Idag är internet ett av de mest använda medieverktyg som bör finnas tillgängligt för alla människor, även personer med funktionsnedsättningar. Målet med denna uppsats är att undersöka om webb-tv på internet är tillgängligt för användare med funktionsnedsättning, särskilt synskadade. Två stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv på internet är något som är tillgängligt för synskadade användare. För att webbplatser ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11. För denna uppsats har det använts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. Två olika typer av fallundersökningar användes i denna uppsats, enkäter och observationer. Dessa två fallundersökningar avslutades under 2012. Enkäter skapades för att låta respondenterna ge sina åsikter på flera områden om SVT Play och TV4 Play. Syftet med enkäterna var att undersöka hur synskadade uppfattar SVT Play och TV4 Play. Observationer gjordes för att få en detaljerad iakttagelse om vilka problem som kan uppstå för synskadade. Tre olika användare observerades när de använde SVT Play och TV4 Play. Från dessa observationer kan man se hur tillgängligt och användbart plattformarna är för synskadade användare. I uppsatsen har rekommendationer nämnts med avseende på förbättring av dessa webb-tv-plattformar, med fokus på tillgänglighet och användbarhet för synskadade användare. Resultaten i denna uppsats är att både SVT Play och TV4 Play har brister inom användbarheten och tillgängligheten för synskadade användare. Detta trots att webb-tv:n följer riktlinjerna innebär det inte en tillfredställande tillgänglighet för synskadade användare.

The digital world is acquiring more space in today’s society. With this being said, it is important to keep the web content interpretable for everyone, despite any kind of disability. This study focuses on colour vision deficiency and how to implement a real-time colour correction instantly in the web browser, without any additional assistive technologies needed. Two almost identical webpages have been developed for this project, with the difference being that one is with a colour correction function and one without, who then are measured in page-loading time to see if there is any greater loss of performance when executing the colour conversion.

O crescente número de pessoas que utilizam a Web e sua vasta quantidade de conteúdo têm motivado especialistas em computação a investigar e acompanhar a experimentação desses usuários. Podese observar que um grande número de usuários que adere ao uso da Internet é o das pessoas com meia-idade, de 40 a 59 anos, e os idosos com idade superior a 60 anos. Trata-se de um público interessado e potencialmente pró-ativo para usufruir das possibilidades que a Web proporciona a cada dia. No entanto, barreiras que dificultam o acesso à informação são naturalmente encontradas com o avançar da idade. Dificuldades como a perda parcial ou total da visão, a redução de precisão dos movimentos, e a diminuição de memorização dos passos a serem realizados são alguns exemplos dessas barreiras. Para superar as dificuldades apresentadas pelos usuários, estudos têm sido realizados visando minimizá-las, de maneira geral. Seus resultados encontram-se sintetizados em normas / orientações a serem seguidas visando proporcionar melhor usabilidade e acessibilidade para toda diversidade de usuários. Nesse contexto, na presente pesquisa, investiga-se quais dessas normas junto com os padrões para a criação de websites que disponibilizam conteúdos proporcionam melhor adequação para atender à demanda das pessoas com idade mais avançada. Assim, foram estudados diferentes tipos de menus de navegação que disponibilizam as subnavegações conforme a necessidade do usuário (no inglês conhecido como menus drop-down) com diferentes propriedades e avaliado qual menu e suas propriedades apresentavam melhores resultados, entre eles, foi verificado o tempo de uso do menu e o número de erros cometidos para uma determinada tarefa. Conclui-se que, menus com melhores contraste e um tempo mediano de resposta ao realizar a interação, apresentaram melhores resultados / With the constant number of people who use facilitated through the use of the Web and its vast amount of content, have motivated computer specialists to investigate and monitor the trial of those users. It may be noted that a large number of users joining the Internet use is that of people aged mature (middle-aged, 40 to 59 years, and the elderly aged 60 years). It is a potentially interested public and pro-active to enjoy the possibilities that the Web provides each day. However, barriers to access to information are found naturally with advancing age, difficulties as the partial or total loss of vision, reducing accuracy of movements, and decreased retention of steps to be performed are some examples of these barriers . To overcome the difficulties presented by the users, studies have been conducted in order to minimize them in general. Their results are summarized in standards / guidelines to be followed in order to provide better usability and accessibility for the whole range of different types of users. In this context, the present study, we investigate which of these standards along with standards for the creation of websites that provide content provide better adaptation to meet the demand of people with older age. Thus, we studied different types of navigation menus that provide the subnavegações as needed by the user with different properties and evaluated their properties which menu and had better results, among them was found the time to use the menu and the number of errors for a particular task. It can be concluded that menus with better contrast and a median time of response to make the interaction, showed better results

