Background: In recent years, the Swedish taxi industry has undergone a number of changes as a result of increased digitalisation in a deregulated market. Most market players have emerged as a result of the freedom of establishment, which in turn has led to higher competition. Among these new entrants, the ride-hailing business model has had an impact by taking a traditional service and performing it differently. This thesis will thus examine how this approach has affected the Swedish taxi industry in more detail. Purpose: The thesis aims to increase understanding of the aspects of the ride-hailing business model that are specifically distinguished by the company Uber. The following secondary purpose is to identify the impact this specific business model has on the Swedish taxi industry as a result of Uber's establishment on the Swedish market. Method: The thesis is an abductive case study of qualitative character. The empirical data has been collected through three distinct approaches, which are the collection of scientific material, semi-structured interviews with three respondents and a Social Media Analysis consisting of data from approximately 100 independent articles and media publications. Furthermore, these three types of empirical data have been selected via a strategic selection. Conclusion: The result of this thesis shows that the specific aspects that stand out in Uber Sweden's use of the ride-hailing business model are value creation, differentiation, innovation and social acceptance. The results also show that the ride-hailing business model has influenced the Swedish taxi industry in terms of the specific aspects' influence on the development of the taxi market and on government regulations. / Bakgrund: Under de senaste åren har den svenska taximarknaden genomgått en rad förändringar till följd av en ökad digitalisering på en avreglerad marknad. Det har uppkommit flertalet aktörer på marknaden till följd av den fria etableringsrätten, som i sin tur lett till en högre konkurrens. Bland dessa nya aktörer har affärsmodellen ride-hailing fått ett genomslag genom att ta en traditionell tjänst och utföra den annorlunda. Uppsatsen kommer därmed att närmare undersöka hur detta tillvägagångssätt har påverkat den svenska taximarknaden. Syfte: Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de aspekter av ride-hailing-affärsmodellen som specifikt utmärker sig hos företaget Uber. Det följande sekundära syftet avser att identifiera den påverkan som denna specifika affärsmodell haft på den svenska taxibranschen till följd av Ubers etablering på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är en abduktiv fallstudie av kvalitativ karaktär. Empiri har insamlats via tre distinkta tillvägagångssätt, vilka är insamlande av vetenskapligt material, semistrukturerade intervjuer med tre respondenter samt en Social Media Analys bestående av data från cirka 100 fristående artiklar samt mediala publikationer. Vidare har dessa tre typer av empiriska data valts ut via ett strategiskt urval. Slutsats: Resultatet från denna uppsats visar att de specifika aspekterna som utmärker sig inom Uber Sveriges användning av ride-hailing-affärsmodellen är värdeskapande, differentiering, innovation och social acceptans. Vidare visar resultatet på att ride-hailing-affärsmodellen har påverkat den svenska taximarknaden i avseende på de specifika aspekternas inflytande på utvecklingen av taxibranschen samt kring statliga regleringar.

Bakgrund: Digitaliseringen har haft en stor påverkan på hela vårt nutida samhälle och dess utveckling sker exponentiellt. Information finns nu mer lättillgänglig och flera branscher har sett stora förändringar. Dessa förändringar har både varit positiva och negativa och har lett till att företag har behövt anpassa sina affärsmodeller samt skapa nya. En av de branscher som har sett en stor förändring är tidningsbranschen, vars traditionella affärsmodell hotats då färre konsumenter nu läser papperstidningar. Många tidningar har stora problem med att kapitalisera på de förändrade konsumtionsvanorna som uppstått kring media och nyheter. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur lokala dagstidningar upplever digitaliseringens påverkan på tidningsbranschen. Frågeställningar: 1) Vilka upplevda hot och möjligheter har tidningsbranschen stött på till följd av digitaliseringen och vad har de gjort för att hantera det?2) Hur har tidningarnas affärsmodeller förändrats till följd av digitaliseringen?3) Hur upplever tidningarna att deras funktion i samhället påverkats till följd av digitaliseringen? Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och genom en multipel fallstudie har tre fallföretag studerats. Vidare utfördes studien utifrån ett hermeneutistiskt perspektiv med iterativ ansats. Primärdatan samlades in genom utförandet av sex semistrukturerade intervjuer som även har kompletterats med sekundärdata. Slutsats: Studiens resultat visar att digitaliseringen både medfört hot och möjligheter inom tidningsbranschen. Fallföretagen har mött ökad konkurrens både inom tidningsbranschen och även från aktörer utanför branschen. Det har samtidigt möjliggjort nya digitala verktyg och insamlandet av kunddata, vilket bidragit till ökad effektivitet. De traditionella affärsmodellerna inom branschen har hotats och det har varit nödvändigt att experimentera för att finna nya intäktsströmmar. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med en djupare förståelse för hur lokala dagstidningar har påverkats till följd av digitaliseringen och gett exempel på vilka upplevda hot och möjligheter de stött på till följd av detta. Vikten för lokala dagstidningar att anpassa sig, dels genom att förändra sina affärsmodeller, har även det lyfts fram. Studien har även bidragit med en bild av hur konkurrensen inom och mellan branscher har förändrats till följd av digitaliseringen. / Background: Digitalization has had a large impact on our current society and has had an exponential growth. Information is now easier to access and several industries have seen big changes. These changes have been both positive and negative and has forced companies to change their business models or create new ones. One of the industries which has seen a large change is the newspaper industry, whose traditional business models has been threatened due to fewer consumers reading printed newspapers. Many newspapers have faced problems with being able to capitalize on the changed consumer behavior regarding media and news. