Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns attitydskillnader mellan yrkesgrupperna polis, kriminalvård och kvinnojour gällande psykiskt partnervåld. Sammanlagt deltog 124 anställda inom någon av yrkesgrupperna. Deltagarna värvades med ett bekvämlighetsurval. För att samla in data användes en webbenkät som var utformad med hjälp av mätinstrumentet Opinions of Domestic Violence Scale, samt ett antal egenkonstruerade frågor. Analyserna som användes för att undersöka studiens frågeställningar var envägs-ANOVA och Kruskal-Wallis H test. Resultatet av en envägs-ANOVA visade signifikanta skillnader avseende allvarlighetsgrad mellan yrkesgrupperna polis och kriminalvård, samt mellan polis och kvinnojour. Dock visades ingen signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour. Resultatet av ett Kruskal-Wallis H test visade inga signifikanta skillnader avseende skuldbeläggning mellan yrkesgrupperna. Slutsatserna som kunde dras var att yrkesgruppen polis betraktade psykiskt partnervåld som mindre allvarligt än yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour, samt att samtliga yrkesgrupper tenderade att skuldbelägga förövaren. Avslutningsvis diskuterades alternativa faktorer till utfallet, studiens styrkor och svagheter, samt förslag på framtida forskning.

Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. Dådet i en filmproduktion arbetar en stor skara människor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras på envision. Studien visar också på vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen påverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts på enlångfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har även två intervjuer gjorts medfilmarbetare. Användningen av både intervjuer och observation har gett en större inblick ifilmarbetarnas vardag.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur fyra professionella inom olika människovårdande yrkesgrupper uppfattar sina möjligheter att uppmärksamma och hjälpa barn som upplever föräldrars konflikter med anledning av separation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod genom att intervjua en: skolkurator, skolpsykolog, samordnare och familjerättssekreterare. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är professionsteori med begreppen jurisdiktion och handlingsutrymme samt nyinstitutionell teori inbegripande begreppet organisatoriskt fält. Utifrån dessa teorier och begrepp har vi undersökt och jämfört hur en skolkurator, en skolpsykolog, en samordnare och en familjerättssekreterare enskilt och i jämförelse med varandra beskriver sitt arbeta, om problematiken framkommer i yrkesgruppernas arbete samt hur de arbetar i möten med barn. Alla informanter beskriver att barn kan må dåligt av föräldrars konflikt med anledning av separation. I vissa fall, och i olika utsträckning kan detta komma till uttryck i mötet med de professionella i studien. De uttryck hos barnen som lyfts fram i studien är dåligt mående, beteendeproblem, koncentrationssvårigheter och försämrade skolprestationer. Representanterna från de olika professionerna har olika förutsättningar att hjälpa dessa barn beroende på deras olika utgångspunkter och arbetsuppgifter / The purpose of this qualitative study is to examine and compare how professionals in four groups in Human Services perceive their possibilities to see, understand and help children who experience parental conflicts due to separation. A qualitative method has been used, where the selection of participants was made through appropriate sampling. The theoretical basis applied involves professional theory with the concepts jurisdiction and scope for action, as well as new institutional theory including the concept organizational field. Based on these theories and concepts we have examined and compared how the professionals from four occuapational groups; school counselor, school psychologist, coordinator and secretary of family law, individually and in comparison with each other, describe their work with this type of problems and how they act in meetings with children. The results show that the professionals have the experience that children may feel bad about the conflict between their parents in connection with separation. In some cases, and to a varying extent, this may be expressed in meetings with the professional groups in the study. The reactions of the children highlighted in the study are bad mood, behavioral problems, difficulty to concentrate and deteriorating school performance. The professionals from the different professional groups, depending on their jurisdiction and scope for action, have different abilities to help the children showing these reactions.

Alla människor åldras och möts av olika sociala, psykologiska och biologiska faktorer, men hur dessa kommer att påverka en människas välbefinnande är alltid individuellt. Äldres välbefinnande har nyligen påverkats av coronapandemin som på många olika sätt inneburit en förändrad tillvaro för hela befolkningen. Äldre människor har upplevt strängare restriktioner som bland annat förespråkat en fysisk distansering och isolering under en längre tidsperiod. Såväl coronapandemin som äldre människors välbefinnande i stort har varit ett omtalat tema inom den digitala världen, däribland olika podcasts som i sin utformning når en stor del av allmänheten och erbjuder en nyanserad bild av olika frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma. Syftet med föreliggande arbete har varit att uforska hur äldres välbefinnande diskuteras bland olika yrkesgrupper i olika podcasts. Med utgångspunkt i några poddars innehåll har vi ämnat belysa och reflektera över den bild dessa ger av äldres livsvillkor i dagens samhälle. För att uppnå detta syfte och besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet som samlats in genom att lyssna på 27 poddavsnitt från fyra olika podcasts. Av den införskaffade empirin som utgörs av de professionellas uttalanden i poddavsnitten har studien delats upp i olika framträdande teman. Resultatet visar sammanfattningsvis på att ensamhet, sociala relationer, sjukdomstillstånd, boendesituation och ålderism samtliga har påverkan på om en äldre person kan uppleva och känna välbefinnande. Slutligen visar resultatet på att äldres livsvillkor och välmående under coronapandemin anses ha påverkats på diverse positiva respektive negativa sätt som fortsätter att upptäckas än idag. Bland annat framhåller de gästande yrkesgrupperna att den psykiska ohälsan blivit mer uppmärksammad och att den sociala isoleringen och långa ovissheten som rådde inneburit påfrestning för många personers tillvaro och psykiska mående. / All people age and face different social, psychological and biological factors, but how these will affect a person's wellbeing is always individual. The wellbeing of the elderly has recently been affected by the corona pandemic which in many different ways has implied a changed existence for the entire population. Older people have experienced stricter restrictions that, among other things, advocated physical distancing and isolation for a longer period of time. Both the coronapandemic and the wellbeing of older people in general have been a popular theme in the digital world, including various podcasts that in their design are able to reach a large part of the public and offer a nuanced picture of various issues that may be important to pay attention to. The aim of this essay has been to explore how the well-being of the elderly is discussed among different professional groups in various podcasts. Based on the content of some podcasts, we intend to shed light and reflect on the image they give of the living conditions of the elderly in today’s society. To achieve this purpose and answer the question formulations, a qualitative content analysis was used to analyze the empirical material collected by listening to 27 podcast episodes from four different podcasts. From the acquired empirics that consist of the professionals’ statements, the essay has been divided into different prominent themes. In summary, the results show that loneliness, social relationships, illness, housing situation and ageism all have an impact on whether an older person can experience and feel well in general. Lastly, the results show that the living conditions and well-being of the elderly during the corona pandemic are considered to have been affected in various positive and negative ways which are still being discovered. The visiting professions emphasize among other things that mental illness has received more attention and that the social isolation and long-term uncertainty that prevailed has meant a strain on many people’s life and mental state.

No description available.