På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben. Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer. Vi har upptäckt att kunskapen och motivationen bland webbutvecklare är varierande, men att problem kan uppstå även när kunskapen och motivationen är hög. / A large problem lies in that essential information is not available to the entire public on the web today. Information is progressively spread through the Internet and through that amongst all a democratic problem occurs. The lack of accessibility is therefore a growing issue and something that has been addressed from governing parts of society. Public websites in Sweden are meant to follow the guidelines from W3C, presented under the name WCAG, and specified in the Swedish version ”Vägledningen för 24-timmarswebben”. Our paper shows that in spite of those documents not even public websites does comply very well with these guidelines. We investigated the relations between knowledge of, motivation to and compliance of WCAG, by interviewing web developers. We have discovered that the knowledge and motivation amongst web developers is varied and that problems can arise even when the levels of both knowledge and motivation is high.

Webbens centrala position i det moderna informationssamhället kan svårligen ifrågasättas. Men övergången till ett digitalt informationssamhälle kan också innebära problem för en grupp människor i samhället. I takt med webbens tilltagande inflytande i samhället ökar den demokratiska betydelsen av att innehållet är tillgängligt för alla som vill ta del av det, oavsett fysiska och kognitiva förutsättningar. För att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att använda internet växte begreppet webbtillgänglighet fram. Trots ämnets ökade relevans har studier konstaterat att webben av idag är behäftad med stora tillgänglighetsbarriärer. Webbutvecklare är dem yrkeskategori som har störst inflytande över webbplatsers tekniska utformning och således ett starkt inflytande över webbens tillgänglighet. Den här studien undersöker varför professionella webbutvecklare inte efterlever standarder och inte skapar tillgängliga webbplatser – trots att en rad uppsättning riktlinjer och verktyg finns tillhands för att åstadkomma detta. Studien följer en interpretativ forskningsansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem professionella webbutvecklare. Ett av studiens grundläggande slutsatser är att webbtillgänglighet idag ofta är nedprioriterad aspekt som endast beaktas explicit om beställaren efterfrågar detta. Ett hinder utvecklare möter i arbetet med att skapa tillgängliga webbplatser är således brist på efterfrågan från beställare vilket i sin tur ger begränsade tids- och budgetresurser och affärsmässiga incitament. I de fall där tillgänglighet efterfrågas görs det nästan uteslutande av företrädare från offentliga organisationer vars regelmässiga kontext kräver det. I dessa sammanhang kan otydliga riktlinjer samt otillräckliga kunskaper vara en faktorer som försvårar arbetet med tillgänglighet. WCAG-riktlinjer upplevs av webbutvecklare som alltför omfattande och omoderna vilket medför att riktlinjerna inte fungerar som den stödjande resurs som är avsikten. Dessutom verkar det råda förvirring kring vad som definierar god tillgänglighet och hur en webbplats tillgänglighet ska utvärderas. Avsaknaden av moderna och lättillgängliga riktlinjer tillsammans med tydligt definierade mätpunkter och tillhörande utvärderingsverktyg är ett hinder för utvecklare i arbetet med webbtillgänglighet.