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of how local newspapers experience the impact that digitalization has had on the newspaper industry. Research questions: 1) Which threats and opportunities has the newspaper industry experienced following the digitalization and how have they managed these? 2) How has the newspapers business models changed following the digitalization? 3) How does the newspapers experience that their function in society has been affected after the digitalization? Methodology: The study has used a qualitative strategy and through a multiple case study three cases have been studied. A hermeneutic philosophical perspective has been used with an iterative approach. The primary data was collected through six semi-structured interviews, which was further complemented with secondary data. Conclusion: The results of the study show that digitalization has brought both threats and opportunities to the newspaper industry. The cases have faced increased competition both from within the industry and from companies outside the industry. It has also enabled the use of digital tools and the collection of customer data, which has increased efficiency. The traditional business models has been threatened and it has been necessary to experiment to find new sources of revenue. Contribution: This study has contributed a deeper understanding of how local newspapers have been affected by the digitalization and which threats and opportunities they have experienced following this. The importance for newspapers to adapt and change, partly through changing their business models, has also been highlighted. The study has also contributed with showing how the competition within and between industries has been affected following the digitalization.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Musikindustrin har upplevt omvälvande förändringar det senaste decenniet, där skivbolagen har tappat 50 % av sin försäljning sedan år 2000. Minskningen beror till stor del på det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intåg i musikindustrin, ett intåg som förändrat marknadsvillkoren för berörda parter.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att förstå hur marknadsledande företag påverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgångspunkt från skivbolagsindustrin. Vidare ämnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intåg.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen är baserad på fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste åren. Som komplement till intervjuerna används sekundärdata.</p><p><strong>Resultat:</strong> Skivbolagen upplevde svårigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende där de motverkat förändringen börjat arbeta för att skapa affärsmodeller som är applicerbara på den digitala marknaden. Studien visar även att skivbolagen har en viktig roll i musikindustrin, då de fungerar som en samordnare för de många funktioner som är involverade i en musikproduktion.</p> / <p><strong>Background: </strong>Music industry has experienced substantial change in the last decade, in which record companies have lost 50% of its sales since the year 2000. The decrease is largely due to the technological paradigm shift that has taken place with the digitalization of the music industry. These changes have changed market conditions for existing companies.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to understand how market leading companies affects from and act during changes in technological paradigms with a focus on the record industry. Furthermore we will investigate the record companies’ role in the market and what their role is today after the digitalization of the market.</p><p><strong>Method:</strong> This essay is based on four interviews and one e-mail correspondence with people who have experienced the development of industry in the last decade. As complement secondary data has been used.</p><p><strong>Results:</strong> Record companies suffered difficulties due to the technological change of paradigm which was the result of digitalization. After defensive behavior the companies started to create new business models applicable on the digital market. This study also shows that record companies do have an important role in music industry as whole, as they work as a coordinator to the many functions involved in a music production.</p>

Bakgrund: Musikindustrin har upplevt omvälvande förändringar det senaste decenniet, där skivbolagen har tappat 50 % av sin försäljning sedan år 2000. Minskningen beror till stor del på det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intåg i musikindustrin, ett intåg som förändrat marknadsvillkoren för berörda parter. Syfte: Syftet är att förstå hur marknadsledande företag påverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgångspunkt från skivbolagsindustrin. Vidare ämnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intåg. Metod: Uppsatsen är baserad på fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste åren. Som komplement till intervjuerna används sekundärdata. Resultat: Skivbolagen upplevde svårigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende där de motverkat förändringen börjat arbeta för att skapa affärsmodeller som är applicerbara på den digitala marknaden. Studien visar även att skivbolagen har en viktig roll i musikindustrin, då de fungerar som en samordnare för de många funktioner som är involverade i en musikproduktion. / Background: Music industry has experienced substantial change in the last decade, in which record companies have lost 50% of its sales since the year 2000. The decrease is largely due to the technological paradigm shift that has taken place with the digitalization of the music industry. These changes have changed market conditions for existing companies. Aim: The aim of this study is to understand how market leading companies affects from and act during changes in technological paradigms with a focus on the record industry. Furthermore we will investigate the record companies’ role in the market and what their role is today after the digitalization of the market. Method: This essay is based on four interviews and one e-mail correspondence with people who have experienced the development of industry in the last decade. As complement secondary data has been used. Results: Record companies suffered difficulties due to the technological change of paradigm which was the result of digitalization. After defensive behavior the companies started to create new business models applicable on the digital market. This study also shows that record companies do have an important role in music industry as whole, as they work as a coordinator to the many functions involved in a music production.

