Webbtillgänglighet har blivit allt viktigare med den växande digitaliseringen och de rättsliga krav som ställs på svenska e-handlare. För att uppfylla dessa krav måste e-handlare använda ett användarcentrerat tillvägagångssätt vid webbutveckling för att säkerställa att fler kan interagera med deras digitala plattformar. Dessutom närmar sig tillgänglighetsdirektivet som kräver att e-handlare ska uppfylla tillgänglighetskrav. Vår studie visar att den svenska e-handelssektorn ännu inte är tillräckligt förberedd för att möta dessa krav. Studien syftar till att mäta och utvärdera 100 svenska e-handlare med avseende på problemområden inom webbtillgänglighet enligt WCAG 2.1 på A- och AA-nivå. Baserat på resultaten i mätningen kontaktades och intervjuades e-handlare och tillgänglighetsexperter för att få en djupare förståelse för varför e-handlare har omfattande tillgänglighetsbrister och vilka potentiella lösningar som finns. Resultaten bekräftar att de främsta hindren inkluderar brist på kompetens, teknisk förståelse och ekonomiska resurser. Vi ser att e-handelssektorn agerar reaktivt snarare än proaktivt, vilket inte är tillräckligt för att möta de kommande lagkraven. För att uppnå en överensstämmelse med lagstiftningen kan e-handlare söka extern hjälp, involvera funktionsnedsatta i designprocessen och utnyttja tekniska tillgänglighetsverktyg.

Internet är idag en av de största informationskällorna som används av en stor del av befolkningen. För att göra webbplatser tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är det viktigt att man som webbutvecklare är medveten om hur internet används av dessa grupper, vilka tekniska hjälpmedel de kan använda sig av och vilka problem som finns. En webbutvecklare som besitter dessa kunskaper kan anpassa design och kod som ökar tillgängligheten. I denna studie har vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur Sveriges universitet och högskolor arbetar för att öka tillgängligheten på sin webbplats. Vi har också utfört en kodkontroll av förstasidan på alla lärosätens webbplatser för att se om koden uppfyller kraven på tillgänglighet. Resultatet på undersökningen är analyserat utifrån riktlinjerna inom WCAG 2.0 vilket ger en tydlig bild över hur de olika lärosätena har tillgänglighetsanpassat sina webbplatser. Genom undersökningen har vi funnit att de flesta universiteten och högskolorna arbetar för att öka tillgängligheten genom att jobba efter riktlinjer och rekommendationer, men det finns även brister som kan förbättras. / Today internet is one of the largest sources of information which is used by a large part of the population. In order to make websites accessible for people with disabilities it’s important that the web developers are aware how the internet is used, which technical tools they can use and the problem involved with the use of websites. If the web developer possesses these skills it gives the opportunity to customize the design and code that increases the accessibility. Through our survey, we examined how the Swedish universities are working to increase the accessibility on their websites. We have also performed a control of the code at the front page of each university’s website to see if the code meets the requirements for accessibility. The results of the study are analysed against the WCAG 2.0 guidelines which gives an idea of how accessibility guidelines is followed by the institutions. Through the study we have found out that most of the universities are working to increase the accessibility by working according to the guidelines and recommendations, but there are also weaknesses that can be improved.

