Syftet med uppsatsen var att få inblick i hur förskollärare undervisar de yngsta barnen i förskolan. Problemställningarna blev att synliggöra vilka strategier förskollärare har för att undervisa barn och vilket stöd läroplanen ger förskollärare i undervisningen med barn mellan ett och tre år. För att besvara problemställningarna valdes en kvalitativ ansats med en tematisk analys. Datainsamlingsmetoden var i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Teorin som valdes för denna studie var det sociokulturella perspektivet med inriktning på begreppen redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att den primära strategin som förskollärare använder är att få in barngruppens intresse i undervisningen. Resultatet visade vidare att förskollärare ser läroplanen som ett stöd att forma en utbildning runt barngruppens intresse. Slutsatsen av studien blev att förskollärares primära strategi är att fånga upp barnens intressen och att förskollärare använder läroplanens mål för att utforma en undervisning som utgår från ålder och intresse.

Syftet med studien var att undersöka och skapa en förståelse för tre förskollärares arbete med de yngsta barnens matematikutveckling genom lek. Studien grundar sig i att ta reda på detta genom studiens syfte och frågeställningar. Studien utgick ifrån observationer av tre förskollärare, vilka analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv i kombination med lekresponsiv teori. Resultatet visade att förskollärarna tog vara på undervisningen i barns lek samtidigt som de värnade om barnens självständiga lek. Studiens slutsatser är att förskollärares närvaro i barns lek har stor betydelse för de yngsta barnens utvecklande av matematikkunskaper. Förskollärarna behöver vara lyhörda och finnas med som stöd i leken för att identifiera och uppmärksamma barn på matematiken i de vardagliga situationerna i utbildningen. Förutsättningen för detta är att förskolläraren innehar kunskaper om matematik i syfte att utveckla barnens matematikkunskaper.

Undervisning är ett relativt nytt begrepp i läroplan för förskolan och det finns ingen förklaring om hur undervisning kan relateras till de yngsta barnen i förskolan. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares beskrivning om undervisning med de yngsta barnen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys med hjälp av postmodernistiskt perspektiv och inslag av modernistiskt perspektiv. I resultatet framkommer skilda beskrivningar på vad som utmärker undervisning med de yngsta barnen samt vilka utmaningar som finns. Bland annat är de yngsta barnens frånvaro av verbalt språk en av utmaningarna som framträder. Slutsatsen vi kom fram till i studien var att förhållningssättet till undervisning och de yngsta barnens språkanvändning påverkar hur förskollärare beskriver undervisning och dess utmaningar.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att bidra med kunskap om hur förskollärare undervisar de yngsta barnen i matematik i förskolan. Syftet konkretiseras med två forskningsfrågor. Samtalsintervju  i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare från olika kommuner i Sverige. Vygotskijs sociokulturella teori och dess centrala begrepp används i denna studie som utgångspunkt för analys. Respondenterna beskriver vilka olika material som de använder i undervisningen. Det handlar om material som är populära bland barngruppen, material som är tillgängliga i stunden och konkreta material som de anser viktiga speciellt för de yngsta barnen. Materialen integreras i barnens lek och respondenterna ger barnen möjlighet att fysiskt interagera med materialen. Resultatet visar också att det är viktigt att använda rätt matematiska begrepp tillsammans med material när man undervisar de yngsta barnen. Studiens resultat visar att respondenterna väljer att undervisa  de yngsta barnen i matematik genom spontan och planerad undervisning. Det framgår också i studien att närvarande respondenter som kan samspela och ha dialog med barnen är en viktig förutsättning för att undervisa de yngsta  barnen i matematik. I studiens resultat visar det sig att en del respondenter  inte skiljer  på begreppen undervisning och lärande.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet. Vår frågeställning till studien är: Vilka begränsningar och möjligheter uppfattar pedagogerna  i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? För att få svar på denna fråga har vi utfört observationer samt intervjuat sju pedagoger verksamma i kommunala förskolor belägna i mellersta samt norra Sverige. Genom att observera samt intervjua pedagoger fick vi möjlighet att både se hur pedagogerna arbetar med de yngsta barnens inflytande samt få höra deras uppfattningar och bakomliggande tankar kring arbetet. Därefter har vi med hjälp av Shiers delaktighetsmodell analyserat hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Shiers modell bygger på följande fem olika nivåer av delaktighet och inflytande; Barn blir lyssnade till, Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter, Barns åsikter och synpunkter beaktas, Barn involveras i beslutsfattande processer och slutligen Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. Genom att grundligt analysera pedagogernas intervjusvar har vi fått fram ett resultat som visar på olika uppfattningar om delaktighets- och inflytandenivåer i förskolorna. Enligt pedagogerna handlar arbetet med de yngsta barnens inflytande mycket om begränsningen i barnens verbala kommunikation vilket gör att pedagogerna lägger vikt vid att hitta andra sätt att kommunicera på, genom till exempel kroppsspråk eller med hjälp av konkret material. Möjligheter till inflytande beskrivs bland annat handla om att barnen får göra olika val, till exempel var de vill leka eller vad de vill leka med. Begränsningar i inflytandet beskrivs bland annat handla om barnens säkerhet, där till exempel vissa material plockas bort och läggs på hyllor. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar området som komplext men att de tillämpar olika arbets- samt förhållningssätt för att på så sätt kunna möjliggöra för de yngsta barnens inflytande. / <p>2019-12-20</p>

Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare berättar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till de yngsta barnens perspektiv på förskolan. Frågeställningen är: I vilka delar av pedagogisk dokumentation beskriver förskollärare att de yngsta barnens perspektiv blir respektive inte blir framträdande? Studien har genomförts via en kvalitativ metod, varpå fem semistrukturerade intervjuer utfärdats med förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivismen och resultatet har sålunda behandlats med hjälp av begreppen konstruktion och dekonstruktion.     Resultatet pekar på att observation är den del av pedagogisk dokumentation där de yngsta barnens perspektiv blir framträdande. Det indikerar därutöver på att dokumentation och reflektion är två delar av pedagogisk dokumentation där de yngsta barnens perspektiv inte blir framträdande.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de yngsta förskolebarnen använder olika kommunikativa resurser i interaktion under en dag på förskolan. Frågeställningen som studien utgår ifrån är: Hur interagerar de yngsta förskolebarnen multimodalt i spontana aktiviteter?Studien är en kvalitativ studie där empirin samlats in via barnobservationer från tre förskoleavdelningar med åldern 1-3 år. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då frågan hur barnen gör något är central. Studien har analyserats utifrån olika teman, Icke-verbal kommunikation, Relationsskapande, Vuxnas inverkan på interaktion mellan barnen, Utforskande. Resultatet visar att kroppsspråk och ögonkontakt är centrala i barnens interaktion med omvärlden samt hur den vuxnas närvaro påverkar barnens interaktion. Barnen interagerar även med eller med hjälp av material i det icke-verbala språkandet.

Den här studien syftar till att undersöka reellt inflytande över undervisning för de yngsta barnen ur ett förskollärarperspektiv. Studien genomfördes genom semistrukturerade och analyserades ur ett relationellt och punktuellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare har svårt att definiera begreppets innebörd och hur ett reellt inflytande kan aktualiseras för de yngsta barnen i förskolan. Det framkom även exempel på arbetssätt som möjliggör för de yngsta barnen att utöva ett reellt inflytande över undervisning såväl som faktorer som kan villkora arbetet. Resultatet visar dessutom på en skillnad i ansvarsbeskrivningar och ett behov av en kollegial samsyn över begreppet. Studiens slutsats är att begreppet reellt inflytande är mångtydigt och det finns en osäkerhet hos förskollärare hur reellt inflytande kan realiseras, i synnerhet för de yngsta barnen. Avslutningsvis är de yngsta barnens reella inflytande över undervisning beroende av förskollärares förhållningssätt och ur vilket perspektiv de ser på barns förmåga att uttrycka åsikter.

Detta är en fallstudie som ämnar undersöka hur förskolans yngsta barn utforskar naturvetenskap i utemiljön samt hur förskollärare interagerar med dem i deras utforskande. Den tidigare forskning som är relevant för studien presenteras sedan beskrivs utvecklingspedagogiken vilken är studiens teoretiska utgångspunkt. De metoder som använts för studien är observationer av barn och förskollärare samt samtal med förskollärarna. Resultatet visar att de yngsta barnen utforskar naturvetenskap på flera olika sätt och förskollärarna både initierar utforskande och tar tillvara på barnens egna utforskande. Studien visar viktiga aspekter för barnens utforskande; - vad som finns tillgängligt för barnen i utemiljön - att förskollärarna är närvarande där barnen är - att den yta som finns tillvaratas så att barnen får möjligheter till lugn och ro att utforska. / This is a case study that intends to investigate how the preschool's youngest children explores natural science in the outdoor environment and how preschool teachers interact with them in their exploration. We will present previous research that is relevant for the study and describe the developmental pedagogy which is the study's theoretical starting point. The methods used for the study are observations of children and preschool teachers and conversations with preschool teachers. The result shows that the youngest children explore natural science in several different ways and the preschool teachers both initiate exploration and capture the children's own exploration. The study shows important aspects for children's exploration; - what is available for the children in the outdoor environment - that preschool teachers are present where the children are - that the available area is utilized so that the children have the opportunity for peace and quiet to explore.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur 1–3 åriga barn i förskola utforskar naturmaterial naturvetenskapligt och vilken potentialitet som kan uppmärksammas vid utforskandet i en inomhusmiljö. Studien genomfördes som en observationsstudie, utifrån en kvalitativ och deduktiv ansats där jag utgick ifrån agentisk realism som teoretisk utgångspunkt. Observationen genomfördes semistrukturerat utifrån en förståelse om att jag var deltagande observatör där 10 barn från två förskolor i ålder 1–3 deltog. Datamaterialet bearbetades, analyserades och tolkades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser visade att material som kunde förändras och användas olika genom barnens handlingar var de som innehade störst potentialitet i det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapen uppstod i mötet mellan barnen och materialen sinsemellan genom deras sätt att vara och kunskapa där potentialiteten stod i relation till deras olika sätt att utforska. De utforskade kroppsligt, mentalt, verbalt, icke-verbalt, koncentrerat eller förstrött en eller flera materialiteter på ett sinnligt eller lekfullt sätt. Olikheter i varandras utforskande kunde inspirera men också få dem att sluta utforska. Pedagogen kunde vidga och skapa meningsfullhet vid känslomässig och aktiv närvaro.