Fenomentet vlogg, kort för video-blogg, har blivit en del av det moderna, digitala medielandskapet. Det har också blivit en del av människors liv när de följer skaparna och tittar på dess vloggar på en daglig basis.  Från följarnas perspektiv har vi undersökt vikten av människorna bakom vloggarna. Mer specifikt undersöker vi hur följare påverkas av skaparen av en vlogg och försöker förstå förhållandet mellan dem. Genom att intervjua personer i åldrarna 16-30 år, som följer minst en vloggare i kategorin livsstil har vi granskat teorier så som parasociala relationer, normbrytande och autencitet.   Resultatet tyder på att det parasociala förhållandet är otillräckligt för att förklara förhållandet mellan en följare och en vloggare. De främsta anledningarna till att man följer vloggare är; underhållning, intresse, inspiration och stöd. Dessutom fann vi att följare uppskattar vloggare som är autentiska och ärliga. Slutligen tyder även resultatet på att det kan finnas en skillnad mellan män och kvinnors följande av vloggar. / The phenomenon of vlogs, short for video log, has become a part of the modern digital media landscape. It has also become a part of peoples’ lives when they follow the creators and watch their videos on a daily basis.  From the perspective of a follower, we have investigated the importance of the people behind the vlogs. More specific, the aim of the study is to examine how followers are influenced by the creator of a vlog and try to understand the relationship between them. By interviewing people aged 16-30 years, that follow at least one vlog of category lifestyle-vlog. We have examined parasocial relationships, norm-breaking and authenticity theories.   The result suggests that the parasocial relationship is insufficient to explain the relationship between a follower and the creator of a vlog. The main reasons for being followed are; entertainment, interest, inspiration and support. Moreover, we found that followers appreciate and choose vlogs that are authentic and honest. Finally, the result also indicates that there may be a difference between men and women's following of a vlogger.

The use of social media has experienced an extraordinary growth in Morocco, along with the introduction of Internet at the end of the 20th century. The booming of Internet users with the quick spreading of both devices and connectivity has created a new area of expression far different than the official discourse the Moroccan public was used to. The take-over of the online space in Morocco has shown new types of communication and protest that are completely in opposition with the official media discourse. Among the various social media tools that are used in Morocco today, YouTube is a one of the most popular, for both producing and watching content. This thesis investigates the use of YouTube in Morocco, both in an official way and as a counter-power tool, mainly highlighting the emerging of oppositional popular cultural discourse and its diverse aspects. / Användningen av sociala medier har upplevt en extraordinär tillväxt i Marocko, samtidigt som Internet började sprida sig vid slutet av 90-talet. Höjningen av Internetanvändare samt den snabba spridningen av båda enheterna och anslutningen har skapat ett nytt uttryckssätt annorlunda än den officiella diskursen som den marockanska publiken brukade. Övertagandet av Online utrymmet i Marocko har visat nya kommunikation och proteststekniker som är helt motsatta till den officiella mediediskursen. Bland de olika sociala medierna som används i Marocko, är YouTube en av de mest populära, både för att producera och titta på innehåll. Denna avhandling undersöker YouTubes användning i Marocko, både officiellt och som ett motkraftsverktyg, som lyfter fram den framväxande oppositions populära kulturella diskursen och dess olika aspekter.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som tränar upplever att fitness-influencers på YouTube påverkar deras hälsobeteenden. Detta för att på så sätt bidra med kunskap åt samhället om den konkreta effekt som marknadsföringen av träning och kost har på sociala mediekanaler för att börja täcka det forskningsgap som berör hälsorelaterade beteenden. Metod: Vid insamling av empiri användes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån det teoretiska ramverket om influencermarknadsföring, parasociala relationer, electronic word-of-mouth och tvåstegshypotesen samt tidigare forskning om hälsobeteenden på sociala medier. Slutsats: Respondenterna påvisade en medvetenhet om den påverkan som influencers har på deras motivation kring hälsa, träning och kost. Majoriteten ser både för- och nackdelar med sociala medieinfluencers då de kan bidra med motivation samtidigt som det framkommer att de även kan leda till minskad motivation. Fitnessinfluencers kan påverka ungdomar till att variera sin kost på ett mer hälsosamt sätt. Det framkommer även att fitness-influencers kan bidra med kunskap inom träning och kost vilket följarna kan ta lärdom av. Det delade innehållet hos fitness-influencers har däremot även visats kunna ha negativa hälsoutfall då det kan leda till upplevd hets för respondenterna. Parasociala relationer är en betydande faktor då följare med dessa relationer till influencers kan se dem som förebilder som kan bidra med motivation och inspiration till mer hälsosamma beteenden. Den påverkan som dessa relationer kan ha är dock inte avgörande, utan det är enligt respondenterna den egna disciplinen som är det viktigaste. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how adolescents experience that fitness-influencers on YouTube influence their health behaviors. This to contribute knowledge for the society about the concrete effect which the marketing of exercise and diet has on social media platforms regarding bridging the gap related to healthy behaviors. Method: While collecting empirical data, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews. The empirical material was analyzed based on the theoretical framework of influencer marketing, parasocial relationships, electronic word-of-mouth, the two-step flow theory and earlier studies about health behaviors on social media. Conclusions: The respondents demonstrate an awareness of the impact that influencers have on their motivation regarding their health, exercise and diet. The majority see both advantages and disadvantages of social media influencers as they can contribute with motivation at the same time as it emerges that they can also lead to reduced motivation. Fitness influencers can influence young people to a more varied diet in a healthier way. It also appears that fitness influencers can contribute knowledge about health and exercise, which the followers can learn from. However, the shared content of fitness influencers also appears to have negative health outcomes as it can lead to negative body perceptions. Parasocial relationships are a significant factor as followers who experience these relationships with influencers can perceive them as role models who can contribute with motivation and inspiration for healthier behaviors. However, the impact that these relationships can have, is not the most crucial since the own discipline is explained to be the most important factor according to the respondents.