This paper accounts for the work with a website for a company whose real name will not be disclosed in the text of this paper. Instead, they have been assigned the fictitious name Larmbolaget, which can be translated as ‘The Alarm Company’. During our work with Larmbolaget’s website, we consulted a selection of accessibility guidelines from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, developed by a working group within the World Wide Web Consortium, as well as a number of design principles and heuristics outlined in this paper. We also conducted several usability tests on users from our intended target group. All the measures taken were an effort to ensure that Larmbolaget’s website be as accessible and usable as possible. Our conclusion is that the resulting website does comply with the accessibility guidelines and design principles described in this paper, and thus we consider it to be accessible and usable to a wide range of users, including those with disabilities. / Den här rapporten redogör för arbetet med en webbplats åt ett företag vars riktiga namn inte avslöjas i texten i denna rapport. Istället har de tilldeltas det påhittade namnet Larmbolaget. Under arbetet med Larmbolagets webbplats har vi tagit hänsyn till en utvald del av tillgänglighetsriktlinjerna i Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, utvecklade av en arbetsgrupp inom World Wide Web Consortium, samt ett antal designprinciper och heuristiker som vi sammanfattar i den här rapporten. Vi utförde även ett flertal användartester på användare inom vår tänkta målgrupp. Alla dessa åtgärder var ett försök att göra Larmbolagets webbplats så tillgänglig och användbar som möjligt. Vår slutsats är att den resulterande webbplatsen följer de tillgänglighetsriktlinjer och designprinciper som beskrivs i den här rapporten, och således anser vi den vara tillgänglig och användbar för en stor mängd användare, inklusive dem med funktionshinder.

With the rise of e-learning and recent legislations of the European Union enforcing conformance to Web Content Accessibility Guidelines 2.0 for web applications of public sector bodies, the issue of identifying and solving web accessibility issues in e-learning applications is more relevant than ever. This thesis is based on a case study of a publisher of course literature whose intention is to improve the accessibility of their e-learning applications. The thesis contains a theoretical foundation on disabilities, e-learning and web accessibility including assistive technologies, the web accessibility guidelines WCAG 2.0 and the web accessibility evaluation method WCAG-EM. This theory is used for developing solutions to accessibility issues found in the e-learning applications and comparing accessibility with e-learning theory. The results are presented as concrete examples to be useful for developers of e-learning applications. It was found that there exist a few instances where accessibility and e-learning contradict each other, but the solutions to accessibility problems are most often not affected by the learning premise of the applications.

En digitaliserad samhällsutveckling leder automatiskt till att utvecklingen måste anpassas till så många kategorier av användare som möjligt. Tillgänglighet och dess riktlinjer spelar därför en viktig roll vid utvecklingen av olika eTjänster. Syftet med studien är att undersöka hur tillgängligheten ser ut för användargruppen slutanvändare i eTjänsten för bygglov hos Örnsköldviks kommun som samarbetsprojektet RIGES har tagit fram, om eTjänsten för bygglov uppfyller tillgänglighetskriterierna WCAG 2.0, nivå AA eventuellt nivå AAA samt vad som behöver göras för att nå upp till tillgänglighet. Datainsamlingen har gjorts för att sedan analyseras genom ett användartest där fem stycken användare fick navigera runt på eTjänsten för bygglov. Användartestet har kompletterats med ett tillgänglighetstest online (PTS-webbverktyg) samt beskrivning och navigering av eTjänsten för bygglov med hjälp av skärmbilder. Även en intervju med Örnsköldsviks representant för RIGES har gjorts. Kombinationen av dessa metoder har sedan kopplats mot den teoretiska delen vilket har resulterat i en bred uppfattning om hur tillgängligheten för eTjänsten ser ut. Undersökningen av eTjänsten för bygglov visade att testpersonernas upplevelse av eTjänsten var positiv. Detta berodde på att de flesta testpersoner inte upplevde några stora problem vid användandet. Undersökningen visade också att tillgänglighetstestet (PTS-webbverktyg) uppvisade ett högt procentuellt resultat. Det finns dock exempel som tyder på att eTjänsten inte följer alla kriterier för tillgänglighet på den rekommenderade minimumnivån AA. Efter genomförda föreslagna förbättringar har eTjänsten för bygglov stor potential till att uppnå en väldigt hög nivå av tillgänglighet då eTjänsten följer kriterier för tillgänglighet till en stor del även på den högre AAA nivån. / A digitized community development automatically leads to the development of adaptation to as many categories of users as possible. Accessibility and guidelines for these therefore play an important role in the development of different eServices. The purpose of the study is to investigate how accessibility is available to the end user group in the eService for the construction permit at municipality of Örnsköldsvik which the cooperation project RIGES has developed, if the eService for the construction permit complies with the accessibility criteria WCAG 2.0, level AA and possibly level AAA and what needs to be done to achieve accessibility. The data collection has been done to then be analyzed by a user test where five users could navigate around the eService of the construction permit. The user test has been complemented with an online accessibility test (PTS web tool) as well as description and navigation of the eService of the construction permit using screenshots. An Interview with Örnsköldsviks representative for RIGES has also been made. The combination of these methods has been linked to the theoretical part, which has resulted in a broad understanding of how accessibility for the eService looks like. The survey of the eService for the construction permit showed that the test subjects’ experience of the eService was positive. This was due to the fact that most test subjects did not experience any major problems during use. The investigation also showed that the result of the accessibility test was represented as a high percentage score. However, there are examples indicating that the eService does not comply with all criteria for accessibility at the recommended minimum level AA. Following the proposed improvements, the eService for the construction permit has great potential for achieving a very high level of accessibility, as the eService adheres to accessibility criteria to a large extent even at the higher AAA level.

