Title: A study about needs, goals and motivational factors Course/Subject: Business Administration concentration Leadership, 15 hp Authors: Ulrika Herolf Tutor: Anders Billström Keywords: Needs, Goals, Intrinsic and Extrinsic Motivational Factors Background and problem Motivation is a large subject and in my investigation on the matter I found that needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors frequently occurred. By that I got interested in research if any of these four key terms was more central for an individual’s motivation within a working team or if all four was as equally central. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate which motivational factors that is important to an individual’s motivation. I will do this by investigate the terms needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors. I want to investigate this by interviewing a number of employees within a working team, including a manager.  My hope is that my thesis will interest managers in working teams, future managers and co-workers that want to learn more about motivation. Problem statement: What factors are important to individual motivation in a working team?     Methodology: I conducted a qualitative study where I gathered data from five persons. The interviews were made in each respondent’s office and took about an hour per person.     Conclusions: The study shows that all of the four factors were central to motivation, but that some sub factors were more important to this specific working team. Furthermore the study showed that the intrinsic motivational factors were somewhat more important to the working team than the extrinsic motivational factors. Goals were something that all the respondents worked with and considered where important in their work. / Titel: En studie om behov, mål och motivationsfaktorer Kurs/Ämne: Företagsekonomi inriktning ledarskap 15 hp. Författare: Ulrika Herolf Handledare: Anders Billström Nyckelord: Behov, Mål, Inre och Yttre motivationsfaktorer Bakgrund och problem: Motivation är ett stort begrepp och i mina efterforskningar fann jag att behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer förekom ofta inom forskningen. Därigenom blev jag intresserad av att undersöka om något av dessa fyra begrepp var mer centrala för individer inom en arbetsgrupp eller om alla fyra var lika centrala. Min problemformulering ämnar undersöka detta.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som har betydelse för en individs motivation. Detta genom att undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. Jag vill undersöka detta genom att intervjua ett antal anställda inom en arbetsgrupp, inklusive en chef. Jag hoppas att min uppsats ska intressera chefer i arbetsgrupper, framtida chefer och medarbetare att lära sig mer om motivation. Problemformulering: Vilka faktorer har betydelse för individuell motivation i en arbetsgrupp? Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag har inhämtat data ifrån fem personer. Intervjuerna är utförda hos respektive respondent och under ca en timmes tid. Resultat och slutsatser: Studien visar att samtliga fyra faktorer var centrala för motivationen, men att t.ex. vissa delbehov var viktigare för just denna grupp. Det visade sig även att inre motivationsfaktorer var något viktigare för individerna i arbetsgruppen än de yttre motivationsfaktorerna. Mål var något samtliga respondenter arbetade med och ansåg vara viktigt i deras arbete.

Det finns bristfällig kunskap gällande individens egen process gällande tillfrisknande från ett opiatmissbruk. I dagens samhälle är det förväntat att mäta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmänskliga mötena. LARO är en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte är att nå en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnå och bibehålla drogfrihet från opiatmissbruk. Kvalitativa intervjuer genomfördes med individer som uppnått drogfrihet från opiatmissbruk utan medverkan i LARO. Resultatet visar att konsekvenser kan ses som en betydelsefull faktor för att individen ska uppnå drogfrihet. Det finns specifika händelser, personer och situationer som har spelat en betydande roll i respondenternas vändpunkter. Vistelser på behandlingshem har haft en avgörande roll i individernas processer att bli drogfri. Sammanhang och delaktighet är betydelsefulla faktorer för bibehållen drogfrihet. Studiens konklusion är det är många faktorer som kan vara betydelsefulla i en individs väg ur ett opiatmissbruk. Det kan handla om både inre och yttre motivationsfaktorer i samverkan med ett sammanhang.