I takt med ökad digitalisering blir digital tillgänglighet alltmer aktuellt då många vardagsaktiviteter idag måste utföras online. Behovet av yrkesverksamma personer som har kunskap om digital tillgänglighet är stort men trots detta är det få universitet i Europa som erbjuder utbildning inom ämnet. På uppdrag av Karlstads universitet har underlag till en ny kurs om digital tillgänglighet tagits fram. Främst fokuserar studien på en modul i kursen som handlar om tillgänglighet i dokument. Undersökningen är tänkt att svara på frågor om vilket kursinnehåll bör ingå i en kurs om digital tillgänglighet samt vad bör ingå i en kursmodul om tillgänglighet i dokument. Det kursunderlag som tagits fram har pilottestats genom applicering på kursen Framtida webbstandarder som gick under vårterminen 2021. Kursen pilottestades för att identifiera förbättringsmöjligheter innan kursen officiellt blir en del av Karlstads universitets kursutbud. Undersökningens metod har bestått av två delmoment: design och utvärdering av kursen. Designen av kursen har baserats på en litteraturstudie där lagar, standarder, riktlinjer, certifieringar och andra publikationer satte ramarna för kursinnehållet. Utvärderingen av kursens upplägg och innehåll har grundats på observationer, enkätundersökning och intervjuer. Observationer av föreläsningar och workshops har utförts för att kunna se hur materialet blev bemött av studenter och lärare. En enkätundersökning har genomförts för att samla in studenternas upplevelser och åsikter om kursen. En intervju har hållits med en av kursens undervisande lärare för att samla in dennes åsikter om kursupplägget. Ytterligare en intervju har hållits med två grafiker som arbetar med att tillgänglighetsanpassa dokument för att verifiera upplägget för kursmodulen om tillgänglighet i dokument. Resultatet av undersökningen visar att en kurs om digital tillgänglighet bör lära ut grunderna om begreppet tillgänglighet och även ta upp lagar, standarder och direktiv såsom webbtillgänglighetsdirektivet. Vidare bör kursinnehållet vara fokuserat på hemsidor, mobilapplikationer och dokument vilka är de tre delarna som täcks in av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Som kompletterande innehåll kan även hjälpmedel, användbarhet och design för alla omfattas av kursen. En kursmodul om tillgänglighet i dokument bör innehålla både teoretiska och praktiska moment där studenterna får granska, korrigera och validera dokument. Innehållet i kursmodulen bör kopplas till standarden EN 301 549 som ställer krav på tillgänglighet i dokument. Minst två dokumenttyper bör behandlas, lämpligen PDF och Word.

The most difficult thing for people with dyslexia in the internet environment is to access written information. They want to have access to information on the Internet without any problems. The purpose of this research is to contribute to the principles and functions of accessibility by benefiting from experiences from people with dyslexia. Thus, providing a more accessible internet environment for dyslexic people. For this, the Legimus website, which offers accessible e-books for the disabled, was evaluated, with the experiences of 3 dyslexic individuals who have interacted with the website for at least two months. The results show that the Legimus website provides the necessary accessibility for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of e-books that are accessible to people with dyslexia and the useful features and settings they choose when reading them.The most used accessibility features on the Legimus website; Text-to-speech and being able to change text size, text color / background color and font.The most commonly used settings for these features; text size (24 point) font (OpenDyslexic), text color (black), background color (yellow) and read speed for text tospeech (1/2 slow).

When designing for the general population it is important to design inclusively in order to invite to participation in today’s digital society. With this study the widely used Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) gets investigated for its sufficiency in guidance towards inclusive design within mobile devices. Through a comparative analysis between the principles of WCAG and literature considering the effects of the limited attentional resources, deficits with WCAG are detected and discussed. Additionally, a parallel effort making a real-case with a WCAG adapted prototype based on a UX-design process is conducted in order to gain further insight and discussion. This process includes iterative sketching, persona-workshop, Service Blueprint-creation and usability testing. Findings show that WCAG does not fully consider the effects of the limited attentional resources. Recommendations are given for further scientific work in developing complementary guidance considering cognitive limitations to WCAG towards an inclusive design.