[pt] Esta pesquisa tem como objetivo avaliar a Web Content Accessibility Guidelines Evaluation Methodology (WCAG-EM 1.0), metodologia proposta pelo W3C para avaliação de acessibilidade de sítios eletrônicos pela verificação de conformidade com o Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. Pesquisas anteriores demonstraram que diferentes perfis de avaliador podem gerar resultados diversos em avaliações de acessibilidade. Foram realizadas pesquisas exploratórias que reforçaram a necessidade de que avaliadores de acessibilidade possuam um perfil mínimo de expertise. Foi publicado um questionário on-line para recrutar pessoas que já tivessem realizado avaliações de acessibilidade, com perguntas sobre formação, profissão, técnicas e ferramentas de avaliação, deficiências, tecnologias assistivas e opinião sobre diferentes definições de acessibilidade. Dos 83 respondentes, 62 afirmaram já ter realizado avaliações de acessibilidade, e 25 preencheram o perfil mínimo para serem qualificados para a etapa de avaliação de acessibilidade da página inicial do Portal da Saúde. A avaliação foi feita por nove dos avaliadores selecionados por meio de questionário eletrônico baseado nos requisitos e textos de apoio das etapas da WCAG-EM 1.0. Foi também realizada uma avaliação cooperativa por meio do software Skype com usuários cegos, a fim de coletar problemas da interação destes usuários com o Portal da Saúde. Foi feita uma comparação entre os problemas encontrados por diferentes avaliadores, bem como um quadro comparativo com os problemas enfrentados pelos usuários cegos com os relatados pelos avaliadores. Os resultados mostraram que etapas da WCAG-EM 1.0 geraram interpretações muito diferentes pelos avaliadores e favoreceram incongruências verificadas entre as respostas dos avaliadores. Houve ainda pouca relação entre os problemas encontrados pelos avaliadores e os observados na avaliação com usuários cegos. Os resultados permitiram a geração de recomendações de melhoria para futuros aperfeiçoamentos da WCAG-EM 1.0. / [en] This research aims to evaluate the Web Content Accessibility Guidelines Evaluation Methodology (WCAG 1.0-EM), as proposed by the W3C to evaluate accessibility of electronic sites for verifying compliance with the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. Previous research has shown that different evaluator profiles can generate different results in accessibility assessments. Exploratory surveys were conducted which reinforced the need for accessibility evaluators have a minimum of expertise profile. An online questionnaire was used to recruit people who had already done accessibility evaluations, with questions about education, profession, techniques and evaluation tools, disabilities, assistive technologies and review of different definitions of accessibility. From 83 respondents, 62 claim to have already performed evaluation of accessibility, and 25 met the minimum defined profile to be qualified for accessibility evaluation phase of the Brazilian Health Portal home page (Portal da Saúde). The evaluation was made by nine of the selected evaluators through electronic questionnaire based on the requirements and support texts of WCAG-EM 1.0 steps. A cooperative evaluation through Skype software with blind users was also conducted in order to collect problems of interaction of these users with the Brazilian Health Portal. A comparison was made between the problems encountered by different evaluators and a comparison of the problems faced by blind users with those reported by the evaluators. The results showed that steps of WCAG-EM 1.0 generate very different interpretations by the evaluators and favored inconsistencies observed between the answers. There was also little relationship between the problems encountered by the evaluators and those observed in the evaluation with blind users. The results allowed the generation of improvement recommendations for further development of WCAG-EM 1.0.