The load in the electricity grid fluctuates during the day and between seasons. As a distribution system operator (DSO), an uneven load profile leads to increased transmission losses and unnecessary high costs for subscribing power from the feeding grid. Efficiency measures and a more even power consumption by the end-users, could therefore lead to that a DSO can achieve lower costs for power-subscription from the feeding grid and transmission losses, but also implies a lowered cap of total revenues. As a step towards implementing the EU energy efficiency directive, the Energy Markets Inspectorate (Ei) have developed two economic incentives which enables for DSOs to profit economically from cost reductions related to transmission losses and feeding grid. For this reason the electricity suppliers Storuman Energi and Affärsverken Energi sees a possibility to offer a load shift-service to low voltage DSOs using the flexibility in the demand of electrically heated households. The aim of this study is therefore to demonstrate how a service such as this one can be valued in the Swedish electricity market. The task at hand was examined by conducting a survey of the values of demand-side flexibility, as well as an investigation of how the costs for the end-user and incentives for the DSO are affected by flexibility. A review of the values associated with demand-side flexibility has been conducted for electricity suppliers, DSOs and end-users. With regard to the DSOs, the main value is connected to the new economic incentives from Ei, whose potential depends on the properties of the grid and the tariff for the feeding grid. Other values related to operation and delivery reliability can also be achieved. The main values for electricity suppliers are a lowered risk for unbalance following as a consequence of better knowledge of their end-users’ usage, and also the possibility to profit by offering a load shift-service. The values for end-users have been divided between cost reductions and system benefits, both of which are regarded to compensate the remuneration end-users require to offer their flexibility. By adapting consumption after the spot market price or the grid tariff, lowered costs for electricity can be achieved. The end-users can also appreciate system-benefits such as the facilitation for intermittent renewable electricity production, electric vehicles and reducing the societal dependency on expensive fossil-fuelled power generation as positive. They do on the other hand regard a possible depreciation of the heat comfort, data confidentiality and reduced control over one’s own electricity consumption as negative. If the service can be bundled with equipment which yields other values, such as an increased heat comfort, the end-users’ demand for remuneration can decrease. To explore what effects demand-side flexibility can have on the electricity costs of end-users and the economic incentives for DSOs, a case study is conducted in the electricity distribution grid of Karlskrona. Through review of previous studies, a potential for demand reductions was established and used as input in the case study. It can be determined that the incentive for a more even load profile constitutes a substantially greater share of the total incentives, compared to the incentive for reduced distribution losses. It is further concluded that a fairly large part of the incentives can be achieved by controlling the end-users on only a few occasions each year. It is also established that the cost reductions for end-users can match their demand for remuneration. A future scenario with more electrical vehicles connected to the grid for charging, greatly increases the possible benefits for both the DSO and end-users. Through the investigation of different possible designs for the energy service, it is recommended that the demand side management of end-users is placed in the hands of an electricity supplier responsible for balancing the consumption of the end-users. A procurement-procedure is deemed problematicfollowing the risk for unproportional use of resources and time. As a result of this, the energy service should not be traded directly between DSOs and electricity suppliers. Instead, it is proposed that the DSO develops a time-differentiated tariff, after which the electricity supplier can adapt the end-users’ consumption. Since the results indicate that controlling the end-users consumption on just a few occasions is sufficient to yield large benefits for the DSO, a grid-tariff with critical peak pricing is recommended. This tariff employs a high price for shorter periods of time when the grid load is peaking and a rebated price during all other occasions. This opens up for controlling the use during the other days according to the spot market price. As the electricity supplier grants the end-user lowered costs for both the electricity grid and trading, they have the opportunity to apply a charge for the service. Both the DSO, end-user and electricity supplier is presumed to improve their profitability with this design. When implementing the energy service, a couple of aspects are important to shed light on. The grid-tariff of the end-user and the tariff for the feeding grid needs to be synchronized with each other, to stimulate the same type of load shifts. It should also be noted that the possible gain from the incentives will decrease as demand side management-measures is taken since the reference-level from which a comparison is made improves. Another interesting aspect is that the regulation stipulates that only a certain percentage of the cost reductions will result in incentives, thus limiting the amount of profitable measures. Since the costs and revenues between the actors in the transmission system (low and medium voltage DSOs and the TSO) are interdependent, the revenue loss for the