In September 2018, it is yet again a parliamentary election in Sweden. A question often, if not always included in the agenda, is the question of the right to full-time employment. In 2016 several of Sweden's municipalities and county councils entered into their collective agreement that full time employment will now be the norm for a new employment (HÖK, 2016). In order to solve this issue, the municipalities can decide how schedules and times are to be laid down by their autonomy. In Örebro Municipality, where we conducted our study, they have chosen to work with "floating working hours". In this independent work, we want to explore nurse’s experiences with being employed with contracts for floating working hours. The purpose of this study is just that, to investigate how nurses experience the concept and the principles of working with floating working hours. Issues that are central to our work are what affect the experiences of this particular working module, how nurses perceive the requirements for flexibility, and if the employees ever reflect on what floating working hours mean. Previous research has proven to be a shortage in our case, but those studies that we did find show that work where employees lack the basic control can cause insecurities and stress. Our study is based on qualitative interviews with six nurses in the municipality of Örebro and shows that work with floating working hours creates a high level of stress on a personal level and that it is a factor in a long chain of reactions that goes beyond the business itself. The study also shows that in order to be able to enjoy floating working hours, one must possess a certain kinds of personality traits. / I september 2018 är det återigen riksdagsval i Sverige. En fråga som ofta, om inte alltid, finns med på agendan är frågan om rätten till en heltidsanställning. 2016 skrev flera av Sveriges kommuner och landsting in i sitt kollektivavtal att heltidstjänst ska bli den nya normen vid en nyanställning (HÖK, 2016). För att lösa denna fråga får kommunerna genom sitt självstyre bestämma hur scheman och tider ska läggas upp. I Örebro Kommun, där vi utfört vår studie har kommunen valt att använda sig av arbetsmodellen Flytande arbetstid. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka undersköterskor upplevelser i förhållande till att vara anställd med avtal om Flytande arbetstid. Frågor som är centrala i vårt arbete är vad som påverkar undersköterskornas upplevelser, hur de upplever kraven på flexibilitet samt om de någonsin reflekterar över vad Flytande arbetstid innebär. Tidigare forskning har visat sig vara en bristvara i vårt fall men det vi har hittat visar på att arbeten där medarbetarna saknar den grundläggande kontrollen kan medföra osäkerhet och stress. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex undersköterskor i Örebro kommun och den visar att arbete med Flytande arbetstid skapar en stor stress på individnivå samt att det är en faktor i en lång reaktionskedja som sträcker sig bortom verksamheten i sig. Studien visar också att för att kunna trivas med Flytande arbetstid måste man besitta en viss typ av personlighetsdrag.