Tillgänglighet är ett begrepp som uppmärksammas allt mer idag på grund av insikt om värdet av att skapa en webbplats som är åtkomlig, läsbar samt fungerar för alla människor. Målet med studien var att skapa förutsättningar för att utföra framtida undersökningar och förbättringar inom tillgänglighet på webben. Kandidatexamensarbetet utfördes under våren 2015 som ett projekt i samarbete med företaget Funka där en prototyp skapades för att utvärdera färgkombinationers påverkan på lättlästheten. En genomgående litteraturstudie utfördes som berörde tidigare forskning där målet var att konstruktivt undersöka relevant material. För studien användes en kvalitativ metod för att beskriva utvecklingen av ett testverktyg bestående av en pappersbaserad prototyp, interaktiv prototyp och slutligen en delleverans av implementerat verktyg, där användbarhetstester av prototypen användes som underlag för utformningen. Det utvecklade testverktyget skulle uppfylla givna tillgänglighetskriterier och vara tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga eller användning av IT-hjälpmedel. Med hjälp av testverktyget var målet att företaget Funka skulle kunna utföra en kvantitativ studie genom att skicka ut testverktyget till sina kunder för insamling av data och analys. Resultatet av denna studie var en delleverans av ett testverktyg baserat på en interaktiv prototyp samt analys av kvalitativ data från användbarhetstester. Utifrån de tre dimensionerna ekologiskt, ekonomiskt och social hållbarhet förväntades denna studie bidra inom samtliga dimensioner. Dessutom ansågs den etiska målsättningen för arbetet val uppfylld då tidigare studier konstruktivt presenterades. Dessutom hade design utformats för att tillgodose så många som möjligt genom fokus på tillgänglighet genom hela processen. Därigenom har även studien bidragit till social delaktighet för personer med funktionsnedsättning då testverktyget främjar arbetet med att göra webben mer tillgänglig. / Accessibility is a concept which is receiving increasing attention today when one realize how valuable it is to create a website that is accessible and legible, and will work for all people. The aim of the study was to create the conditions for conducting future investigations and improvements in accessibility on the Web. The bachelor's thesis was completed in Spring 2015 as a project in cooperation with the company Funka where a prototype was created to evaluate the color combinations' impact on the legibility. A thorough literature study was performed involving previous research where the goal was to constructively examine the relevant material. For the study we used a qualitative method to describe the development of a testing tool consisting of a paper-based prototype, online prototype and nally a partial dellivery of an implemented tool. The test tool needed to meet the given accessibility requirements and be accessible to everyone regardless of disability or the use of IT tools. Based on the results from the online prototype and the analysis of the qualitative data from the completed usability testing, we created a partial delivery of the test tool as a basic work for the later development. The goal for the company Funka was to perform a quantitative study by sending out the test tool to its customers for data collection and analysis. The outcome of this study was a partial delivery of a test tool based on the interactive prototype and analysis of the qualitative data from usability testing. This study was expected to contribute in all three dimensions of sustainable development (ecological, economic and social). Based on the ethical objective of the work this was considered to be well-met where targets of the previous studies were constructively presented. In addition, the design focused on the accessibility requirements throughout the entire process. This study has also contributed in social participation for people with disabilities where the test tool encourages and endorses the making of a more accessible web.