The purpose of this study is to identify relationships between usage of taboo expressions in a selected YouTube clip, and how the audience of iDubbbzTV react to these taboo expressions and how they use them themselves. The data used in this study is in the form of spoken and written language which is transcribed and collected from a selected iDubbbzTV YouTube clip and its comment section. This qualitative study of the usage of taboo expressions in YouTube discourse shows that many cases of taboo expressions are used together with jokes and also sometimes serve as call-backs. Some taboo expressions are also used as intensifiers, which can feature in both negative and positive contexts. The study also finds that interpretations of taboo expressions can vary depending on co-text and contextual knowledge. / Syftet med denna studie är att identifiera samband mellan användandet av tabuuttryck i ett valt YouTubeklipp samt publikens egna respons och användande av dessa uttryck. Datan som används i denna studie är både muntligt och skriftligt språk. Denna data hämtas från videoklippet samt kommentarsfältet från den valda videon. Denna kvalitativa studie av tabuordsanvändande i YouTubediskurs visar att flera fall av tabuuttryck används i samband med skämt eller återkopplingar. Vissa tabuuttryck används i ett förstärkande syfte som både kan användas i negativ och positiv bemärkelse. Det har också visat sig att tolkningar av tabuuttryck kan variera beroende på förkunskap angående kontext och co-text.

Näthat är idag en förväntad nackdel av att använda internet och sociala medier. Även när hatet är riktat mot en individ blir det oftast en attack mot en kollektiv identitet. Syftet med studien var att analysera vilka normer och ideologier som främjas i hatkommentarer och hur de samspelar med varandra baserat på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. Totalt analyserades kommentarer från åtta videoklipp publicerade på Youtube, fyra vardera spel- respektive sminkbranschen. Genom att använda ett Python script och Googles’ Perspective API, kunde kommentarer med en viss nivå av toxicitet väljas från videoklippens kommentarsfält. Sedan analyserades kommentarerna av författarna utifrån olika diskurskritiska kriterier utifrån metoden kritisk diskursanalys. Analysen visade att nationalism och misogyni var de största ideologierna bakom hatkommentarerna och många avsändare hade tydligt använt olika härskartekniker. Förutom de nämnda ideologierna, hittades även patriarkat och skönhetsideologin. Resultaten visade att även fast det är samma ideologi bakom flera hatkommentarer, vad som specifikt attackeras och kritiseras varierar beroende på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. För framtida studier skulle en liknande analys kunna göras fast med fokus på hur mycket och vilken sorts näthat personer med färre följare och engagemang får. / Online hate is an expected downside of using the internet and even when hate is solely targeted towards an individual, it becomes an attack on a collective identity. The purpose of this study was to examine which norms and ideologies could be found in hate comments and how they interact with each other – based on gender, age, skin colour, and the sexuality of the receivers. In total, the comments of eight YouTube videos were examined. Four in the gaming genre and four in the beauty genre. Using a Python script and Google’s Perspective API, comments above a certain toxic threshold were taken from the videos which were then analysed by the authors based on different criteria. The analysations were done using critical discourse analysis. The analysis showed that nationalism and misogyny were the main ideologies behind the hate comments and multiple comments used master suppression techniques. In addition to the mentioned ideologies, patriarch and the ideology of beauty were also found. The results show that even if the same ideology is behind multiple hate comments, what is being attacked or criticised varied depending on the receiver’s gender, age, skin colour, and sexuality. Due to many of the youtubers having a big following and engagement, many of their followers defended them against online hate. For future studies, a similar analysis could be done but with a focus on people with less followers and engagements.