Abstract Fibromyalgia syndrome is associated with a number of symptoms and conditions that can impact extensively on quality of life. These include pain, sleeping problems, fatigue and depression. This research describes the sense of coherence, social support and quality of life of fibromyalgia patients, as well as the changes taking place in these areas over the course of a year. The aim is to generate knowledge that can be used to develop the care and rehabilitation of fibromyalgia patients. The key theoretical and empirical concept used is Sense of Coherence (SOC) based on the theory by Aaron Antonovsky. The data were gathered by means of a questionnaire at the beginning of the rehabilitation and then after approximately 4 and 12 months of rehabilitation. The data were gathered from a total of 169 patients in rehabilitation, 151 of them were involved at all stages. Statistical methods were used to describe and analyse the data. Differences between groups were tested using the t-test and variance analysis, the Mann-Whitney test, the Kruskall-Wallis test and the Chi-square test. Repeat measurements were carried out using the mixed model. The Pearson and Spearman coefficients were used as correlation coefficients. SOC remained fairly stable during the one-year monitoring period, standing at 59 (SD 11) for the whole group at the beginning of the rehabilitation. Social support also remained also stable during the one-year monitoring period. Health-related quality of life (15D) improved in the lowest SOC category. Depression fell over the year, while life satisfaction did not increase significantly. The interaction effect between the four SOC categories and time was statistically significant for sense of coherence and almost significant for fatigue. SOC was higher among those who were satisfied with their life as a whole, with their ability to manage self-care, leisure, vocational and financial situation, sexual life, partnership relations, family life, contacts with friends and acquaintances, health, mental resources and physical fitness. However, no differences in SOC could be seen between those who were satisfied with their vocational life and those who were not. SOC correlated positively with the support received from relatives, health-related quality of life and life satisfaction and negatively with sleep, fatigue, general wellbeing and depression. SOC correlated negatively, but not significantly, with pain. SOC correlated most strongly with depression and to almost the same extent with health-related quality of life. The research provides knowledge regarding the resources and quality of life of fibromyalgia patients who have undergone rehabilitation, and into any changes that occurred in these areas during a one-year process of rehabilitation. / Tiivistelmä Fibromyalgia-oireyhtymään liittyy useita elämän laatuun laajasti vaikuttavia oireita ja vaivoja, kuten kipua, univaikeuksia, uupumusta ja masentuneisuutta. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on kuvata fibromyalgiaa sairastavien koherenssintunnetta, sosiaalista tukea ja elämänlaatua ja niissä vuoden aikana tapahtuvia muutoksia. Lisäksi tarkastellaan koherenssintunteen yhteyttä sosiaaliseen tukeen sekä sosiaalisen tuen ja koherenssintunteen yhteyttä elämänlaatuun. Tavoitteena on tuottaa tietoa, jota voidaan käyttää fibromyalgiaa sairastavien hoitotyön ja kuntoutuksen kehittämiseen. Keskeinen teoreettinen ja empiirinen käsite on Aaron Antonovskyn teoriaan pohjautuva koherenssintunne (SOC). Aineisto on koottu kyselylomakkeella kuntoutuksen alussa sekä noin 4 ja 12 kuukauden kuluttua kuntoutuksesta yhteensä 169 kuntoutujalta, joista 151 oli mukana kaikissa vaiheissa. Aineiston kuvaamisessa ja analyysissa käytettiin tilastollisia menetelmiä. Ryhmien välisiä eroja testattiin käyttäen t-testiä ja varianssianalyysiä, Mann-Whitneyn testiä, Kruskall-Wallisin testiä ja Khiin neliötestejä. Toistomittaukset suoritettiin käyttäen lineaarisia sekamalleja. Korrelaatiokertoimena käytettiin Pearsonin tai Spearmanin kertoimia. SOC oli melko pysyvä vuoden seuranta-aikana ollen kuntoutuksen alussa koko ryhmällä 59 (kh. 11). Myös sosiaalinen tuki läheisiltä oli pysyvä vuoden seurannassa. Terveyteen liittyvä elämänlaatu (15D) koheni alimmassa SOC-luokassa. Masentuneisuus väheni vuoden aikana, sen sijaan elämään tyytyväisyys ei merkitsevästi lisääntynyt. Neljän SOC-luokan ja ajan välinen yhdysvaikutus oli tilastollisesti merkitsevä koherenssintunteen ja melkein merkitsevä uupumuksen kohdalla. SOC oli korkeampi sellaisilla, jotka olivat tyytyväisiä elämään, kykyyn huolehtia itsestä, vapaa-aikaan, taloudelliseen tilanteeseen, sukupuolielämään, parisuhteeseen, perhe-elämään, ystävä- ja tuttavasuhteisiin, terveyteen, henkisiin voimavaroihin ja fyysiseen kuntoon, kuin niillä, jotka olivat näihin tyytymättömiä. Sen sijaan SOC ei eronnut työtilanteeseen tyytyväisten ja tyytymättömien välillä. SOC korreloi positiivisesti läheisiltä saatuun tukeen, terveyteen liittyvään elämänlaatuun ja elämään tyytyväisyyteen ja negatiivisesti uneen, uupumukseen, yleisvointiin ja masentuneisuuteen. SOC korreloi negatiivisesti, mutta ei merkitsevästi kipuun. SOC korreloi korkeimmin masentuneisuuden kanssa ja lähes samantasoisesti terveyteen liittyvän elämän laadun kanssa. Tutkimus antaa tietoa kuntoutuksessa olleiden fibromyalgiaa sairastavien voimavaroista ja elämänlaadusta ja niissä tapahtuvista muutoksista vuoden kuntoutusprosessin aikana.