Webbtillgänglighet är en viktig aspekt för att säkerställa en bra kundupplevelse. För att uppnå webbtillgänglighet bör webbplatser vara tillgängliga för alla användare oavsett eventuella nedsättningar. Idag regleras webbtillgänglighet enbart på webbplatser av bland annat svenska myndigheter och privata aktörer som drivs av offentlig finansiering. Denna reglering utförs av EU-direktivet om webbtillgänglighet. Forskning tyder på att Sveriges totala population av seniorer stiger och att ålderdom medför olika grader av nedsättningar. Forskning tyder även på att e-handelsvanor hos äldre stiger i Sverige, framför allt inom kategorin hälsa. Exkludering som berör en senior målgrupp undviks genom webbtillgänglighet. Det kan anses problematiskt att e-handeln i Sverige inte behöver följa EU-direktivet om webbtillgänglighet. Till vilken grad uppfylls webbtillgänglighet inom den svenska e-handeln i kategorin hälsa som offentlig verksamhet förväntas efterfölja? Studien består av en kartläggning över 16 svenska e-handelswebbsidor. Sidorna mättes mot en checklista över webbtillgänglighet baserad på Web Content Accessability Guidelines (WCAG). Resultatet från kartläggningen identifierar styrkor och brister vad gäller tillgänglighet. Ingen webbsida är fullt ut webbtillgänglig. Samtliga webbsidor påvisar brister på grundläggande kriterier inom tillgänglighet som bland annat påverkar individer med synnedsättning. Däremot visar de styrkor som berör responsiv design och navigeringsmöjligheter. / Web accessibility is an important aspect to consider when attempting to ensure a viable customer experience. To obtain web accessibility, websites should be available for everyone, regardless of any impairments. The regulation for web accessibility only applies for Swedish public authorities or for companies that are driven by public financing. These regulations are managed by the EU Web Accessibility Directive. Studies indicate that the total population for senior citizens is rising and that old age naturally brings different degrees of impairments. Research also indicates that e-commerce habits for older people are rising in Sweden, especially in the health category. Exclusion affecting a senior target group is avoided through web accessibility. It can be considered problematic that the Swedish e-commerce are not obligated to follow the EU Web Accessibility Directives. To what degree is web accessibility which public authorities are expected to follow fulfilled in the Swedish e-commerce health category? In this study, a survey of web accessibility on 16 Swedish e-commerce web pages was carried out. The web pages where measured against a web accessibility checklist based on the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The results from the survey identifies strengths and weaknesses in terms of accessibility. None of the web pages was fully accessible. All web pages indicate deficiencies in the basic criteria of web accessibility which, among other things, affect individuals with visual impairment. However, they all show strengths related to responsive design and greater opportunities for navigation.

Web accessibility is something that affects all public actors in society. In this research the focus is on dyslexic users and Swedish authorities and how they follow the guidelines according to WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Swedish authorities have an obligation to maintain good accessibility in conformity with the DOS law (Accessibility to Digital Public Service)(2018:1937). Having the diagnosis dyslexia means that the person has a disability linked to speech and writing, this is a common disability not only in the world but also in Sweden. In this study 20 Websites of Swedish Authorities have been checked against 8 of the guidelines in WCAG that are relevant for dyslexic individuals. It turned out that 50% of the authorities met all 8 guidelines and that 50% failed to meet one or more of these guidelines. There is a need for further work on maintaining good accessibility for the web, and further research to develop individual adaptations on the web for people with dyslexia. This can also provide conditions for increasing accessibility for all groups in society. / Tillgänglighet för webben är något som berör alla offentliga aktörer i samhället. I denna undersökning ligger fokus på dyslektiska användare och Svenska myndigheter och hur de uppfyller riktlinjer enligt WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Svenskamyndigheter har en skyldighet att upprätthålla en god