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig från den äldre generationen. Tidigare forskning visar på att tillfredställelse i relation till olika variabler, bland annat ålder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och äldre i deras sätt att resonera kring vilka faktorer som är viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar även att samhället och arbetsmarknaden präglas allt mer av de postmaterialistiska värderingarna där unga i större utsträckning prioriterar faktorer såsom självutveckling och livskvalitet medan de äldre lägger större vikt vid anställningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hänger samman med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, det vill säga att man går mot en mer postmaterialistiskt marknad där arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. Utifrån Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, är vårt syfte med denna studie att få en uppfattning och förståelse av hur några unga upplever sin arbetstillfredsställelse och prestation i arbetet. Undersökningen baseras på en kvalitativ ansats där vi genomfört individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehåller sammanlagt tio respondenter med olika typer av arbeten och anställningsformer. Samtliga respondenter är i 23-27 års ålder. Resultatet visar att vilka faktorer och i vilken ordning respondenterna väljer att prioriterar dessa har betydelse för deras tillfredställelse och prestation i arbetet. Bland de inre faktorerna var utvecklingsmöjligheter i arbetet en vanligt förekommande faktor bland respondenterna och lön var den faktor som prioriterades bland de yttre faktorerna. De som upplevde deras övergripande tillfredställelse som stark var de som lade lika stor vikt vid både motivationsfaktorerna och hygienfaktorerna. De övriga respondenterna som prioriterade annorlunda hade växlande tillfredställelse. Det framgår vidare att tillfredställelsen är starkt sammankopplad till prestationen. Ju högre tillfredställelse desto större är sannolikheten att man presterar bättre. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Det har sedan lång tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, där den offentliga sektorn har befunnit sig på en lägre lönenivå. Denna skillnad är något som faller sig naturligt och som medarbetarna har lärt sig acceptera. Vad är det då som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad är det som gör dem motiverade till att stanna kvar när det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. När då gränszonen nås och de monetära medlen inte är disponibla kan det då finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en växelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det är möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög motivation med hjälp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer. Vi har genom en fallstudie vid en offentlig avdelning utrett vad som motiverar medarbetarna, för att på så sätt kunna identifiera olika motivationselement som kan finnas på avdelningen. Vi har arbetat fram en modell med underliggande element som ska underlätta analysen av empirin. Analysen och resultat visar att det finns en växelverkan, där vissa element är mer betydelsefulla och kan kompensera upp varandras brister.

Den här empiriska forskningsrapporten riktar in sig på vilka metoder samt vilka inre och yttre faktorer som motiverar elever till att träna multiplikation. Undersökningen har genomförts på två skolor i årskurs 5. Forskningsmetoden som tillämpats för att besvara frågeställningarna är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkät. Syftet med enkäten var att lyfta fram vilka metoder som är mest motiverande för eleverna när de räknar multiplikation samt vilka faktorer som bidrar till motivationen. Resultatet visade att metoderna digitala verktyg och algoritm motiverade eleverna i en större utsträckning än övriga metoder som efterfrågades. I resultatet framgår det av eleverna att de inre motivationsfaktorerna är av större betydelse än de yttre när de räknar multiplikation. Det visar sig också finnas ett visst samband mellan metoderna och den inre motivationen.

Syftet med denna studie avser att undersöka vad blivande lärare attraheras av hos potentiella framtida arbetsgivare. Studiens frågeställningar är således: Vilka faktorer motiverar lärarstudenter att söka sig till en framtida arbetsgivare? Hur ser den ideala arbetsgivaren ut för blivande lärare? I denna kvalitativa studie har sex stycken lärarstudenter från Stockholms universitet intervjuats.   Det finns tidigare forskning om lärares preferenser och vilka faktorer de anser viktiga för ett yrke som lärare. Mycket av den aktuella forskning som finns saknar en kvalitativ ansats med blivande lärare vilket blev motivationen i valet av denna studie. Resultatet för denna studie visar att kombinationen av olika faktorer värderas högt vid valet av arbetsgivare. Vidare visar resultatet att högst värde har faktorer som socialt stöd, social och kollegial samhörighet, utvecklingsmöjlighet och geografisk närhet medan lön, geografiskt område och karriärutveckling värderas mindre. Det går inte att dra en slutsats för vilka faktorer samtliga lärarstudenter i landet motiveras och attraheras av vid val av arbetsgivare. Däremot är förhoppningen att denna studie bidrar med en fördjupad förståelse för vad som attraherar lärarstudenter.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel. I metoddelen presentas den kvalitativa metoden, som använts för att i intervjuerna ta reda på pedagogers åsikter och erfarenheter inom ämnet. Huvudresultatet visar att motivationen har en stor betydelse för elevers läs- och skrivutveckling. Betydelsefulla faktorer i skapandet av motivation är intresse, anpassa efter individen, bemötande, samspel, samtal, arbetssätt, variation, behov, inre och yttre motivationsfaktorers påverkan och förebyggande motivationsfaktorer.