In this study, we have examined if and how parents who receive financial support from the social services experience that their children are being affected by financial stress, as well as whether the parents experience that they are given satisfactory support from the social services. Empowerment and Sense of coherence were used as a theoretical framework to analyze the results. Interviews with three informants who all were receiving financial support at the time, and have at least one child below the age of 18 in their custody were performed. The parents were devising strategies attempting to give the children the experienced of a better financial situation, in order to protect them from being adversely affected. The conclusion is that all informants experienced a lack of support from the social services. Further results show that the parents experienced that their children were adversely affected by financial stress, especially when comparing themselves with other children. Further the results show that the parents develop their own strategies in order to protect the children from being affected by financial stress. These strategies are for example to draw the children’s attention away from the family’s economic issues and to ignore their own basic needs to be able to give the children more varied opportunities. / I denna studie har vi undersökt hur föräldrar som uppbär försörjningsstöd upplever att barnen påverkas av den ekonomiska utsattheten. Vidare undersöktes på vilket sätt föräldrarna upplever att de får stöd från socialtjänsten till att förändra den ekonomiska situationen. Empowerment och KASAM har använts som teoretisk referensram för att analysera resultatet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med 3 informanter som alla uppbär försörjningsstöd och har barn under 18 år i hemmet. Resultatet visar att föräldrarna upplever att barnen påverkas negativt av den ekonomiska situationen, främst i relation till andra barn då barn jämför sig mycket med varandra. Resultatet visar även att föräldrarna skapar egna strategier för att skydda barnen från att påverkas negativt, dessa är bland annat att avleda uppmärksamhet från den ekonomiska situationen samt att föräldrarna bortser från egna basala behov för att istället erbjuda barnen fler möjligheter.

Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil. Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil. / Aim: The overall aim of the dissertation was to gain greater knowledge about perspectives on adolescent´s health as a basis for developing actions to promote health in schools. Methods: Study I had a quantitative, descriptive cross-sectional design, in which the data was collected from 948 adolescent (11-15 years old) and analyzed with multivariate logistic regression. Study II had a qualitative, investigative design, in which the data was collected from 117 adolescent (14-17 years old) and analyzed with Grounded Theory methodology. Study III had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 42 adolescent (14-16 years old) and analyzed with qualitative content analysis. Study IV had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 27 stakeholders and analyzed with qualitative content analysis. Results: The adolescent aspire to make out and be successful both in the present and the future. This aspiration is experienced by the adolescent as a struggle about time, a struggle that they cope with by using various strategies to balance schoolwork and leisure. The girls’ aspiration is to achieve success in school in order to be independent in the future. Success, for the boys, entails being successful in one of their leisure activities such as sport, which demonstrates their physical strength. Success is of importance for the boys in the present, while on the other hand the girls view their success in a longer time perspective. The focus in health promotion should be aimed at supporting the adolescent´s sense of coherence, at strengthening their optimism early in their teenage years as well as making more visible the organizational and contextual structures and norms that affect the health and lifestyles of girls and boys. Conclusions: In summary, the dissertation shows that perspectives on adolescent’s health should be understood at different levels in society and include a gender perspective. Furthermore, factors that are important for adolescent’s lifestyle should be discussed from a salutogenic perspective and the health promotion performed in schools should develop actions that have contextual and gender-specific points of departure in order to enhance the health and lifestyles of girls and boys.

I det komplexa och moderna arbetslivet förändras både människor och organisationer. Detta leder till att hälsofrämjande på arbetsplatser får en allt större betydelse i samband med att alla förändringar ställer nya krav på organisationer och dess anställda. Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt chefer aktivt arbetar för att främja och bibehålla den arbetsrelaterade hälsan hos medarbetare. Det genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med åtta första linjens chefer, vilka var aktiva inom skolverksamheten, fritidsgårdsverksamheten, rättspsykiatriska vården och kommunen. Intervjuerna bearbetades genom tematisk analys, något som visade att chefer främjar och bibehåller sina medarbetares hälsa genom att ge medarbetarna möjlighet till kontroll och delaktighet i arbetet samt genom ett närvarande och stöttande ledarskap. Studien ansågs vara praktiskt användbar av nuvarande och framtida chefer som vill arbeta hälsofrämjande samt av intresse för de undersökta arbetsplatserna där studien kan fungera som ett synliggörande underlag kring det hälsofrämjande arbetet.