medium voltage DSO resulting from the cost reduction for the low voltage DSO, can result in a recoil effect. Lastly, a widespread introduction of control equipment to end-users can facilitate other uses for the demand-side flexibility. / Belastningen i elnätet varierar under dagen och mellan olika säsonger. Att som nätägare ha en ojämn belastning i sitt nät leder till ökade nätförluster och onödigt höga kostnader för att abonnera effekt från det överliggande nätet. Effektiviseringar i nätet och ett jämnare effektuttag av användarna kan därmed leda till att en nätägare kan erhålla minskade kostnader för abonnerad effekt från överliggande nät och nätförluster, men innebär också en sänkt intäktsram för nätägaren. Vid implementering av EU:s energieffektiviseringsdirektiv har Energimarknadsinspektionen tagit fram två ekonomiska incitament som möjliggör för nätägare att dra nytta av kostnadsminskningar för nätförluster och överliggande nät. Av denna anledning ser elhandelsbolagen Storuman Energi och Affärsverken Energi möjligheter att, med hjälp av efterfrågeflexibilitet hos framförallt eluppvärmda hushåll, erbjuda en laststyrningstjänst till lokalnätsnätägare. Syftet med denna studie är därmed att demonstrera hur en tjänst som denna kan värdesättas av aktörerna på den svenska elmarknaden. Frågan behandlas genom att undersöka vilka värden efterfrågeflexibilitet kan ge upphov till, exempelvis hur slutanvändares elkostnader och nätägares ekonomiska incitament påverkas av efterfrågeflexibilitet. En inventering har gjorts av efterfrågeflexibilitetens värde för elhandlare, nätägare och slutanvändare. För nätägare bedöms de huvudsakliga värdena finnas kring de nya ekonomiska incitamenten, vars potential beror på nätets förutsättningar och regionnätstariffen. Det finns också nyttor kopplade till driftsäkerhet och leveranskvalitet. Elhandlare kan dra nytta av en lägre risk för obalans genom att de får bättre uppfattning om sina kunders användningsmönster, samt möjligheten att även debitera för utförd laststyrningstjänst. För slutanvändare har värdena delats upp i kostnadsminskningar och systemnyttor. Båda dessa anses kunna kompensera för de krav på ersättning som slutanvändare har för att bidra med sin flexibilitet. Genom anpassning efter exempelvis spotpris eller en nättariff kan lägre kostnader för elhandel respektive nät erhållas. Vad gäller systemnyttor kan följder som att exempelvis främja intermittent förnybar elproduktion, underlätta införande av en eldriven fordonsflotta samt att minska beroendet av dyra fossileldade produktionsslag ses som positiva. Å andra sidan bedöms en upplevd risk för försämrad värmekomfort och datasekretess samt minskad kontroll över sin användning spela in som negativa värden. Om tjänsten kan paketeras tillsammans med utrustning som även ger andra mervärden, exempelvis möjliggör en ökad värmekomfort, kan slutanvändares ersättningskrav minska. För att utreda vilken konkret påverkan efterfrågeflexibilitet kan ha på slutanvändares elkostnader och nätägares ekonomiska incitament görs en undersökning i Karlskronas lokalnät. Där appliceras den potential för efterfrågeflexibilitet som tidigare studier visat på. Det konstateras att incitamentet för jämnare nätbelastning visar betydligt större potential än det för minskade nätförluster samt att en stor del av incitamenten går att erhålla genom att styra endast ett fåtal tillfällen varje år. Vidare pekar resultatet på att slutanvändares kostnadsminskningar kan nå upp i nivåer som motsvarar deras ersättningskrav. Ett framtidsscenario med fler elfordon ger mycket större ekonomisk potential för både nätägare och slutanvändare. Efter att ha utrett olika alternativa utformningar för energitjänsten föreslås att passiv efterfrågeflexibilitet tillämpas genom att laststyrning av slutanvändare sker av en elhandlande aggregator med balansansvar. Ett upphandlingsförfarande bedöms medföra risk för stor resurs- och tidsåtgång, varför handel av tjänsten inte bör äga rum mellan elhandlare och nätägare. Men för att elhandlare ändå ska kunna ta del av värdet från de ekonomiska incitamenten föreslås att nätägaren tar fram en tidsdifferentierad nättariff, vilken elhandlaren kan laststyra slutanvändare efter. Då resultatet pekar på att styrning under endast ett fåtal tillfällen är erforderligt kan en nättariff av typen spetspristariff tillämpas, där kostnaden för effektuttag kraftigt stiger när belastningen är hög i nätet. Då möjliggörs styrning efter exempelvis spotpris de tillfällen som inte är nödvändiga att styra med hänsyn till nätet, eftersom kostnaden för effektuttag då är låg. Genom att elhandlare på så sätt kan erbjuda slutanvändare lägre kostnader för både nät och elhandel har de möjlighet att debitera slutanvändare en avgift för utförd tjänst. Med denna utformning anses både nätägare, elhandlare och slutanvändare kunna nå en ökad lönsamhet. Vid införandet av energitjänsten är ett antal aspekter viktiga att belysa. Slutanvändares nättariff och lokalnätets tariff för överliggande nät spelar en viktig roll då de behöver stimulera till att samma styrning utförs, exempelvis om det är fördelaktigt att styrning sker ofta eller mer sällan. Då incitamentens nivå bestäms utifrån en referensperiod kommer möjlig avkastning att avta i takt med att förbättringar görs. I nätregleringen är det fastställt att bara en viss del av kostnadsbesparingarna erhålls i form av de ekonomiska incitamenten, vilket innebär att vilka åtgärder som är lönsamma begränsas. Genom att kostnader och intäkter är tätt sammankopplade mellan aktörerna i elnätet (lokal-, region- och stamnät) kan regionnätets intäktsbortfall till följd av lokalnätets lägre kostnader, ge upphov till rekyleffekter. Att storskaligt installera styrutrustning hos slutanvändare kan också möjliggöra andra användningsområden, med andra ord skapas det en plattform för efterfrågeflexibilitet.

