This study aims to visualize the youngest preschool children matematical learning in the free game. In my study the mathematics will be analyzed  based on the interactions children participate in, and how children experience mathematics through the lived body. I have chosen to undertake a qualitative research in form of observations. Through this research method, I would approach the child's perspective, which means that i analyze the material that the children in the observations reveals to me as a researcher. The results of the study show that children experience mathematics skills both through the lived body, as well as in interaction situations between children. The mathematics are around among us, all the time. This is very important to take into account for children's continued development of mathematical knowledge. / Denna studie syftar till att synliggöra de yngsta förskolebarnens matematiserande i den fria leken på förskolan. I min undersökning analyseras matematiken utifrån de samspelssituatiner barn deltar i, samt hur barn erfar matematik genom den levda kroppen. Jag har valt att genomföra en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Genom denna forskningsmetod vill jag närma mig barns perspektiv, vilket betyder att jag analyserar det material som barnen i observationerna synliggör för mig som forskare. Resultatet i studien visar att barn erfar matematiska kunskaper både genom den levda kroppen, samt i samspelssituationer barn emellan. Matematiken finns runt ibland oss, hela tiden. Vilket är mycket viktigt att ta i beaktande vad gäller barns fortsatta utveckling av matematiska kunskaper.

The purpose with this study has been to understand and analyze how teachers, working with children in the ages of 1-3 years, understand and work with the concepts of gender and equality in preschool. The study has been completed through interviews and observations and is based on three key questions, which are: How pedagogues in the pre-school interpret the concepts of genus and equality? How are boys respectively girls received and treated by the pedagogue in the pre-school? What similarities and/or differences can be seen in the way that the preschool pedagogue treats boys and girls? The study's method is based on a qualitative approach. The main research methods for this study are observations and interviews. I have been interviewing three teachers from the same pre-school, located in a suburb in Stockholm as well as observed them during work. To analyze and get a deeper understanding of the collective knowledge gathered from the interviews and observations, theories surrounding gender, equality and social interaction have been used. Earlier research done within this area has been used to put this study into perspective. The results of this study show that there is great ambition from the teachers to work with a gender and equality based mindset. However these ambitions tend to be problematic to implement practically. In the study's results, it is shown that the traditional gender pattern is actually getting a stronger hold, rather than getting discouraged or broadened.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder bilder för de yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder bilder som ett hjälpmedel för de yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder. I studiens resultat framkommer förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation. Det framkommer även att det går att variera användingen stort med bilder i verksamhetens miljö.

Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärarna strävar mot att skapa trygghet i sina respektive småbarnsavdelningar. Fyra förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar observerades under sitt samspel med barnen för att få en uppfattning på hur de resonerar om begreppet ”trygghet” i sin interaktion med barnen. Förskollärare intervjuades också för att få en förståelse på hur de tolkar begreppet ”trygghet” i skapandet av en trygg verksamhet för de yngsta barnen. Genom att använda stimulated recall som observationsmetod och fenomenografi som forskningsansats kunde deras uppfattningar och reflektioner framställas. Studiens resultat påvisar att förskollärares uppfattning om begreppet ”trygghet” i sin interaktion med barnen relateras till närhet, bemötande, samverkan och ett bra samspel i arbetslaget. De tog även upp miljön, rutin och barngruppsstorleks betydelse i skapandet av en trygg verksamhet för de yngsta barnen. Förskollärares uppfattningar om trygghet kan ha en påverkan på hur de organisera, bemöta och resonera om arbetet mot trygghet.

Syftet med vår fallstudie är att undersöka hur kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen ser ut vid måltidssituationen i förskolan. Vi har genom intervjuer med två förskollärare och observation av två måltidssituationer vid två olika förskolor tagit del av vilka metoder förskolläraren använder för att möjliggöra kommunikationen för de yngsta barnen. Observationerna har även bidragit med material till vår empiri då vi genom dem kunnat urskilja de yngsta barnens strategier för att kommunicera. Genomgående visar resultatet på ett sociokulturellt förhållningssätt hos förskollärarna då vi i resultatet kan se hur de stöttar, vägleder och skapar förutsättningar för barnen att lyckas inom den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna visar även på ett multimodalt förhållningssätt genom att de använder, accepterar och besvarar olika medierande språkliga redskap i kommunikationen med barnen.  Resultatet visar även att förutsättningarna för kommunikation för de yngsta barnen är stora men att det i vår studie kan ha påverkats av antalet barn vid observationstillfällena. Genom att vi har tagit del av tidigare forskning och analyserat studiens resultat  kan vi se att med färre barn i gruppen interagerade förskollärarna mer med barnen. Slutsatsen är att antalet barn i grupperna och förskollärarens förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjligheter till kommunikation Vi ser måltidsituationen som en återkommande stund där antalet barn har didaktisk betydelse samt att förskollärarnas förhållningssätt och didaktiska mål med måltidsituationen i enligthet med förskolans styrdokument bör riktas lika mycket åt lärande som åt omsorg.