abstract: Given the post 9/11 influx of veteran students in higher education and the importance of early career decision-making for establishment of a post-graduation careers, understanding factors that help and hinder the college success and career decision-making of student veterans is needed. The purpose of this study was to explore the experiences of veterans in higher education in relation to career decision-making difficulties. Thus, the influence of variables related to campus environment (mentoring and cultural congruity), experiences of post-traumatic stress symptoms (PTSS) and college stress, and resilience as evidenced by sense of coherence (SOC) was investigated. A sample of 239 United States Armed Forces veterans (171 male, 67 female, 1 nonbinary) enrolled in institutions of higher education across the United States was recruited through an online program. In addition to a demographic sheet, participants completed self-report measures assessing cultural congruity, sense of coherence, post-traumatic stress symptoms, mentoring, college stress, and career decision-making difficulties. Hierarchical multiple regressions revealed that of the two constructs comprising campus environment, only cultural congruity was a significant and negative predictor of college stress. Mentoring was not a significant predictor. Post-traumatic stress symptoms predicted college stress above and beyond the variance predicted by college environment. The greater student veterans’ post-traumatic stress symptoms, the more college stress they reported experiencing. A moderated hierarchical regression revealed that college environment did not moderate the relation between post-traumatic stress symptoms and college stress. College stress was found to be a positive predictor of career decision-making difficulties. Sense of coherence did not moderate the relation between college stress and career decision-making difficulties. Findings are discussed in the context of Schlossberg’s transition model, which posits that individuals will navigate the transition process based on their perceptions of the transition and their personal assets and liabilities, factors that influence coping ability. Limitations and clinical implications for working with student veterans are presented. The importance of early intervention to enhance cultural congruity and address post-traumatic stress symptoms and career decision-making difficulties among student veterans is discussed. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Counseling Psychology 2020

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig folksjukdom som idag ökar i prevalens, det är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård, sjuklighet och dödlighet bland äldre. Sjukdomen går idag inte att bota utan kräver istället vård i form av lindring. Den kan påverka patienten på flera olika plan och innebära ett lidande. För att ge rätt stöd till rätt patient behöver dennes individuella behov och förmåga identifieras när det kommer till att handskas med påfrestningar i sårbara situationer. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes och utgick från fjorton studier som beskrev upplevelsen ur ett patientperspektiv. Data samlades in med hjälp av databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycInfo och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod.Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman, begränsat liv i vardagen, att förlika sig med det nya livet och, behov av hjälp och stöd. Vidare sex subteman, att påverkas av andfåddhet och trötthet, emotionella och mentala reaktioner, acceptans och förändrad självbild, att behöva anpassa sig med nya strategier, stöd från nära relationer och bristande stöd från hälso- och sjukvård. Slutsats: Att söka förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt kan bidra till ökad kunskap kring hur patientens behov i praktiken kan tillgodoses. Särskilt då sjuksköterskan ansvarar för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och lindra lidande med ett holistiskt perspektiv. Sjuksköterskan kan stötta patienten genom att stärka ochstödja den individuella känslan av sammanhang. / Background: Heart failure is a common public health problem which increases in prevalence. It is a leading cause to hospitalizations, morbidity and mortality among the elderly. Since there is no cure availablethe disease requires a health care that focuses on alleviating. The patient can get affected in various ways and it can cause a suffering. To make sure proper support goes to the right patient, there is a need of identifying the individual needs and abilities when it comes to dealing with stressful events. Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure Method: A literature review with a qualitative design was conducted including fourteen studies that focuses on the experience from a perspective of patients. Data was collected through the databasesCINAHL, MEDLINE and PsycInfo and applied analyses method was carried out through the method of Friberg. Result: The result revealed three main themes, living restricted in daily life, to reconcile with the new life, in need of help and support. Furthermore, six subthemes emerged, to be affected by shortness of breath and fatigue, emotional and mental reactions, acceptance and an altered self-image, having to adapt with new strategies, support by close relationships, and lack of support from health-care. Conclusion: Through an understanding of the experience of living with heart failure an increased knowledge can be gained about how the needs of the patients practically can be met. Especially since nurses has a responsibilityto promote health, prevent illness, restore health and alleviate suffering through a holistic perspective. Nurses can provide help and support for the patientby supporting the induvial sense of coherence.