TV- och mediabranschen drivs på av teknikutveckling och är under förändring där allt fler konsumenter väljer att konsumera video via internet vilket ställer krav på aktörerna i TV-branschen. Traditionella TV-operatörer försöker förändra sina affärsmodeller, branschgränser blir mer otydliga där bolag som tidigare ansvarat för it-infrastrukturen försöker ta större del av värdekedjan, nystartade företag ser sin chans att konkurrera samt globala aktörer som Google och Apple blir allt större hot. För konsultbolag finns det i TV-branschen därför möjligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik rådgivning och resurser för att hjälpa TV- aktörerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som försöker etablera sig inom TV- och mediamarknaden behöver ta ställning till frågeställningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppnår en stark marknadsposition. Eftersom den framtida utvecklingen av den övergripande marknadskonfigurationen är oklar så skapar det också behov för sådana konsultbolag att förstå hur de skapar förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft. Denna undersökning syftar därför till att undersöka positioneringsstrategier för långsiktig konkurrenskraft i konsultbolag inriktade mot branschen av media- och TV- lösningar. Studien har genomförts på företaget Eyevinn med hjälp av en kvalitativ fallstudie. Undersökningens metodik följer det Wahlbinska U:et och har haft ett explorativt angreppssätt för att skapa en bred förståelse för deras positioneringssituation. Den insamlade empiriska datan för studien baseras främst på intervjuer som är genomförda med anställda på fallföretaget Eyevinn och deras kunder. Analysen har utförts med ett holistiskt tillvägagångssätt och är uppdelad i två huvudsakliga områden. Det ena området har sin grund i affärsmodellssynsättet kompletterat med dynamiska förmågor. Det andra området har en bas i generell litteratur inriktat på positioneringsstrategi kompletterat med litteratur för positioneringsstrategi som är specifikt inriktat för konsultbolag. De underliggande analyserna har således blivit Utvärdering av långsiktig konkurrenskraft med grund i företagets förmågor och resurser, Matchning mellan fallföretaget och dess önskade position, Position relativt konkurrenter, Värdeerbjudandets konkurrenskraft, Position i värdekedjan och Utnyttjande av företagets marknadsroll. Resultatet av undersökningen visar att det är relevant för konsultbolag inom branschen av media- och TV-lösningar att förstå vilka mekanismer som finns tillgängliga i deras befintliga och eftersträvda marknadsroll för att förstärka deras konkurrenskraft. Vidare så visas att en differentieringsstrategi som specialist ställer höga krav på värdeerbjudandets substantiering men också att en sådan differentiering i sig själv kan användas för att förstärka substantieringen samt resonansen av värdeerbjudandet. Det visas även betydelsefullt att det internt, bland konsultbolagets personal, säkerställs att det finns en gemensam och enhetlig syn för konsultföretagets positioneringsstrategi och marknadsinriktning. ii Resultatet av affärsmodellsanalysen visar med hjälp av logiken i fallföretagets aktivitetssystem att det finns ett cyklist och självförstärkande samband (virtuos cycle) i aktiviteterna som leder till konsultföretagets förmåga att skapa legitimitet på marknaden för sin expertkunskap. Denna aktivitetscykel identifieras som kritisk för fallföretagets möjlighet att ta ut premiumarvoden och att förflytta sig närmre sin önskade marknadsposition som kunskapsledande. För att skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft i ett konsultbolag med en specialistdifferentiering så visar undersökningen att strukturer för hantering av kunskap blir betydelsefulla. Kunskapsstrukturerna bör stödja införskaffande, bevarande samt utvärderande för dess möjlighet att kommersialiseras med anledning att stärka en marknadsposition som kunskapsledande. Rekommendationerna som framtagits är riktade till fallföretaget Eyevinn för att hjälpa de att förstärka sin befintliga marknadsposition och förflytta dem närmre sin önskade position med långsiktig konkurrenskraft. Dessa är att på sikt ersätta deras interna befintliga kommunikationsverktyg och etablera en struktur för kunskapshantering, kunskapsbevarande och kunskapsdelning. I deras marknadsroll ska de för att stärka och skydda sin position hos sina kunder utnyttja mekanismer som förstärker kundernas switching costs. För att hantera interna skillnader i uppfattningen om Eyevinns positioneringsstrategi så föreslås fem grundläggande frågeställningar som de gemensamt bör gå genom. Uppsättning av rutiner för snabb kommersialisering av ny kunskap rekommenderas för att förflytta företaget närmre en position som kunskapsledande. Förbättrad redundans av företagets tillgängliga kompetenser föreslås göras genom ett tillvägagångssätt som innebär att kunduppdrag även stödjs “back office”. Eyevinns säljkommunikation rekommenderas anpassas för att främja deras möjlighet att samla på sig mer erfarenheter och därmed förstärka deras substantiering. Eyevinn rekommenderas att förstärka förtroendet från kunderna genom att fokusera på de aktiviteterna som är inkluderade i den virtuos cycle som skapar legitimitet i att besitta expertkunskap. / The TV and media market is affected by the modern development in technology which is transforming the industry and making it easier for consumers to consume video through the web which in turn puts new requirements and demands on the companies active in that market. Traditional TV-operators are trying to change their business models, market boundaries are becoming more unclear, firms that were previously responsible for the IT-infrastructure are now trying to expand their grasp on the value chain, new start-ups see their chance to compete and global actors such as Google and Apple are becoming an increasing threat. Consulting firms that are active in this market therefore have the opportunity to fulfill customers’ needs of market specific