulate an accessibility methodology for creating and maintaining a design system. Interviews and ideation workshops were held to understand the problem and generate solutions. A methodology was put together and evaluated through expert reviews, focus grouping, and user testing. The thesis resulted in 10 guidelines for how to promote accessibility through a design system. Central to the guidelines was that companies adapt the work with accessibility to their specific situation, by setting their own goals and creating tools for the different stages of the employees' work processes. The thesis concluded a design system can help designers and developers not feel overwhelmed by accessibility requirements, and focus on what is relevant to the task they are currently performing. A design system that is merely a storage for components can only assist designers and developers with a fraction of the accessibility requirements. Greater potential is held by a design system that is made into a platform for accessibility, by providing guidance on how to use components and being referenced in testing procedures. / Trots att tillgänglighet gynnar alla användare, oavsett förmåga eller funktionsnedsättning, uppfyller många webbapplikationer inte grundläggande tillgänglighetskrav. För att digital inkludering ska vara möjlig, behöver designers och utvecklare förbättra sitt arbete med tillgänglighet. Detta examensarbete undersökte hur ett designsystem kan stötta dem med att producera tillgängliga applikationer. Med ett angreppssätt vanligt för design, tog det fram en tillgänglighetsmetodik för att skapa och underhålla designsystem. Intervjuer och idéworkshops hölls för att förstå problemet och generera lösningar. En metodik sammanställdes och utvärderades genom expertutvärderingar, fokusgrupp och användartester. Examensarbetet resulterade i 10 riktlinjer kring att främja tillgänglighet genom ett designsystem. Centralt för riktlinjerna var att företag ska anpassa tillgängligh-etsarbetet till deras specifika situation, genom att sätta egna mål och skapa verktyg för de olika stadierna av medarbetarnas arbetsprocess. Examensarbetet kom till slutsatsen att ett designsystem kan hjälpa designers och utvecklare undvika att överväldigas av tillgänglighetskrav, och fokusera på vad som är relevant för den aktuella uppgiften de utför. Ett designsystem som enbart är ett förvar för komponenter kan bara stötta designers och utvecklare med en bråkdel av tillgänglighetskraven. Ett designsystem som blir en plattform för tillgänglighet, genom att ge handledning för hur komponenter ska användas och genom att refereras till i testrutiner, har högre potential.

Webbtillgänglighet handlar om i vilken utsträckning webbsidor kan användas av personer med funktionsnedsättningar, äldre individer samt personer som bor i utvecklingsländer. För att se till att alla är inkluderade och har en likvärdig användarupplevelse måste utvecklare skapa mer tillgängliga webbplatser. W3C är en internationell grupp som arbetar med att utveckla webbstandarder. Dessawebbstandarder ska hjälpa till att få webben så tillgänglig som möjligt. De riktlinjer som W3C har utvecklad går under namnet WCAG och har som mål att tillhandahålla en gemensam standard för webbtillgänglighet. Problemet som adresseras i denna studie är företags brist på engagemang när det kommer till webbtillgänglighet för personer med synnedsättningar. Det kan vara svårt för personer med synnedsättningar att navigera webben på grund av att webbsidor inte är utvecklade med dem i åtanke. Webbtillgänglighet syftar till att personer med funktionsnedsättningar och äldre människor ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben samt att de kan bidra till webben. Samtliga funktionshinder som påverkar åtkomst och användningar av webben ingår i denna definition, det vill säga visuella, auditiva, fysiska, tal, kognitiva samt neurologiska funktionshinder. Denna studie fokuserar dock endast på personer med synnedsättningar. En metodkombination samt en förklarande sekventiell design användes i dennas studie för att komma fram till svaret på forskningsfrågan. Med hjälp av enkäter togs kvantitativa data in som sedan analyserades och la grunden för semistrukturerade intervjuer som gjordes för att få in informanternas personliga tankar och åsikter. Enkäterna och intervjuerna gjordes med företag som utvecklar webbsidor i Sverige. Resultatet visar att inte alla företag och utvecklare är medvetna om de riktlinjer och standarder som W3C har tagit fram, dock kan man se att en majoritet känner till dem och använder dem i sitt arbete. Enligt den data som tagits fram kan man se att företagen och deras utvecklare ofta försöker säkerställa att webbtillgänglighet finns med i sina projekt, dock kan man se en stor skillnad på hur mycket tillgänglighet som tas med i webbutvecklingsprojekten på grund av en del hinder. Tid, pengar, vilken typ av kund och lagstiftningar är de stora hinder som kan få företag att engagera sig mindre i webbtillgänglighet. Då det inte finns några lagar som säger hur tillgängliga privata kunders webbsidor måste vara är det ofta här hindren visar sig. Webbutvecklingsföretag känner att de inte kan lägga pengar på att utveckla webbsidor tillgängliga för personer med synnedsättningar om de inte får betalat för, detta leder till en minskad tillgänglighet på webben. Resultatet visar även på en brist kring utbildning av utvecklare hos webbutvecklingsföretag inom ämnet webbtillgänglighet samt en avsaknad av användartester. Detta visar på ett bristande engagemang både för ämnet webbtillgänglighet då det inte utvecklare utbildas samt att företagen inte involverar personer med synnedsättningar för att få en klarare bild av hur dessa personer faktiskt använder webben.