Purpose  The purpose of this study was to investigate how well the law on accessibility is implemented, to find what implications there might be when accessing a website, and to find out how well a website needs to be adapted for it to be accessible. Method  The researchers made a comparative study between the Swedish public sector desktop websites, the Student Financial Aid and the Public Employment Service. The method used was a combination of automatic and manual evaluation of the accessibility on the websites. In the Automatic Evaluation the free tool A-checker, and a color contrast tool was used to check the code from the WCAG framework 2.0 AA. In the manual evaluation the researchers conducted a heuristic evaluation based on the WCAG’s checklist, a survey with 60 participants, and user tests with 5 participants using assistive technologies such as only using the keyboard, resizing the text and disabling the CSS sheet. The tests provided an input on how the websites can be accessed with assistive technologies and what improvements could be made.  Findings  This research found by conducting a survey, that 43.3% were not aware of the accessibility law, and that 58.3% were not aware that they can complain to the supervisor authority if a website is not accessible. Because of the lack of knowledge, this might make it harder for companies to adapt their websites to be accessible.  Further, the researchers found that since A-checker uses WCAG’s framework, it takes time to interpret what the recommendations actually mean. The other automated tool, the colour contrast tool was easy to interpret for the researchers, and the checklist from WCAG helped as a guide, even though the checklist was more time consuming.  Implications The researchers were not able to find any participants with any of the disabilities which the thesis focuses on. Limitations  In order to test the websites, the participants were using assistive technologies. The researchers could not get access to a screen reader, therefore the user tests were conducted by disabling the CSS sheet. In the survey, not enough participants with disabilities answered, therefore some of the results were discluded from the study.  Keywords Web accessibility, Web inclusion, Web exclusion, WCAG

Vid utveckling av webbsidor ligger ofta ett stort fokus på användarvänlighet. Vad som oftast inte inkluderas i begreppet användarvänlighet är tillgänglighet. Tillgänglighet innebär en anpassning för personer med någon typ av funktionsnedsättning, med andra ord att göra någonting användarvänligt även för personer med andra förutsättningar. Denna anpassning kan t.ex. innebära att en webbplats är skapad på så sätt att den har stöd för olika hjälpmedel. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur två svenska nyhetswebbsidor är anpassade för användare med skärmläsare. En skärmläsare är ett hjälpmedel som kan läsa upp innehållet på en skärm för användaren och används bl.a. av synskadade. Som objekt för undersökningen valdes webbplatsen för Sveriges Televisions Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.) som vi vidare kallar SVT Nyheter, i egenskap av nyhetskälla inom public service, och webbplatsen för Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.) som vi vidare kallar DN, i egenskap av trovärdigt medium. Med grund i den internationella standarden för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, utförs två kvalitativa studier av webbsidorna. Den ena studien innehåller en granskning av kodstrukturen på webbsidorna och den andra ett test av användningen av websidorna med hjälp av skärmläsare. Slutsatsen landar i att SVT Nyheter till större utsträckning är anpassad för användare med skärmläsare än DN. Resultatet från undersökningen visar också att det inte går att enbart förlita sig på de uppsatta riktlinjer som finns utan att det också är viktigt att testa en webbsida med olika hjälpmedel för att se hur funktionaliteten ser ut i praktiken. / The usability is often at focus when developing a website. What often gets left out of the usability concept is accessibility. Accessibility means making something avaliable for people with a disibility, by other means making it user-friendly for people with other pre-conditions. This adaption can mean that a website is constructed so that it supports assistive technologies. This study aims to look deeper into two Swedish news websites and how they are adaped for users with screen readers. A screen reader is a tool that can present the content on a screen by synthetical speach and is among others used by people that are visually disabled. The website for Sveriges Television Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.), further referred to as SVT Nyheter, which is a news source bound by public service and the website for Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.), further referred to as DN, which is seen to be a trustworthy news source are chosen for this study. Two qualitative studies on each website are conducted based on the international standard for web accessibility, WCAG 2.0. One of the studies looks deeper into the code of the website whilst the other is a test performed by using a screenreader to see how the functionalities for an a assistive technology can look like in practice. One of the conclusions are that SVT Nyheter is adapted for screen readers on a higher level than DN. The result from the study also shows that it is not always enough to rely on the founded guidelines. It is also important to test a website with different assistive technologies to find out how well they work.