Bakgrunden till studien bygger på nuvarande finansieringssvårigheter svenska tillväxtföretag möter i tidiga skeden, något som påverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en länk till svensk tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet “Crowdfunding” som en eventuell lösning på problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förståelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket är intressant att studera givet kontexten. / Background: The background of this study is based on current funding difficulties Swedish growth companies face in early stages, something that affects Sweden negatively as these companies is a link to Swedish growth, welfare and more jobs. Therefore, the relatively recently developed funding option "Crowdfunding" is being studied, as a possible solution of the problem. Furthermore, there exists a gap within the academic understanding of what motivates an individual to engage in crowdfunding, which is interesting to study the given the context of this study. The crowdfunding platform Framtidslyftet is used as a case company. Aim: This study aims to clarify motivational factors behind Swedish individuals' willingness to financially assist growth companies through crowdfunding. Method: The study combines both the qualitative and quantitative methods. The qualitative work among other things as a pilot study in which interviews were conducted with the purpose of strengthening the main quantitative survey. The methods are furthermore combined in order to triangulate the phenomenon. Using the theoretical frame of reference motivation is studied based on intrinsic an extrinsic motivational factors. Results: The results show that the respondents of this study's survey are primarily motivated by extrinsic motivational factors such as monetary incentives and that material and nonmaterial incentives depend on the situation. They see crowdfunding of growth companies as an investment where the internal factors are important but of secondary importance, plus they want to be engaged passively in growth companies.

En förutsättning för att möta de krav som råder på arbetsmarknaden för unga arbetstagare är att inneha arbetsmotivation. Arbetsmotivation är ett samlingsnamn för faktorer som påverkar människans sätt att agera i olika situationer och kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation innebär en känsla av fri vilja där individen agerar utifrån intresse att skapa tillfredsställelse på arbetsplatsen. Yttre motivation innebär att skapa en tillfredsställelse genom yttre konsekvenser, vilket kan vara belöningar. Syftet med denna studie är således att undersöka arbetsmotivation med fokus på inre och yttre motivationsfaktorer bland unga vuxna i åldern 20–25 år utifrån en kvalitativ ansats. Det är även av intresse att studera om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor. Materialet har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att ansvar, kompetensutveckling och feedback är inre motivationsfaktorer som påverkar unga vuxnas arbetsmotivation. De yttre motivationsfaktorerna är belöningar, sociala relationer samt tydliga riktlinjer. Det råder även ingen större skillnad mellan män och kvinnor vad det gäller arbetsmotivation. Utöver detta visar resultatet att unga vuxna anser att ett arbete i slutändan inte ska betraktas som ett jobb utan som en rolig aktivitet för att uppnå maximal arbetsmotivation. / A presumption for meeting the demands of the labor market for young workers is to have work motivation. Work motivation is a generic label for factors that influence a person's way of acting in different situations and can be divided into internal and external motivation. Internal motivation means a sense of free will where the individual acts on the basis of interest in creating satisfaction in the workplace. External motivation means creating satisfaction through external consequences. The purpose of this study is to study work motivation with focus on internal and external motivational factors among young adults aged 20-25 years based on a qualitative approach. It is also of interest to study if there is any difference between gender. The material was collected through ten semi-structured interviews and analyzed on the basis of a thematic analysis. The result shows that responsibility, skills development and feedback are internal motivational factors that influence young adults' work motivation. The external motivating factors are rewards, social relationships and clear guidelines. There is also no major difference between men and women in terms of work motivation. In addition, the results show that young adults believe that a job in the end should not be regarded as a job, but as a fun activity in order to achieve maximum work motivation.

Syftet med studien var att få ökad insikt i och förståelse för, gymnasieelevers upplevelse av studiemotivation.  En kvalitativ forskningsmetod användes, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta gymnasieelever från en gymnasieskola i södra Sverige. Intervjudata analyserades genom Tematisk Analys (TA). De teman som upptäcktes i analysen var följande: utmaningar vid avsaknad av motivation, individuella strategier för att öka koncentrationen, inre och yttre motivationsfaktorer och känsla av sammanhang. Studiens resultat visade att förbättrade individuella strategier och en ökad kunskap om den egna, inre motivationen skulle kunna hjälpa eleverna att nå sina uppsatta mål. Vidare visade resultatet att informanterna är medvetna om att motivationen är situationsbunden och att rutiner och regelbundenhet kan hjälpa till att uppehålla motivationen. Några av informanterna berättade om erfarenheter av djup koncentration och upplevelser av ett tillstånd som liknar flow. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning. Slutsatsen är att motivation hos gymnasieelever ökar när syfte och mål är tydliga och att inre motivation och möjlighet att kunna koncentrera sig, är viktiga faktorer i arbetet mot målbetyg och en fullständig examen. Andra viktiga aspekter är känsla av sammanhang, en trivsam skolmiljö, tydlig återkoppling, tydliggörande av den egna progressionen i ämnena och förståelse för hur egna strategier påverkar resultaten. Utöver detta påpekade informanterna vikten av en god relation till undervisande lärare.