Tillgänglighet på offentliga aktörers webbplatser är väsentligt för att säkerställa att alla individer i ett samhälle har tillgång till samhällsviktig information. Trots detta är det många webbplatser som saknar tillgänglighetsanpassningar. Tillgänglighet på webbplatser innebär att de bör vara lättnavigerade och lättlästa samt att det finns tillgänglighetsanpassningar för personer med synnedsättningar, funktionsvariationer eller rörelsehinder. År 2019 trädde lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) i kraft, lagen stadgar krav på tillgänglighet till digital service som tillhandahålls av offentliga aktörer. Syftet med denna studie var att undersöka om DOS-lagen har haft en effekt på svenska myndigheters tillgänglighetsarbete och hur väl de följer och tillämpar lagen. Genom att utvärdera tillgängligheten på sex myndigheters webbplatser och intervjuer med personer som arbetar på svenska myndigheter har ett resultat sammanställts. Utvärderingarna visade att myndigheternas webbplatser erhöll de tillgänglighetsanpassningar som DOS-lagen ställer som krav. Förbättringsmöjligheter har identifierats, de största bristerna från utvärderingen var tillgänglighetsanpassade pdf:er och en mer konsekvent navigation och utformning. Intervjuerna gav en inblick i hur arbetet kring tillgänglighetsanpassningar gick till på svenska myndigheter och att DOS-lagen varit ett uppvaknande för att skapa mer förståelse och standardiserade arbetssätt kring digital tillgänglighet. Det är viktigt att belysa att denna studien är av en mindre skala vilket gör det svårt att generalisera till majoriteten av svenska myndigheter. Det betonar att framtida studier kan genomföras med fler myndigheter för att få ett bredare perspektiv. / Accessibility on public entities websites is crucial to ensure that all individuals in a society have access to vital societal information. Despite this, many websites lack accessibility adaptations. Web accessibility means that websites should be easy to navigate and read, and should include accommodations for individuals with visual impairments, disabilities, or mobility challenges. In 2019, the Digital Public Service Accessibility Act (DOS-act) came into effect, imposing accessibility requirements on digital services provided by public entities. The purpose of this study was to investigate the impact of the DOS-act on the accessibility efforts of Swedish authorities and how well they adhere to and implement the law. By evaluating the accessibility of six agency websites and conducting interviews with individuals working in Swedish authorities, a set of findings has been compiled. The evaluations revealed that the agencies' websites met the accessibility adaptations required by the DOS-act. Areas for improvement were identified, with the main shortcomings from the evaluation being accessible PDFs and more consistent navigation and design. The interviews provided insight into the process of implementing accessibility adaptations in Swedish authorities and highlighted that the DOS-act has served as an awakening to foster greater understanding and standardized approaches to digital accessibility. It is important to note that this study is of limited scope, which makes it challenging to generalize to the majority of Swedish authorities. This emphasizes that future studies could be conducted with more agencies togain a broader perspective.

