I uppsatsen jämförs en kvinnlig och en manlig hjälte, utifrån ett genusperspektiv, isamtida actionfilm för att se hur de framställs. Syftet med denna uppsats är attundersöka om den kvinnliga hjälten verkligen utmanar stereotyperna. De filmernasom analyseras är The Hunger Games och The Maze Runner. Den metod somanvänds för att genomföra analysen är en karaktärsanalys utifrån karaktärsklockanskapad av Jens Eder. Resultaten av undersökningen visar tydliga tecken påstereotypiska drag hos den kvinnliga, men även den manliga hjältekaraktären. TheHunger Games är trots det ändå en film som är positiv till utvecklingen avkvinnliga hjältar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska kvinnliga actionhjälten karakteriseras, representeras och gestaltas i svensk actionfilm. Hoppet med uppsatsen är att den ska bidra till en djupare förståelse kring den svenska kvinnliga actionhjälten samt öppna en diskussion kring kvinnors representation i svensk actionfilm. För att uppnå detta syfte har fyra svenska actionfilmer mellan åren 2001 och 2022 analyserats med hjälp av Jens Eders karaktärsklocka och Rikke Schubarts fem kvinnliga actionarketyper. Resultatet visar att de tre arketyper som hittades i filmerna var dotterarketypen, moderarketypen och the rape avenger medan the dominatrix och amazonen inte hittades. De kvinnliga actionhjältarna karaktäriserades alla med många maskulina drag, antingen genom personlighet eller genom kostym. De kvinnliga actionhjältarna var alla starka och drivkraftiga och stack ofta ut gentemot andra kvinnliga och manliga karaktärer. Det verkar också som att det finns en utveckling genom tiden på hur svenska kvinnliga actionhjältar representeras då det märks skillnader i karakterisering mellan åren 2001, 2009 och 2022 då de kvinnliga actionhjältarna från 2022 inte gestaltas som fullt lika annorlunda jämfört med de andra kvinnliga karaktärerna i filmen.

Zugl.: Wuppertal, Univ., Diss., 2006.

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2006

I denna studie undersöks karaktären Lara Croft i filmerna Lara Croft: Tomb Raider (2001) och Tomb Raider (2018) utifrån frågeställningarna: Hur skildras karaktären Lara Croft i filmerna Lara Croft: Tomb Raider (2001) respektive Tomb Raider (2018), vilka likheter och skillnader finns? Vad kan eventuella likheter och skillnader bero på? I analysen kallas karaktären i filmen från 2001 (en adaption av de ursprungliga datorspelen Tomb Raider från 1990-talet) för ”gamla Lara” och karaktären i filmen från 2018 (en adaption av nyversionen av samma datorspel från 2013–2018) för ”nya Lara”. Först diskuteras den visuella skildringen av Lara Croft utifrån Laura Mulveys begrepp ”den manliga blicken” och ”to-be-looked-at-ness” samt Yvonne Taskers iakttagelser där det finns stora skillnader mellan filmerna. Gamla Lara tillgängliggörs inom en traditionellt kvinnlig kontext genom sexighet, hon objektifieras för den manliga blicken och präglas av ”to-be-looked-at-ness”, medan nya Lara inte gör det. Nya Lara tillgängliggörs dock inom en traditionellt kvinnlig kontext genom att vara ett romantiskt intresse för en man. Sedan diskuteras Lara utifrån den ”postfeministiska supertjejen” som Janine Engelbrecht beskriver och där finns också stora skillnader. Gamla Lara präglas starkt av det postfeministiska (och orealistiska) supertjejidealet medan nya Lara är mer mänsklig. Nya Lara präglas av en realism som har potential att utmana förväntningarna på vad en kvinna kan vara och göra i verkligheten medan gamla Lara snarare representerar en fantasi. Sist diskuteras Lara utifrån Rikke Schubarts Dotterarketyp och där finns mest likheter. Både gamla och nya Lara har internaliserat traditionellt manliga intressen, egenskaper och beteenden, de har ingen önskan att lämna sitt traditionellt manliga yrke (äventyrare och arkeolog) utan ser fram emot nästa fartfyllda utmaning. Varken gamla eller nya Lara längtar efter en traditionellt kvinnlig livsstil med romantik eller shopping. Både gamla och nya Lara har dock ett utvecklat bakgrundsnarrativ (där pappan är central) som ”förklarar” varför hon befinner sig i en traditionellt manlig kontext. Frånvaron av en mamma i Laras narrativ kan också ses som en förklaring till varför hon inte uppvisar traditionellt kvinnliga intressen eller beteenden. Skillnaderna hos nya Lara med avseende på den visuella skildringen och det postfeministiska supertjejidealet kan kopplas till (framförallt) feministisk kritik som riktades mot gamla Lara på just dessa punkter. De hjälteegenskaper som feministiska analyser belyst som positiva hos gamla Lara har bevarats även hos nya Lara vilket kan vara orsaken till de många likheter som återfinns gällande Dotterarketypen.

