Introduktion: Obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär. Föräldrastress finns hos både mödrar och fäder vilket i sin tur kan leda till sämre mental hälsa. Balans i livet är generellt relaterat till hälsa och välbefinnande. Det finns olika balansbegrepp inom arbetsterapin. Dessa är till exempel aktivitetsbalans, life balance, lifestyle balance och work-life balance.  Syfte: Beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Metod: Designen för examensarbetet var Scoping Review. Databaserna som användes var CINAHL, ERIC och PubMed. Materialet granskades och skrevs in i en artikelöversikt och totalt inkluderades 21 artiklar i resultatet.  Resultat: Det är viktigt för föräldrar att ha möjlighet att kombinera familjeliv och arbete för att uppleva balans i vardagens aktiviteter. Aktivitetsbalans, meningsfullhet i aktiviteter, aktivitetsvärde och tillfredsställelse med aktiviteter har ett samband med tillfredsställelse i livet hos föräldrar. Slutsats: Flera föräldrar skattade sin aktivitetsbalans lågt vilket tyder på att barn kan påverka föräldrars aktivitetsbalans negativt. Mödrar skattade sin aktivitetsbalans lägre än fäder. De faktorer som var viktigast att ha balans mellan var hemliv, familjeliv, arbete och fritid.

Recent organisational changes have refocused attention on the productivity and performance of sales representatives and consequently brought about a re-evaluation of the QWL these employees experience, as well as their trust in the organisation to support them. Responses to an internet-based survey methodology were analysed using quantitative techniques and structural equation modelling. Results confirm a positive relationship between Managerial Practices and Organisational Trust, and a lower relationship between the dimensions of Personality and Organisational Trust. A positive relationship was noted between QWL and Managerial Practices, and a lower relationship between QWL and the Personality constructs. This study accentuates the importance of management to be aware of the trust employees have in the organisation as well as their experience of QWL, as it seems as though the Personality traits and Managerial Practices of managers influences both the trust relationship and QWL experienced by employees. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial and Organisational Psychology)

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. / Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

This thesis aspires to analyse unique strategies of teleworking mothers with childcare responsibilities. Teleworking as a relatively new form of flexible working arrangement may provide them with distinctive opportunity to reconcile their role within family and labour market at the same time, at the location of their home. In the theoretical part of my diploma thesis I pay special attention to the Czech labour market and family policies from gender point of view and I also introduce the concept of teleworking in relation to gender specifics. Afterwards in the analytical part I analyse three key areas to understand the whole reconciliation strategy - motivation to choose teleworking instead of parental leave, ways of workday organization and different forms of securing childcare. Keywords: Teleworking, work from home, work-life balance, gender, labour market, childcare responsibilities

This thesis aims to interpret the changed interactions and communication in the workplace due to the Covid-19 pandemic. Due to the massive changes in society and the workplace, it is important to look into this aspect of the pandemic’s consequences. The research question “What impact does the expedited digitalisation of communication, caused by the global pandemic of 2020, have on the experienced interactions in organisational contexts?” allows for easy access into different aspects of the topic by conducting the study relatively broadly. In order to answer the research question, semi-structured interviews with employees, who were working during the pandemic, were held and all necessary data was extracted from these interviews. This data was then interpreted in light of the four principal theoretical topics: Communication, Social Interaction, Work Life and Leadership Relations. Certain similarities, but also paradoxes were discovered in the findings, and therefore discussed through paradoxical lenses. The basic findings concerning the research question are that many changes happened in opposing directions, for example having at the same time more, but also less communication. This double shift applies to almost all findings. To put these findings into practical use, organisations and companies should consider their team’s needs and optimise the working structures between hybrid and on-site in order to get the best possible working results.

Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Thesis "Women between Family and Work and the Welfare State" examines the challenges of balancing work and family roles of men and women, specifically in relation to institutional conditions of the Welfare State in the Czech Republic. The author analyzes and identifies external factors influencing family life and work balance. Furthermore, the author compares situation in the Czech Republic with selected countries of the European Union. The most important theoretical backgrounds of the thesis are the Welfare State theory, the family theory and the gender inequality theory. The main methods applied in the thesis are secondary data analysis and comparative analysis. The MA is divided in eight chapters. Key part of the thesis is analytical part, which consists of four chapters. First of them analyzes the external and internal factors that influence the behavior of men and women, namely the cultural value framework, structural labor market conditions and preferences of men, women and employers. The second one examines the institutional limitations and opportunities created by the Czech Welfare State. The comparative analysis of the situation among the Czech Republic, France and Sweden is carried out in the third chapter. The last chapter analyzes the motives and strategies of men's and women's family...

This thesis deals with the work-life balance issues encountered by cardiologists and cardiac surgeons. The main objective of this study was to find out on how these young doctors in cardiology specialization training combine their work and other areas of their lives that they consider important and draw attention to the problems of being junior doctors with a vision to use the obtained results to improve their conditions both for work and for quality of life. Qualitative research techniques were utilized and data were obtained from semi-structured interviews with our respondents. The theoretical part of this thesis presents the informations and concepts regarding balance between work versus private life concerning their interdependencies. It focuses both on professional and social aspects and their eventual conflict. Partly, it maps motivation: motivators (motives and aspirations), which led these young doctors in their lives and careers, as shared motives characterize the level of content and identification with professional roles and their professional aspirations. Widely, it deals with the working conditions of junior doctors that the de/motivation to contribute. Moreover, part of it was also given to possible future impacts on doctor's health resulting from failure of work-life balance. The...