consulting and resources to help companies adapt to the digitalization. Consulting firms trying to establish themselves in the TV and media market needs to ask themselves questions such as what spread their offering should have, what competencies and roles they should offer, and how they should act to attain a strong market position. Since the future development of the marketplace is unclear, there is also a need for such consulting firms to understand how they create foundations for sustainable competitive advantages. This study therefore has the objective to examine positioning strategies that achieves sustainable competitive advantages for consulting firms in the TV and media market. The study has been conducted as a qualitative case study at the consulting firm Eyevinn. The research methods used for the study were based on the principles of Lekvall &amp; Wahlbin and had an exploratory approach to create a genuine understanding of the problem. The collected data was primarily based on interviews conducted with employees at the company Eyevinn and their customers. The analysis has been performed with a holistic approach and is separated into two main areas. The first area has its basis in the business model approach complemented with dynamic capabilities. The second area has a basis in general management literature focused on positioning strategies complemented with literature for positioning strategies that is specifically targeted to consulting firms. The underlying analyses are Evaluation of sustainable competitive advantages with a basis in the company’s capabilities and resources, The fit between the case company and its wanted position, Position in relation to competitors, The value propositions competitive advantages, Position in the value chain and exploiting the company’s market role. The results of the study shows that it is relevant for consulting firms within the TV and media market to understand the mechanisms available in their current and desired market role to strengthen their competitive advantages. It’s also shown that a differentiating strategy as a specialist puts high demands on the value proposition’s substantiation however such a differentiation strategy in itself can also be used to strengthen the substantiation together with the resonance of the value proposition. It’s also of importance that the firm internally, amongst the company’s personnel, makes sure that there is a common and unified view of the consulting firms’ positioning strategy and market direction. iv The result of the business model analysis shows through the logic of the case company’s activity system that there is a cyclic and reinforcing connection (virtuous cycle) in the activities that lead to the consulting firms ability to create legitimacy on the market for their expertise and knowledge. This activity cycle is identified as critical for the case company’s ability to receive a premium price and to move closer to their wanted position as a knowledge leader. To create conditions for sustainable competitive advantages in a consulting firm with a specialist differentiation the study shows that structures for handling of knowledge are important. The knowledge structures should support acquiring, preserving and evaluating its possibility to be commercialized with the reason to strengthen the market position as a knowledge leader. The recommendations that have been formulated are aimed to help the case company Eyevinn with strengthening their current market position and to move them closer to their wanted position with sustainable competitive advantages. In a long term perspective Eyevinn should replace their current internal communication tool and establish a structure for knowledge gathering, knowledge preservation and knowledge sharing. Eyevinn should exploit switching costs-mechanisms available in their current market role to protect and strengthen the position they have. To handle the internal discrepancies in the understanding of Eyevinns positioning strategy we suggest that they should go through five basic questions together to address the situation. Eyevinn should establish processes to support quick commercialization of new knowledge in order to move Eyevinn closer to its wanted position of knowledge leaders in their market. An improvement of the redundancy of the firm’s available competencies is recommended by a process which includes back office support to its customer assignments. Eyevinn’s sales communication is recommended to be adapted to support their ability to gather more experiences which strengthens their substantiation. Eyevinn is recommended to strengthen the trust perceived by their customers by focusing on the activities included in the virtuos cycle that creates legitimacy for their expert knowledge.

Den tilltagande digitaliseringen och framväxten av flersidiga plattformar har intensifierat konkurrensen på marknaden. Vilket i sin tur försvårat e-handlarnas strategiska arbete för att upprätt hålla konkurrensfördelar. E-handlarnas innovationsförmåga utmanas och allt större uppmärksamhet har riktats mot affärsmodeller, att bli mer konsumentcentrerade samt att reagera snabbare på de förändringar som sker inom handeln för att vara konkurrens kraftiga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska e-handlare arbetar med sin affärsmodell och vilka strategier de väljer att implementera för att upprätthålla konkurrensfördelar i och med ökat inträde av flersidiga plattformar. Intervjuer av två fallföretag har genomförts med teoretiska utgångspunkter i resource-based view, fenomenet Big data och value creation. Dessa intervjuer visar att insamling och analys av konsumentdata anses vara en grundläggande förutsättning för att e-handelsföretag ska kunna vara konkurrenskraftiga. Med hjälp av data kan e-handelsföretagmöta konsumenternas behov i större utsträckning. Slutligen visade även resultatet av studien att det uttrycktes en positivitet från respondenterna gällande Amazons lansering på den svenska marknaden.