tillgänglighet enligt DOS-lagen(Lagen om tillgänglighet till Digital Offentlig Service)(2018:1937). Att ha diagnosen dyslexi innebär att människan har ett funktionshinder kopplat till tal och skrift, detta är ett vanligt förekommande funktionshinder inte bara i världen utan även i Sverige. I denna studie har 20 svenska myndigheters hemsidor kontrollerats utifrån 8 olika riktlinjer från WCAG som är relevanta för dyslektiker. Det visade sig att 50% av myndigheterna uppfyller alla 8 riktlinjer och att 50% misslyckats att uppfylla en eller flera av dessa riktlinjer. Det behövs därför vidare arbete kring att upprätthålla en god tillgänglighet för webben, och vidare forskning för att utveckla individuella anpassningar på webben för personer med dyslexi. Detta kan också ge förutsättningar att öka tillgängligheten på webben för alla grupper i samhället

Tillgängligt innehåll på webben är uppmärksammat sedan länge inom webbutveckling. Kognitiv tillgänglighet innebär att innehållet även är tillgängligt för användare med en kognitiv funktionsnedsättning. En person med kognitiv funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att ta in och bearbeta information. Exempel på svårigheter är koncentration, inlärning eller minnesproblem. Många människor pratar om kognitiv funktionsnedsättning i termer som ADHD och andra vanligt förekommande diagnoser i kategorin. Dock händer det inte ofta att webbutvecklare talar om kognitiv funktionsnedsättning i diskussioner om tillgänglighet på webben. Detta kan anses märkligt eftersom kognitiva funktionsnedsättningar är mer vanligt än de fysiska funktionsnedsättningar som tillgänglighet oftast syfar till. Riktlinjerna WCAG 2.0 är framtagna för att möta alla användares behov men upplevs vara otillräckliga för att möta kognitiv tillgänglighet. Denna studie lyfter fram vilka kognitiva behov som finns på webben och riktlinjerna WCAG 2.0 granskas utifrån de behov som definierats. I denna och även i tidigare studier kan vi se att användare med kognitiv funktionsnedsättning behöver rättstavningshjälp, igenkännbart innehåll, textuppläsning och att slippa se popup-rutor och blinkande eller rörligt innehåll. Riktlinjer som möter dessa behov är bland annat riktlinje 10 om förutsägbart innehåll och riktlinje 11 om inmatningsstöd. Där det saknas riktlinjer för att möta kognitiva behov finns istället utvecklade hjälpmedel som stödjer olika kognitiva behov. Exempel på ett sådant hjälpmedel är Chrome-tillägget AdBlock som blockerar popup-rutor. Resultatet i denna studie visar att riktlinjerna faktiskt är tillräckligt bra och med hjälp av befintliga hjälpmedel möter de alla kognitiva behov. / Accessible web content is a familiar concept since many years. It has a fundamental purpose of making web content useful for everyone regardless of abilities. Cognitive accessibility imply that the content is also accessible for people with cognitive disabilities. Difficulty with mental tasks such as memory, problem-solving and attention is one definition of cognitive disability. It’s common to talk about cognitive disabilities in terms of diagnosis like ADHD and others. Despite the fact that accessibility and cognitive disabilities are highlighted terms apart, the compound term cognitive accessibility is not that very highlighted among web developers while discussing web accessibility. This can be considered odd since cognitive disabilities are more frequent then other physical disabilities. Te accessibility guidelines WCAG 2.0 are produced with its purpose of describing guidelines for making web content accessible for all users. These guidelines are perceived insufficient where cognitive needs are concerned. Tis study emphasizes what cognitive needs there currently are and the guidelines WCAG 2.0 are criticized towards the emphasized cognitive needs. In this study and other studies cognitive needs have been defined such as spellchecker, recognizable content, text to speech and the need of avoiding popups and blinking or moving content. There are guidelines to answer for those needs. Two of these guidelines are Guideline 10 and 11 where Guideline 10 is about predictable content and Guideline 11 is about input support. Where cognitive needs are not answered by any guidelines, there are many tools for cognitive needs available. One tool of such quality is the Chrome extension AdBlock for user to block content such as popups or ads. According to the results of this study, the guidelines WCAG 2.0 are actually good enough and together with available tools they answer for all cognitive needs.