Syfte med denna studie är att undersöka hur estetiska uttryckssätt används för att främja och utveckla de yngsta förskolebarnens (1–3 år) kommunikativa förmåga i samspel med andra. För att få svar på detta använde vi kvalitativ metod i form av fokusgrupper och deltagande observationer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den sociala kontext som förskolan erbjuder med ett multimodalt perspektiv på hur barns icke-verbala kommunikation kan ses som multimodal. Resultaten som visas lyfter hur estetiska uttryckssätt kan fungera som utgångspunkt för barns gemensamma meningsskapande. Estetiska uttryck som dans, sång, drama och bild, skapar en gemensam utgångspunkt som underlättar för barns samspel och kommunikation i den fria leken. Pedagogen skapar förutsättningar i miljön och dess artefakter för att bjuda in barnen till att utforska, samspela och kommunicera genom estetiska uttryck. Pedagogens didaktiska förhållningssätt lyfts som viktig i att se, stötta och utmana barnen vidare i sina lärprocesser. Pedagogen deltar inte alltid aktiv i barns fria lek men då är det viktigt att miljön och dess artefakter möjliggör och bjuder in barnen till att utforska, samspela och kommunicera. Den sociala kontexten byggs upp genom estetiska uttryck och på det sättet kan barnen även samspela i den fria leken och skapa meningsfulla sammanhang.

No description available.

Studiens syfte är att bidra till kunskapande om hur arbetslag beskriver att de arbetar för att främja de yngsta barnens kommunikation i samspel med andra. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur beskriver arbetslag att de arbetar för att ge de yngsta barnen möjligheter att kommunicera? Hur resonerar arbetslag kring vad kommunikationen har för betydelse för yngsta barns samspel? Studiens teoretiska utgångspunkt är relationell pedagogik där lärandet sker utifrån relationer mellan människor och kommunikation får en betydande roll. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med fokusgrupper i två arbetslag på två olika förskolor. För att synliggöra teman i det insamlade empiriska materialet tillämpades tematisk analys. Resultatet är uppdelat i fyra teman som utgör rubrikerna för att få svar på studiens frågeställningar. I resultatet framgår det att arbetslagen förklarar att de yngsta barnen kommunicerar genom olika kommunikationsformer. Det synliggörs att arbetslagets närvaro har en påverkan på de yngsta barnens utveckling av kommunikation och samspel. Det framkommer också att relationsskapandet mellan pedagoger och de yngsta barnen är fördelaktigt för kommunikationen samt att det finns gemensamma strategier i arbetslagen för hur pedagoger arbetar med de yngsta barnens kommunikation i samspel.

Denna studie baseras på sex förskollärares beskrivningar av sin teknikundervisning tillsammans med de yngsta barnen i förskolan. För att uppfylla studiens syfte som är att, med hjälp av förskollärares beskrivningar, bidra med kunskap om vilka innehåll och undervisningsstrategier förskollärarna använder i sin teknikundervisning med de yngsta barnen, användes följande två frågeställningar. Vilka teknikinnehåll beskriver förskollärarna att de undervisar inom med de yngsta barnen i förskolan? Vilka olika undervisningsstrategier framkommer i förskollärarnas beskrivningar av hur teknikundervisningen genomförs? Studien har en kvalitativ ansats, och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri har bearbetats och tolkats med stöd av den utvecklingspedagogiska teorin och de grundläggande begreppen lärandets objekt, vad frågan, och lärandets akt, hur-frågan. Resultatet har analyserats deduktivt med hjälp av kategorier som är empiriskt grundade i tidigare forskning. Sundqvists (2016) innehållskategorier för teknikundervisning, samt utvecklingspedagogikens tre undervisningsstrategier så som de beskrivs av Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) används. Resultatet visar att förskollärarna beskriver en bred och innehållsrik teknikundervisning med de yngsta barnen på förskolan. Det framkommer tre teman som beskriver, lärandets objekt i teknikundervisningen. Dessa är artefakter och system i barns närmiljö, skapandeprocessen samt att lära sig vad teknik är. Vidare visar resultatet att förskollärarna beskriver hur de använder sig av samtliga tre undervisningsstrategier i undervisningen med de yngsta barnen. Samtliga förskollärare beskriver hur de utgår från barnens perspektiv och erfarenheter i både planerad och spontan undervisning, vilken är den första av de tre undervisningsstrategierna. Den andra undervisningsstrategin behandlar urskiljning, variation och samtidighet, och det framkommer att förskollärarna i hög grad beskriver hur de använder sig av variation som en strategi i undervisningen. Slutligen framträder metakognitiva dialoger som den tredje undervisningsstrategin. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärarna beskriver en bred teknikundervisning, både vad gäller innehåll och undervisningsstrategier, med de yngsta barnen.

Att kommunicera är en viktig del i förskolans utbildning och undervisning. De yngsta barnen, ett till två år, kommunicerar främst genom kroppsspråk, gester och mimik. Därför har denna studie fokuserat på att genom förskollärarnas livsvärldar undersöka hur förskollärare förstår och upplever de yngsta barnens kommunikation under utformningen av planerad undervisning. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka upplevelser har förskollärare av att tolka de yngsta barnens olika sätt att kommunicera? Vilka erfarenheter och upplevelser har förskollärare av att ta tillvara på de yngsta barnens kommunikation för att utforma planerad undervisning utifrån barnens intressen? Frågeställningarna är formulerade utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi med fokus på livsvärldsbegreppet. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer och genomfördes med sex legitimerade förskollärare som arbetar eller har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. Studien har analyserats med en fenomenologisk analysmodell som innebär att empirin har sammanställts med utgångspunkt ur studiens frågeställningar och syfte. Resultatet visar hur förskollärare upplever, tolkar och förstår de yngsta barnens kommunikation samt hur förskollärarna utgår från denna kommunikation i sin planerade undervisning. Studien visar också att förskollärare anser att det är svårt att arbeta utifrån läroplanen med de yngsta barnen vilket leder till att förskollärarna till största del utformar undervisningen efter barnens intressen i stunden. Förskollärares förmåga att vara flexibel är något som betonas i studien men det leder också till att den planerade undervisningen beskrivs övergå i spontan undervisning.