Studiens grundläggande syfte var att undersöka unga mäns uppfattningar om sin Youtube-användning och deras föreställningar om sin relation till YouTube-profiler. Studien ämnade även ta reda på om de tycker sig bli influerade av YouTube-profiler och om det kan vara baserat på den parasociala relationen. Ambitionen var även att besvara studiens frågeställningar som således skulle generera fördjupad förståelse om unga mäns användande av YouTube. De teoretiska ramverk som användes var uses and gratifications, parasocial interaktion och tvåstegshypotesen. Studien tillämpade en kvalitativ metod och baserades på fokusgruppsintervjuer och djupintervjuer. Studien bestod av två fokusgruppsintervjuer med tre och fyra respondenter i vardera grupp och tre djupintervjuer. Totalt tio respondenter deltog. Resultatet påvisade att unga män använder YouTube för att uppfylla ett flertal olika behov. Till följd av varje respondents intresse går det även att utläsa någon form av ensidig relation till YouTube-profiler som de kontinuerligt följer. Dessutom finns det även indikationer på att respondenternas parasociala relation till YouTube-profiler, möjligtvis kan influera deras åsiktsbildning lättare.

Consumption of surgical and non-surgical cosmetic procedures are increasing every year and are consumed by women to a far greater extent than by men. To bear the role of an influencer has also become increasingly common. When influencers post on their social media, they reach out to a large audience with the intention of  influencing their followers to consume the goods or services that they share. Since consumption of beauty procedures has increased in Sweden and continues to increase, we want to investigate whether influencers convey messages about consuming beauty procedures. The aim of the study is to analyze Swedish female influencer's opinions and arguments about the consumption of surgical and nonsurgical beauty procedures. To fulfill the aim of the study, the following questions will be answered: what opinions and arguments about the appearance and consumption of beauty procedures do influencers express? and What norms and values are visible in influencer's opinions and arguments? In total, 14 YouTube videos and 10 Swedish female influencers were examined. The women's ages range from 18 to 35 years old. The phenomenon was studied through netnography because influencers are very much active online and do sometimes share their opinions about beauty procedures online. The theories and concepts we analyze and interpret our empirical material with is Bauman’s (2008) theory of consumer society, Bordo’s (1993) view of feminism, western culture and the body and Cooley’s (1902) concept the looking-glass self. The findings showed that there were five values and norms that the influencers in our survey expressed, these were: believing the human being to be autonomous, women need to look a certain way to be accepted as beautiful, beauty procedures lead to happiness, the body should be subjected to examination, evaluation, modification and objectification, that beauty procedures should not be taken very seriously but instead accepted as an everyday practice.

Denna studie undersöker hur manliga och kvinnliga influencers skapar förtroende och konstruerar genus i sina videoklipp på YouTube år 2019. Med ett starkt ethos byggt på förtroende får influencers makt att påverka sina följare och deras syn på bland annat genus, vilket ger dem en viktig normskapande funktion. Urvalet av influencers i studien är avgränsat till Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC och Anis Don Demina, som samtliga är stora svenska influencers på YouTube. Materialet omfattar fem YouTubeklipp från vardera influencer. Utifrån materialet görs en retorisk analys med inslag av genusanalys, där begreppen homosocialitet och trovärdighetens byggstenar används som analysredskap. Studiens resultat visar att de flesta av trovärdighetens byggstenar används konsekvent. Öppenhet, ärlighet, autenticitet, igenkänning och välvilja används som primära byggstenar i majoriteten av videoklippen. Förtroendeskapandet skiljer sig inte avsevärt mellan könen, men de byggstenar som återfinns i materialet används på lite olika sätt. Slutsatser kan även dras kring att influencers bidrar till att konstruera genus i sitt innehåll, bland annat genom att ha ett genusstereotypt aktivt eller passivt fokus och genom att återskapa invanda könsmönster. / This thesis examines how male and female influencers gain trust and construct gender in their YouTube videos in 2019. With a strong ethos based on trust, influencers have the power to influence their followers and their view on gender. This gives influencers a norm-creating function. The selection of influencers in this study is limited to Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC and Anis Don Demina, who are all major Swedish influencers on YouTube. The study includes five YouTube videos from each influencer. Based on the material, a rhetorical analysis is used together with elements of gender analysis. Homosociality and a concept of tools for building trust are also used as a method for analysing the material. The results of the study show that most of the tools for building trust are used consistently. Openness, honesty, authenticity, recognition and goodwill are used as primary tools for building trust in the majority of the videos. Although the way of creating trust does not differ much between the sexes, the tools for building trust are used in different ways. A conclusion that can also be drawn from this is that influencers contribute to constructing gender in their content. For instance by having a gender stereotyped active or passive focus and by recreating habitual gender patterns.