From the days of Antonio Meucci and Alexander Graham Bell when the telephone was invented, people have been looking for ways to communicate with each other through the use of technology. With the introduction of the Internet new possibilities were created to communicate with other persons around the world. As more and more individuals got access to the Internet more and more data got sent through the network. As with any platform where number of individuals keeps growing, business is to be made. Different companies offer different types of services, and many of these companies are niched in services where people in some way interact with each other. Social communities are some of the largest websites that are used and on these websites a lot of data is being shared. Pictures, life stories and interests are shared and this data is something that advertisement companies pay money to obtain. We can see this since a large part of revenues from social communities come from ad companies. Since these websites save data about individuals one could collect this data to sum up how an individual act online. In this thesis, we wanted to see if there was any interest in collecting this type of data to develop a business model where the data of individuals would be sold to a third party, and how individuals feel about this type data collection. To get an understanding of what type of data that can be collected, different companies that gather data were looked into. To get an understanding if this business model is something wanted recruiters of different IT companies were contacted for interviews. Focus groups and surveys were used to see how individuals close to their college graduation feel about data collection and the business model that is under construction. From the data collected, we saw that recruiters were not interested in a business model that gathered personal data, but rather professional data such as education, projects and other job related facts that can prove what the job applicant have done. And from the public we got the response that data collection of this sort is not something that is desirable. With the data collected we saw that our business model did not fit our targeted audience, but rather that a modified business model aimed on professional data rather than social data is something that could be developed. / Ända sedan den dagen telefonen skapades av Antonio Meucci och Alexander Graham Bell har människan letat efter nya sätt att kommunicera med varandra via teknologin som finns idag. Internet har introducerade nya sätt att dela olika typer av data världen över. Varje dag får fler och fler människor tillgång till internet det betyder då också att mer data skickas via nätet. Som med alla plattform där antalet individer växer skapas då nya affärsmodeller. Olika företag erbjuder olika typer av tjänster och många av dessa företag fördjupar sig inom kommunikationssektorn så att människor kan integrera med varandra. Socialmedia är bland de populäraste webbsidorna idag och här kan användarna dela data och information med varandra. Dessa data är viktiga för annonseringsföretagen då de vill rikta rätt reklam till användarna. Detta ser vi nu eftersom sociala mediernas största inkomstkälla kommer ifrån säljandet av data till annonsering bolagen. Man skulle kunna ta all data som dessa företag har sparat på sina användare för att sammanställa hur de använder tjänsten. I vår rapport ville vi se om det dann något intresse för att samla in denna typ av data för att utveckla vår affärsmodell där individens data och information säljes till en tredje part. Vi ville även undersöka hur användaren känner när det gäller datasamling på internet. För att få en uppfattning på vad för data som kan samlas in på internet har vi undersökt två företag för att se vad för data de tar. När det gäller vår affärsmodell har vi kontaktat och intervjuat rekryterare från olika företag för att se om vår affärsmodell är något som de behöver. Focused Groups och enkäter skickades ut till studenter som nästan har sin examen för att höra vad de har för åsikt är gällande datainsamling och vår affärsmodell. Vår undersökning visade att datainsamling inte var eftertraktad, men de ville däremot samla kompetens information istället. Information så som utbildning, projekt och arbetskarriär. Enkäten och Focused Groups visade även där att personlig datainsamling inte var något som de ville ha. Med de data vi fått under vår undersökning tydde det på att vår affärside inte var riktad mot rätt målgrupp, men en justering av vår affärsmodell i form av datainsamling av kompetens information var något de ville ha.

Innovation är numera en central del av företagens aktiviteter för att upprätthålla konkurrenskraft och definieras som den praktiska tillämpningen av idé till en ny produkt eller tjänst. Tidigare forskning inom ämnet har främst fokuserat på produkt- och processinnovation inom tillverkning och industri. Parallellt har ett nytt intresse inom tjänsteinnovation uppkommit där antalet studier och undersökningar har ökat som ett resultat av en växande tjänstesektor och dess påverkan på ekonomin. Ett annat ämnesområde som hjälper företaget att upprätthålla konkurrenskraft och tillväxt, är identifikation och analys av kritiska framgångsfaktorer. Majoriteten av undersökningarna kring kritiska framgångsfaktorer är produktcentrerade och undersöker den industriella produktmarknaden. Trots att tjänsteinnovation har en alltmer betydande roll för den ekonomiska tillväxten finns dock förhållandevis lite forskning kring vilka kritiska framgångsfaktorer som existerar i tjänsteinnovativa företag. Bakgrunden till studien är ett tidigare samarbete med Innu-Science där man tillsammans tagit fram ett nytt tjänstebaserat städkoncept och syftet blir att föreslå rekommendationer för Innu-Science vid etablering. Baserat på tidigare litteratur användes en viss metodik ”Temporal/Intuitive factors” för att kunna identifiera olika kritiska framgångsfaktorer hos fyra tjänsteinnovativa svenska företag. Med hjälp av en induktiv kvalitativ studie har företagen undersökts och analyserats, för att kunna identifiera de kritiska framgångsfaktorerna. Faktorerna har därefter jämförts mot varandra för att undersöka eventuella mönster och samband. Resultat från studien visar att alla fyra företag har följande faktorområden gemensamt: Försäljning, Tjänstedynamik (kundanpassning och flexibilitet) samt Referenser. Slutligen har resultat, analys och slutsats legat till grund för vidare rekommendationer till Innu-Science, som utgör ett beslutsfattande stöd när verksamheten