The study deals with the implementation of specific values in elderly care in the municipality of Hultsfred. The values here are grounded on the interaction between caregivers and caretakers and based on a salutogenetic approach. The aim of this study is to describe and analyse the work with values in elderly care through the understanding how the changes in the organisation have been shaped in the municipality on different levels in organisation of the elderly care through an implementation process. The study is based on semi-structured interviews with care givers, care administrators and managers. National and internal documents were studied. The material was analysed through Fixen et. al (2005) steps in an implementation process. The main findings in the study reveals the importance of a working communication and making every level participate in an implementation process. The study shows an example how popular organisation recipe is translated and used in elderly care. The study was written with support from the Kamprad Family foundation.

Flera modeller och skalor har gjorts genom psykologins historia för att bättreförstå och reflektera kring individens hälsa och dennes perception av den.Studiens syfte var att undersöka samband mellan femfaktorsmodellen,KASAM samt generell mental hälsa med bakgrundsvariablerna kön, ålderoch civilstatus. Totalt 86 högskolestudenter från mellersta Sverige deltog istudien genom att fylla i en enkät innehållande GHQ-12 skala, Shafer’sfemfaktorsskala och Antonovskys KASAM skala. Resultaten visade inget samband mellan generell mental hälsa och de valda bakgrundsvariablerna;negativt samband mellan psykisk ohälsa och KASAM; negativt sambandmellan mental ohälsa och extraversion, positivt samband mellan generellmental ohälsa och neuroticism, inget samband mellan mental hälsa och andrapersonlighetsegenskaper. Totalt kunde 47 % av variationen i generell mentalhälsa förklaras av samtliga prediktorvariablerna. Svagheten med studien varbl.a. urval och andel deltagare samt förståelse av modellerna. Vidarediskuteras resultaten i jämförelse med andra relevanta studier.

Bakgrund: År 2018 drabbades cirka 8700 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk händelse och kan påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som tillämpats är ”Känsla av sammanhang ”(KASAM) av Aaron Antonovsky. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Två teman identifierades. En förändrad kropp med subteman; kognitiva förändringar, fysiska förändringar, emotionella förändringar, existentiella förändringar. En andra chans med subteman; En ny syn på livet, behov av information och stöd och närståendes betydelse. Resultatet visade att kognitiva, fysiska och emotionella förändringar var vanligt. Patienter som överlevt ett hjärtstopp kände ett behov av stöd från anhöriga och sjukvård. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp innebär en livsomvälvande upplevelse. Händelsen visar sig ha såväl fysiska som psykiska konsekvenser. Patienterna känner ett ökat behov av stöd och information från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose patientens behov och stärka patientens känsla av sammanhang. Eftersom antalet överlevare ökar finns ett större behov av evidensbaserad kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja denna patientgrupp. Nyckelord: Erfarenheter, hjärtstopp, känsla av sammanhang, omvårdnad, patient, överlevare. / Background: In the year 2018, approximately 8700 people were affected by a cardiac arrest in Sweden. Cardiac arrest can be experienced as a traumatic event and affect the person's experience of the future life. The theoretical reference is “Sense of coherence” (SOC) by Aaron Antonovsky.  Aim: To describe peoples experiences of surviving a cardiac arrest  Method: A literature review of qualitative design with inductive approach. Results: Two themes were identified. A changed body with subthemes cognitive changes, physical changes, emotional changes and existential thoughts. A second chance with subthemes, a new vision on life, need for information and support and the meaning of close relatives. The result showed that cognitive, physical and emotional changes were common. Patients who suffered from cardiac arrest needed support from relatives and healthcare. Conclusion:  Suffering from av cardiac arrest involves a life-changing experience.  The event turns out to have both physical and mental consequences. The patients feel an increased need for support and information from the healthcare system. The nurse has an important role in meeting the patient's needs and strengthening the patient's sense of coherence. As the number of survivors increases, there is a greater need for evidence-based knowledge of how the nurse can support this patient group in the best way. Keyword: experiences, cardiac arrest, survivors, nursing, patient, sense of coherence