O crescente número de pessoas que utilizam a Web e sua vasta quantidade de conteúdo têm motivado especialistas em computação a investigar e acompanhar a experimentação desses usuários. Podese observar que um grande número de usuários que adere ao uso da Internet é o das pessoas com meia-idade, de 40 a 59 anos, e os idosos com idade superior a 60 anos. Trata-se de um público interessado e potencialmente pró-ativo para usufruir das possibilidades que a Web proporciona a cada dia. No entanto, barreiras que dificultam o acesso à informação são naturalmente encontradas com o avançar da idade. Dificuldades como a perda parcial ou total da visão, a redução de precisão dos movimentos, e a diminuição de memorização dos passos a serem realizados são alguns exemplos dessas barreiras. Para superar as dificuldades apresentadas pelos usuários, estudos têm sido realizados visando minimizá-las, de maneira geral. Seus resultados encontram-se sintetizados em normas / orientações a serem seguidas visando proporcionar melhor usabilidade e acessibilidade para toda diversidade de usuários. Nesse contexto, na presente pesquisa, investiga-se quais dessas normas junto com os padrões para a criação de websites que disponibilizam conteúdos proporcionam melhor adequação para atender à demanda das pessoas com idade mais avançada. Assim, foram estudados diferentes tipos de menus de navegação que disponibilizam as subnavegações conforme a necessidade do usuário (no inglês conhecido como menus drop-down) com diferentes propriedades e avaliado qual menu e suas propriedades apresentavam melhores resultados, entre eles, foi verificado o tempo de uso do menu e o número de erros cometidos para uma determinada tarefa. Conclui-se que, menus com melhores contraste e um tempo mediano de resposta ao realizar a interação, apresentaram melhores resultados / With the constant number of people who use facilitated through the use of the Web and its vast amount of content, have motivated computer specialists to investigate and monitor the trial of those users. It may be noted that a large number of users joining the Internet use is that of people aged mature (middle-aged, 40 to 59 years, and the elderly aged 60 years). It is a potentially interested public and pro-active to enjoy the possibilities that the Web provides each day. However, barriers to access to information are found naturally with advancing age, difficulties as the partial or total loss of vision, reducing accuracy of movements, and decreased retention of steps to be performed are some examples of these barriers . To overcome the difficulties presented by the users, studies have been conducted in order to minimize them in general. Their results are summarized in standards / guidelines to be followed in order to provide better usability and accessibility for the whole range of different types of users. In this context, the present study, we investigate which of these standards along with standards for the creation of websites that provide content provide better adaptation to meet the demand of people with older age. Thus, we studied different types of navigation menus that provide the subnavegações as needed by the user with different properties and evaluated their properties which menu and had better results, among them was found the time to use the menu and the number of errors for a particular task. It can be concluded that menus with better contrast and a median time of response to make the interaction, showed better results

<p>I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.</p><p>Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. </p><p>Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna. </p><p>I analysen av enkätsvaren kom vi bland annat fram till att det varken fanns signifikanta skillnader mellan de olika användargrupperna eller mellan de olika webbplatsernas rankning gällande upplevd tillgänglighet och användbarhet.</p>

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem. Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna. I analysen av enkätsvaren kom vi bland annat fram till att det varken fanns signifikanta skillnader mellan de olika användargrupperna eller mellan de olika webbplatsernas rankning gällande upplevd tillgänglighet och användbarhet.