[pt] Atualmente, muito se fala sobre o uso do YouTube pelas crianças e as in-fluências que youtubers podem ter em suas vidas, mas menos se discute academi-camente. A presente pesquisa teve como objetivo conhecer os conteúdos a que as crianças assistem no YouTube e discutir de que forma eles nos permitem pensarmos as infâncias atuais. Utilizaram-se métodos mistos, que consistiram em duas etapas: um levantamento respondido por 344 crianças e entrevistas semiestruturadas cole-tivas e individuais com 30 crianças. Os participantes tinham de 8 a 10 anos de idade e pertenciam a diferentes grupos sociais no município do Rio de Janeiro. Os dados foram analisados levando em consideração as variáveis de gênero e nível socioeco-nômico e utilizou-se o método de Análise Temática para olhar as entrevistas. Os achados apontam para uma preferência das crianças pelos vídeos engraçados, de desafios e trollagens – todos com fortes aspectos lúdicos. Constata-se que as cultu-ras infantis estão presentes nos conteúdos a que as crianças assistem e nos usos que fazem do YouTube. Elas assistem aos vídeos para se divertirem, compartilham com seus pares suas preferências e veem os youtubers como pessoas muito diferente delas. As crianças constroem hipóteses ricas sobre o funcionamento da plataforma, se apropriando de formas únicas e mostrando um olhar crítico aos conteúdos a que assistem. Ressalta-se a importância de incluir as crianças nas conversas sobre o YouTube, entendendo o quão apropriadas elas estão desse espaço. Assim pode-se pensar em uma educação midiática e produção de conteúdos que levem a infância em consideração. / [en] Lately, much is said about the use of YouTube by children and the influ-ences that youtubers can have on their lives, but little is discussed about it academ-ically. This research aimed to investigate the content that children watch on YouTube, and to discuss how that material allows us to think about different child-hoods. Mixed methods were used, which consisted of two stages: a survey answered by 344 children and semi-structured collective and individual interviews with 30 children. The participants were 8 to 10 years old and belonged to different social classes in the city of Rio de Janeiro. The data were analyzed considering the varia-bles of gender and social group. Thematic analysis method was used to look at the interviews. The findings point to children s preference for funny videos, challenges and trolling videos - all with strong playful aspects. It appears that kids cultures are present in the content that children watch and in the uses that they make of YouTube. They watch videos for fun, share their preferences with their peers, and see youtubers as very different from them. Children build rich hypotheses about how the platform works, appropriating themselves in unique ways and showing a critical look at the content they watch. The importance of including children in con-versations about YouTube is emphasized, considering their appropriation of this space. Thus, one can think about media education and content production that take childhood(s) into account.

Several studies have been conducted on the importance of physical activity, especially at a younger age. Participating in physical activity at a younger age often facilitates an active lifestyle in adulthood. Various ways of promoting physical activity have been researched. However, the use of interactive documentaries (i-docs) to promote physical activity has not been investigated. This paper addresses the filming, editing and evaluation of three documentaries relating to the concept of Street Football, a concept created by Svenska Fotbollförbundet (SvFF). The three documentaries contain similar content but are different in level of interactivity. The documentaries were tested in a user study with two test groups of children and young adults between the ages of 11 and 20. The findings show that all the levels of interactivity in the documentaries tested in this project can successfully promote physical activity. The ability to interact and choose what content to see next was especially appreciated by the participants. Further research is required to draw more significant conclusions. / Flera studier har utförts på vikten av fysisk aktivitet, speciellt i en yngre ålder. Deltagande i fysisk aktivitet i en yngre ålder innebär en större sannolikhet för en aktiv livsstil i vuxen ålder. Olika sätt att uppmuntra fysisk aktivitet har undersökts i andra rapporter. Men användningen av interaktiva dokumentärer (i-docs) för att uppmuntra fysisk aktivitet har inte undersökts. Den här rapporten adresserar filmandet, redigerandet och utvärderandet av tre dokumentärer relaterat till konceptet Street Fotboll, ett koncept framtaget av Svenska Fotbollförbundet (SvFF). De tre dokumentärerna innehåller liknande material men skiljer sig i nivån av interaktivitet. Dokumentärerna testades i en användarstudie med två testgrupper som bestod av barn och unga vuxna mellan åldern 11 och 20 år gammal. Upptäckterna visade att alla nivåer av interaktivitet i dokumentärerna som testades i det här projektet kunde framgångsrikt uppmuntra fysisk aktivitet. Förmågan att kunna interagera och välja vad man ville se var speciellt uppskattat av deltagarna. Ytterligare forskning krävs för att dra mer signifikanta slutsatser.