<p>The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally.</p><p>Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. . The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att analysera tre actionfilmer: Collateral Damage från 2002; Clear and Present Danger från 1994; och Scarface från 1983 för att se hur Colombianer representeras i filmerna. Actiongenren består av olika stereotyper där främst actionhjälten och skurken ställs i relation till varandra. Analysen gick ut på att se på vilket sätt filmernas innehåll och form användes för att framhäva främst representationen av colombianerna, men även skurken och hjälten.</p><p>Som metod användes en kritisk diskursanalys där begreppen denotation och konnotation var vägledande.</p><p>Analysen visade att filmerna reproducerade en redan etablerad kollektiv stereotyp bild av latinamerikaner, som inkluderar både Colombia och colombianer.</p>

The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally. Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. . The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians. / Syftet med uppsatsen var att analysera tre actionfilmer: Collateral Damage från 2002; Clear and Present Danger från 1994; och Scarface från 1983 för att se hur Colombianer representeras i filmerna. Actiongenren består av olika stereotyper där främst actionhjälten och skurken ställs i relation till varandra. Analysen gick ut på att se på vilket sätt filmernas innehåll och form användes för att framhäva främst representationen av colombianerna, men även skurken och hjälten. Som metod användes en kritisk diskursanalys där begreppen denotation och konnotation var vägledande. Analysen visade att filmerna reproducerade en redan etablerad kollektiv stereotyp bild av latinamerikaner, som inkluderar både Colombia och colombianer.

The aim of this study is to explore the correlation between contemporary political agenda and film themes, how and if the antagonists’ behavior is depicted in relation to whom the political opponent was at the time of the making of the film. The literature is concurrent: movies are used to spread norms and political messages. There are several examples; during the Cold War people and antagonist behavior could clearly be linked to the Soviet Union. During the Gulf War the antagonists was often depicted as Arabic terrorists, but after the war the villain character became unclear and was often represented by natural disasters, organized crime, corruption etc. Following the September 11, 2001 terrorist attacks on the United States, Arabic terrorists once again became the new antagonists. The film selection is made out of the five most profitable movies (adjusted for inflation) that take place in our world that was produced during the Cold War, and five films that fill the same criteria that was produced after the Cold War. My goal was to see if I could see a correlation between the political agenda at the time of the making of the movie, how the antagonists are portrayed and what political themes were addressed. Unexpectedly, I found no such correlation in my film selection. However, I could see similarities in certain genres, such as action, thrillers and adventure movies, that support the theories in the literature. / Jag studerar huruvida man kan dra en parallell mellan den rådande politiska agendan och filmens politiska teman samt hur skurkgestaltningen ter sig i relation till vem den politiska motståndaren var då filmen gjordes. Litteraturen är tydlig kring att film används för att sprida normer och politiska budskap. Det finns flera exempel kring hur man under kalla kriget främst hade Sovjet eller personer och beteenden som tydligt kunde kopplas till Sovjet som skurkar. Efter kalla kriget, i samband med Gulfkriget, blev det under en tid araber för att därefter vara en mer oklar skurkroll (ofta naturkatastrofer, organiserad brottslighet, korruption, etc.). Efter terrorangreppen mot USA den 11:e september 2001 fick man återigen en tydlig motståndare och den arabiske terroristen blev den nya antagonisten. I min studie utgår jag från de fem filmer som drog in mest pengar (justerat för inflation), som utspelar sig i vår värld och som kom under kalla kriget, samt de fem filmer inom samma kategorier som kom därefter. Detta för att se om jag kan se en tydlig parallell mellan den rådande politiska agendan och hur skurkarna gestaltas samt vilka politiska teman som tas upp. Oväntat nog finner jag att ingen sådan tydlig koppling finns i de exemplen. Jag finner liknande paralleller inom vissa genres, såsom actionfilm, thrillers och äventyrsfilm, men ingen direkt koppling till filmen generellt kan göras.