ska etableras. / Innovation is considered as a key activity within companies for achieving and maintaining a competitive advantage. Innovation can be defined as “The practical implementation of an idea into a new device or process”. Previous research in this subject has mainly focused on productandprocess innovation in manufacturing firms and ignoring the inherent opportunities that service innovation provides. Because of a changing economy towards more service-based companies, which is a central driver for economic growth, we see an increasing amount of studies regarding the opportunities that service innovation provides. Another interesting topic is critical success factors, which are essential for creating growth and success within a company. A majority of earlier studies of the subject, is mainly product-centric based and examines the industrial product market. Although service innovation shows an increasing significance for the economic growth, there is a relatively small amount of research papers examining the role of critical success factors in service innovation firms, which creates further incentives for future research. The purpose of this study emerged from a previous partnership with Innu-Science and KTH, which resulted in a new service-based and innovative cleaning concept, where the goal of the project is to help realizing the business plan into an operational service company. Furthermore, there is a need to identify and analyze the underlying reasons behind critical success factors in service innovation companies, where the result and analyses acts as basis for further recommendations to Innu-Science. Based on the theoretical framework a specific method of "Temporal/ Intuitive factors”, was used to identify the critical success factors. Four Swedish service innovation companies have been investigated and analyzed as a part of an inductive approach for a qualitative research, where the identification of different critical success factors have been made through observation and analysis. Moreover, the different identified factors were compared against each other to find potential patterns and similarities. Results from the study show that all four companies have the following factors in common; Sales, Service dynamic (customization and flexibility) and References. Finally, the results and analysis provide insight regarding important aspects for the established companies, where the recommendations will serve as support for future decisions ofthe establishment of the service at Innu-Science.

Bakgrund: Cirkulär Ekonomi är ett begrepp som växt sig starkare under senare år i takt med att hållbara frågor fått en större roll i samhället. Till följd av detta har olika affärsmodeller som främjar CE blivit allt vanligare, och däribland återfinns funktionsförsäljning. Det finns en stor mängd forskning kring hur en implementering av funktionsförsäljning påverkar olika delar i en affärsmodell och vad som bör has i åtanke för att det ska bli ett lyckat skifte. Något som inte diskuteras lika mycket är de finansiella implikationerna som medförs vid övergången till funktionsförsäljning, och vad de får för betydelse ur ett finansiellt perspektiv och företags kassaflöde. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur olika delar i affärsmodellen förändras vid ett skifte till funktionsförsäljning samt vilka finansiella implikationer det får, med särskilt fokus på kassaflödesförändringar. Vidare avser studien att studera vilken betydelse förändringarna i kassaflöden får med avseende på lönsamhet och risk. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie som har utförts med en abduktiv ansats och pragmatism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har dels samlats in genom semistrukturerade intervjuer och dels genom dokumentstudier. I val av fallföretag användes två urvalsmetoder, bekvämlighetsurval samt målstyrt urval. Slutsats: Studiens resultat visar på att flera förändringar sker i kassaflödet vid ett skifte till funktionsförsäljning, både i form av att befintliga kassaflöden förändras och att nya kassaflöden tillkommer. Förändringarna som sker berör både stora utbetalningar på grund av ett större ansvar och åtagande mot kund, samt betydande inbetalningar till följd av nya inkomstmöjligheter. Vidare har det framgått att förändringarna medför ett väsentligt större risktagande till följd av att ägarskapet stannar kvar hos säljaren, men att det även finns god potential till att uppnå en högre lönsamhet än vid en traditionell affärsmodell. / Background: Circular Economy is a concept that has grown in recent years as sustainability issues have been given a greater role in society. As a result, various business models that encourage CE have become increasingly common, including functional sales. There is a large amount of research regarding how the implementation of functional sales affects different parts of a business model and what should be considered to make the shift successful. Something that has not been discussed as much is the financial implications that come with a transition to functional sales, and what significance they have from a financial perspective and for the cash flows of companies. Research aim: The aim of this study is to investigate how different parts of the business model change in a shift to functional sales and what financial implications it causes, with a special focus on the cash flow changes. Furthermore, the study intends to study the significance of the changes in cash flows with regards to profitability and risk. Method: The study is a qualitative case study that has been carried out with an abductive approach and pragmatism as a research paradigm. The empirical material has been collected partly through semi-structured interviews and partly through document studies. In the selection of case company, two sampling methods were used, convenient sampling and targeted sampling. Findings: The result of the study implies several changes that occur in the cash flow at a transition to functional sales, both in the case of already existing cash flows, but also that new are added. Changes that occur partly affect the payments of the company due to a greater responsibility and commitment towards customers, and also partly the received payments due to new income-opportunities. Furthermore, the study indicates that the changes lead to a significantly greater risk as a result of the ownership remaining with the seller, but it also indicates that there is good potential for achieving higher profitability compared to the traditional business model.